Under vårterminen- 2021 kommer Blåbäret inte arbeta i storarbetslag. Vi har all vår vistelsetid på avdelningen och samlas på gården för att ”slå ihop” oss gemensamt över huset klockan 15:30 varje dag. Vi är fyra personal på avdelningen.

Vi fortsätter att arbeta med vår saga Kurrans skatt och med våra figurer Kurran och Pigan. Under hösten låg stort fokus på att följa barnens intresse utifrån våra uppsatta mål relaterade till naturvetenskap, barns inflytande och värdegrund.

Såsom vi ser det handlar det om två sidor i hur vi planerar vår verksamhet. Vi har en struktur och bygger vardagen på våra rutiner och gruppindelningar. Detta skapar en framförhållning och trygghet för barn och personal. Vi har våra utarbetade mål och fokusområden. Inom ramen för vad vi vill uppnå med dessa övergripande mål ger vi utrymme för att barnens intresse och delaktighet ska få ta plats. Detta sker i en växelvis verkan mellan oss pedagoger som har ett mål, en överblick och en styrning och med genomtänkta öppna frågor och en flexibilitet låta barnen påverka och utöva en styrning inom ramen för vad vi tänkt oss och vad vi ser som lärorika aktiviteter.

Genom att dela in oss i mindre grupper och vara färre barn ger vi barnen en lugnare vardag. Vi skapar möjligheter för dialog och samspel med varandra i en stressfriare miljö. Vi arbetar aktivt med att ha en god ljudmiljö och dämpa intrycket. På så vis skapar vi möjlighet för koncentration, uthållighet och fokus för alla som vistas i verksamheten. Vi möjliggör också förutsättningar för att uppfatta kroppsspråk och verbalt språk för de barn som av olika anledningar behöver stöd i sin språkutveckling.

Blåbärets kunskapssyn

Vi är medskapare med barnen vilket innebär att vi pedagoger är en del i samspelet med barnen och därför också delaktiga i att skapa kunskap tillsammans med barnen. Vi jobbar på ett utforskande sätt där vi är nyfikna och intresserade av vad barnen visar intresse för, deras tankar, funderingar och vad de vill undersöka. Genom att barn och vuxna ses som medkonstruktörer av kunskap blir kreativitet och fantasin centrala aspekter av det utforskande arbetet och ger nya infallsvinklar till den undervisning som bedrivs. Vi anser språket vara av stor betydelse för produktion av kunskap vilket vi lägger stor vikt vid då vi har en kunskapssyn där vi ser att kunskap uppstår i dialoger, reflektioner, möten och relationer med barn/barn, barn/vuxna och vuxna/vuxna. Vi ser att kunskap skapas på olika sätt och i olika sammanhang och då också betydelsen av hur den pedagogiska miljön utformas - vad vi erbjuder såsom leksaker, material, skapande aktiviteter och olika uttrycksformer så att barnen ges möjligheter att få uppleva med alla sina olika sinnen.

Apelsinens övergripande mål är ”hållbara relationer i en hållbar värld” utifrån dessa hade vi förra terminen fokus på naturvetenskap, värdegrundsarbete och barns inflytande. Dessa områden kommer vi fortsätta att arbeta med som en röd tråd i verksamheten, och med hjälp av vår saga. Terminens fokusområde och övergripande mål för avdelningen ändrar vi till språkutvecklande arbetssätt. Med hjälp av vår bok Kurrans skatt levandegör vi våra områden och fyller dem med fantasi och språk men även nya begrepp, upptäckter och boken utgör en arena för utforskande, meningsskapande och gemensamma erfarenheter.

UTVECKLING OCH LÄRANDE- SPRÅK

” Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.” ” Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.” (Lpfö18)

Rolleken och språket

Den vuxnes medverkan gör att pedagogen fungerar som en språklig förebild för barnet. I låtsasleken övar barnet sin språkliga förmåga och tränar begrepp, tempusformer, uttal och meningsbyggnad såväl som dialogiskt samspel. Språket fungerar som symboler för händelser och begrepp. Då barnet får nya erfarenheter utvecklar det sitt tänkande och lär sig nya ord. Leken ger barnet möjlighet att få pröva sina erfarenheter, begrepp och ord i ett sammanhang som de själva kontrollerar. Genom vår saga Kurrans skatt levandegör vi våra figurer genom fantasifulla moment och rekvisita i rolleken. Här är även handdockan ett verktyg. På så vis arbetar vi också mot våra värdegrundsmål såsom att träna sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in andra människors situation, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor. Figurerna och dess miljö hjälper också barnen att ta ansvar för vår miljö runt omkring oss.

VAR ÄR VI /NULÄGE?

Vi har byggt upp en miljö som är Kurran och Pigans stubbe. Barnen visar stor uppskattning att vistas där men även att leka doktor i kuben och att de åker i brandbilen. Vi är med barnen men inte så delaktiga i hur de leker och vad de gör. Vi kan utmana dem mer i leken både hur de leker men också språkligt.

VART SKA VI? HUR GÖR VI?

Vi vill ge barnen mer verktyg och rekvisita för att utveckla leken. Vi vill också kliva in närmare i leken och vara exempel på hur turtagande och roller kan se ut. Vi introducerar nya begrepp som utökar förståelsen och kommunikationen. Vi sätter upp bilder och tecken på väggen. För vissa barn behöver vi begränsa antalet så att de vågar och kan ta mer plats, här kan vi också behöva vara ett större stöd och agera lekkamrater.

Den pedagogiska miljön samt språkliga aktiviteter

Material och aktiviteter utgår från barnens intressen, erfarenheter, åsikter och behov och är tillgängliga för barnet enskilt eller i grupp. Bild- och stödtecken är pedagogiska redskap i arbetet att utveckla barnets språkliga kompetens. Det som underlättar och främjar kommunikation är också gynnsamt för den allmänna språkutvecklingen. För många barn kan bilder och stödtecken underlätta vid inlärning av nya ord, då detta ger barnet möjlighet att ta in språket genom flera kanaler. För flerspråkiga barn kan även bilder och stödtecken vara en hjälp i kommunikationen med pedagoger och kamrater i vardagen på förskolan.

Vi ska uppmuntra, stödja och skapa möjligheter för barnet att använda sitt språk. I vårt projektinriktade arbetssätt stödjer vi språkutvecklingen genom att barnen får sätta ord på sina erfarenheter, tankar och kunskaper. Vi strävar efter att skapa en miljö för barnen där språket ständigt stimuleras med hjälp av den fysiska miljön, pedagogernas förhållningssätt, sagor, litteratur, sång- och språkpåsar, rim och ramsor, bild- och teckenstöd. Alla barn ska få delta i berättande/läsande aktiviteter. Vi uppmuntrar alla former av uttrycks- och kommunikationsformer genom att ge barnen tillgång till skapande, bild, drama, musik, dans samt digitala verktyg som t ex lärplattor. Genom att inreda våra miljöer mer fantasifullt ger vi också stimulans till att träna nya begrepp. Även vår utomhusmiljö på förskolan samt i skogen utgör en stor del av barnens dag. Hur man arbetar med material och aktiviteter utomhus är också av stor vikt för barnens utveckling.

VAR ÄR VI /NULÄGE?

Vi ser att många av barnen är intresserade av och gärna leker med tex bilarna, djuren och lego. Vi anser dock själva att miljön i dessa områden kan utvecklas mer. Vårt ateljématerial är otillgängligt och tas bara fram på vårt initiativ. Vi ser ett stort intresse från barnen när vi skapar. Vi använder oss av handdockan och leker lekar och dansar med barnen.

VART SKA VI?

Vi vill att miljöerna ska inspirera till mer fantasi och vara en arena där nya ord, begrepp och undersökande stimuleras. Utvecklas miljöerna hoppas vi även att det underlättar för barnen att leka fler och tillsammans vid dessa. På så vis ökar samspelet och kommunikationen sinsemellan. Vi har flera moment med de vakna barnen där de får tillgång till sagoläsning, flanosagor m.m. Vi vill skapa förutsättningar och tid även för de yngre att få tid att ta del av det materialet. I den skapande delen vill vi ha mer material tillgängliga men också utöka våra miljöer med återvunnet material och saker från naturen.

HUR GÖR VI?

Vi delar upp ansvaret mellan oss pedagoger för att tillsammans med barnen titta på bilder, bestämma och bygga om. På så vis ger vi barnen inflytande och gör dem delaktiga i verksamheten och den miljön de vistas och leker i.

Språkutrymme

Det finns utrymme för språk i alla situationer och aktiviteter, vid påklädning, i leken, vid mellanmålet. För att alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig behöver barnen delas in i mindre grupper.

Barnen behöver få nya upplevelser och ges möjlighet att prata om dem tillsammans med andra. Lyssnandet, dialogen och berättandet är viktiga delar i detta. Läsandet är en del i att ge barnen upplevelser

VAR ÄR VI /NULÄGE?

Vi arbetar aktivt med att benämna och förklara för barnen vad vi gör och använda de olika stunderna för samtal. Vi använder oss av öppna frågor för att utmana och stimulera de barnen som kan uttrycka sig mer nyanserat och använder oss av bilder och tecken vid tex påklädning och måltiderna.

VART SKA VI?

Vi vill utöka vårt användande av tecken så att det blir en naturlig del av vår vardag. Vi vill också ha mer bestämda men också spontana samtal och samlingar kring de projekt/händelser barnen varit delaktiga i.

HUR GÖR VI?

Vi arbetar med veckans tecken, har teckensång, använder oss av tecken vid samtal/dialoger. Vi strukturerar oss mer i mindre grupper med fördelat ansvarsområde. Detta kan underlätta för oss att på ett mer naturligt sätt tillsammans med barnen titta på det vi gjort tillsammans och prata om det med hjälp av bilder, handdockor och videoklipp.

FÖRSKOLA OCH HEM

Syfte:

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen. (Skolverket, 2019, s. 17)

Mål:

På Blåbäret arbetar vi för att varje barn tillsammans med sina föräldrar ska ges möjligheter till en god introduktion i förskolan. Att ge föräldrar möjligheter till delaktighet i verksamheten och ta del av den pedagogiska planeringen som sker.

Målet nås genom:

• Vi kommer kontinuerligt lägga ut lärloggsinlägg på Unikum om den utbildning som bedrivs inom avdelningen för en tydligare dokumentation kring barnens intresse, utveckling och lärande.

• Föräldramöte 1 gång på hösten.

• Erbjuda 1 samtal/läsår.

• Uppföljningssamtal efter inskolning.

• Bjuda in till någon familjeaktivitet/år.

• Daglig kommunikation med vårdnadshavarna.

Prioriterade avdelningsmål Blåbäret Vt-21

Matriser i planeringen

Uppgifter