Biologi årskurs 9B

Livet började som en cell som kunde dela sig. Nu finns fler organismer än man kan tänka sig. Både encelliga och flercelliga. Hur blev det så? I årskurs 9 lär vi oss om hur DNA och evolutionen fungerar.

Tidsperiod

Vi läser biologi fram till vecka 12. 

Vad ska jag lära mig? (Lärandemål)

Lärandemål kommer finnas tillgängliga i elevteamen under Biologikanalen under fliken Filer. Nedan beskrivs innehåller översiktligt. 

Vi kommer börja med att förstå hur DNA används i cellen och hur vi ärver DNA från våra föräldrar. Därefter lär vi oss om genteknik och vi med nya moderna tekniker kan ändra levande organismer så de får önskade egenskaper - inklusive oss själva!

Vi avslutar biologin med evolutionsteorin. Med hjälp av evolutionsteorin kommer ni kunna förklara hur giraffer har fått så långa halsar och varför påfåglar en sådan, tillsynes, överdriven fjäderdräkt. 

Hur ska jag visa det? (Bedömning)

Vecka 8 genomför vi ett DigiExamprov på moment 1 Genetik och moment 2 Genteknik. Inför provet kommer vi även att genomföra en skriftlig uppgift där man övar på att ta ställning kring genteknikens möjligheter och risker. Detta kommer också testas på DigiExamprovet. 

 

Vecka 12 genomför vi ett bedömningstillfälle på Moment 3 Evolution. Hur detta kommer ske kommer vi tillsammans överens om. 

Hur ska vi nå dit? (Planering och hänvisning till material)

Nedan syns den planering som vi kommer arbeta utifrån i biologin. Längst ner finns länk till Gleerupsplaneringen (sidorna i boken). Läxor kommuniceras via Meddelandefunktionen i Unikum.  

Vecka	Ämnesinnehåll	Laborationer	Material
3	Moment 1. Genetik   Hur information i DNA används i cellen   Vägen DNA till protein	Hitta DNA i kiwi   Mikroskopera egna kindceller	Gleerupsplanering (länk nedan)   PowerPoints (Teams)   Anteckningar från lektioner
4	Moment 1. Genetik   Hur DNA organiseras och ärvs från föräldrar till barn   Hur man kan förutse barns genetiska egenskaper med hjälp av korsningsscheman   Könskromosomernas inverkan på färgblindhet och varför sannolikheten för pojke/flicka är lika stor	Undersökning - Hur unik är du?   Klassrumsaktivitet sannolikhet flicka/pojke	Gleerupsplanering (länk nedan)   PowerPoints (Teams)   Anteckningar från lektioner     Läxa Klipp om korsningsscheman https://www.youtube.com/watch?v=WXMUDwwk0JE&t=245s
5	Moment 1. Genetik   Inverkan och orsaker av mutationer   Laboration där mutationers verkan synliggörs	Laboration translation. Från DNA till protein. (godislab)	Gleerupsplanering (länk nedan)   PowerPoints (Teams)   Anteckningar från lektioner   Läxa “Så förbättras grödorna av nobelprisad teknik”
6	Moment 2. Genteknik   Bakgrund på hur och vad förädlingsarbete på växter och djur har gett oss   Hur bioteknik/genteknik används idag för framställning av mat, kemikalier och medicin   Den nya gentekniken Crispr och hur den skiljer sig från tidigare tekniker	Dokumentärklipp om Crispr	Gleerupsplanering (länk nedan)   PowerPoints (Teams)   Anteckningar från lektioner   Läxa “Gensaxen klipper framtidens supermänniska”
7	Moment 2. Genteknik   Crisprteknikens löften. Hur ska vi tänka kring något så revolutionerande? Vi övar på att ta ställning   Repetition	Öva på att ta ställning genom skriftlig uppgift	Gleerupsplanering (länk nedan)   PowerPoints (Teams)   Anteckningar från lektioner
8	Repetition och PROV
9	LOV
10	Moment 3. Evolution   Livets tidslinje   Darvins fem observationer och tre slutsatser   Hur evolutionen fungerar (och inte fungerar)
11	Moment 3. Evolution   Naturligt urval jämfört med sexuellt urval   Förklara annars svårförklarliga fenomen i naturen med evolutionsteorin
12	PROV

 

 

Länk till Gleerupsplanering:
https://gleerupsportal.se/planering/2d5877ca-eced-427f-a11b-36864438e4da

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
• Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
• Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
• Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.