Kapitel 5 Atomer, joner och kemiska reaktioner

Under första delen av terminen arbetar vi med Atomer, joner, periodiska systemet och kemiska bindningar. Vi lär oss hur periodiska systemet är uppbyggt och hur atomer ser ut. Vi fördjupar oss även i hur bindningarna mellan atomerna ser ut.

I detta arbetsområde ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att:

• Använda kunskaper i kemi för att granska information och ta ställning i frågor som rör vardagen och samhället i stort.

• Att förstå de kemiska begreppen och modellerna kring atomernas uppbyggnad

• Att genomföra laborationer

Centralt innehåll i korthet ( lång lista finns längre ner med kopplingar i läroplanen) :

• Partikelmodell för atomernas byggnad

• Kemiska föreningar av molekyl- jon. och metallbindning

• Gruppering av atomslag i det periodiska systemet

• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö och människors livsvillkor

• Metaller- hur det framställs, användning och bryts ner . Återvinning
• Syror och baser,
• salter

Undervisning:

För att du ska få möjlighet att lära dig allt det här arbetar vi med genomgångar, laborationer och diskussioner. Vi kommer att titta på filmer och du kommer att få arbetsblad och frågor till texten i boken.

Du kommer att få göra ett miniarbete om en metall.

I kemiboken arbetar vi med sidorna 146-174

 

Bedömning:

Under arbetsområdet kommer Karin att bedöma din förmåga att diskutera, resonera och dra slutsatser av den kunskap du fått, din förmåga att laborera samt hur du dokumenterar dina laborationer i rapporter med bland annat resultat och slutsatser.

 

Du kommer att få göra ett miniarbete om en metall.

 

Arbetsområdet kommer att avslutas med ett provtillfälle/ skriftliga uppgifter.

 

 

Viktiga begrepp

 

elementarpartikel,

proton,

neutron,

elektron,

valenselektron

atomnummer,

masstal,

isotop

periodiskt system,

period,

grupp,

alkalimetall,

halogen,

ädelgas,

ädelgasstruktur

jon

syror

neutralisation

vätejoner

hydroxidjoner

neutralisation

salt

 

 

 

 

Nedan visas kopplingar till läroplanen och kunskapskraven för betyget E.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
• Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
• Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
• Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
• Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.