Vasatiden

Medeltiden avslutades med Stockholms blodbad och följdes av 1500-talet som kom att kallas för Vasatiden här i Sverige. Gustav Eriksson lyckades göra Sverige till ett självständigt land och bytte namn till Gustav Vasa. Hur gick det till när Sverige blev självständigt? Vad för förändringar innebar det för landet att ha Gustav Vasa som kung? Under 1500-talet och början på 1600-talet styrs Sverige av släkten Vasa.

Tidsperiod

•  Ev v. 2-10

Förmågor

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Övergripande mål och riktlinjervad ska

• Vi utgår från det historiska perspektivet eftersom vi vill sätta vår nutid i ett sammanhang.
• Vi arbetar främst med samarbete, ansvarstagande och metakognition.

Vad ska jag lära mig? (Lärandemål)

• Jag ska kunna berätta om och ge exempel på människors levnadsvillkor under Vasatiden  (mat, yrken, lekar, kläder, färdmedel
• Jag ska kunna ge exempel på en eller flera likheter och skillnader mellan tidsperioderna  tex. då - och nutid

• Jag ska ha kunskap om Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

• Jag ska kunna berätta om historiska personer och händelser.

• Jag ska kunna granska, värdera och använda källor.

• Jag ska kunna berätta om reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. 

Hur ska jag visa det? (Bedömning)

• Återberätta muntligt, svara på frågor skriftligt och muntligt, arbeta med tidslinjer och skriva en faktatext om en historisk person och händelse. 

     Formativ

• Kontinuerliga diskussioner samt återkoppling på svar och skriven text. Kamratbedömning, självbedömning (bearbeta egen faktatext).

     Summativ

• Återkoppling på faktatext/stora resonemangsfrågorna samt redovisning av tidslinjer.
• Gruppuppgift fördjupning och redovisning

Hur kan vi arbeta för att komma dit? (Planering)

• Titta på film
• Lyssna på radioprogram
• Läsa faktaböcker
• Diskussioner (EPA)
• So-rummet
• Genomgångar
• Skriva text
• I grupp fördjupa dig inom ett område

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.