Fysik åk 8: Rörelse och kraft

Jorden,månen, människor och djur, bilar och båtar - allting rör sig i förhållande till varandra. I drygt 300 år har vi kunnat beskriva och förklara att det behövs en kraft för att skapa eller bromsa en rörelse. Våra kunskaper om rörelser och krafter påverkar våra liv till exempel inom trafiksäkerhet. Du kommer att få lära dig om: Olika typer av rörelser Krafter och rörelser i samspel Fritt fall och satellitbanor Tröghet och centralrörelse

Område: Kraft och rörelse

Vecka	Moment	Kunskapsmål	Begrepp
3	Rörelser	Kunna skillnaden mellan likformig och olikformig rörelse	konstant hastighet, likformig rörelse,  olikformig rörelse: accelererad rörelse och retarderad rörelse sträcka, tid och medelhastighet
	Krafter skapar rörelser	Fysikaliska betydelsen av begreppet kraft . Jordens dragningskraft kallas för tyngdkraft eller gravitationskraft. Enhet för kraft är Newton och mäts med en dynamometer.	kraft, tyngdkraft, gravitationskraft Enhet, Newton (N), dynamometer,
	Laboration	Systematiska undersökningar: Formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån Laboration + planering: Pendeln
Vecka	Moment	Kunskapsmål	Begrepp
4	Krafter skapar rörelser	Vikt är detsamma som massa och mäts i enheten kilogram. Tyngd är en kraft och mäts i enheten newton.  Till varje kraft finns en motkraft Friktionskraften  bromsar en rörelse.	vikt = massa, tyngd, materia, tyngdlös, kraft, motkraft friktion, bromssträcka, kontaktyta, kullager, skidvalla
		Ett föremål välter om lodlinjen som går genom tyngdpunkten hamnar utanför stödytan.	tyngdpunkt, lod, stödyta
Vecka	Moment	Kunskapsmål	Begrepp
5	Fritt fall och satellitbanor	Fritt fall är ett fall utan luftmotstånd. Luftmotstånd är en friktionskraft. Vid fritt fall faller alla föremål lika fort. En sten som kastas rakt ut når marken samtidigt som en sten som släpps rakt ner. Kaströrelsen är en bågformad rörelse.	fritt fall, luftmotstånd, friktionskraft, molekyler, vakuum rörelse med två riktningar, kaströrelse, satellit
	Tröghet och tvättmaskiner	Tröghet gör att föremål vill fortsätta att vara i rörelse eller vila. Krockkuddar och säkerhetsbälten skyddar vid krock, eftersom kroppens tröghet gör så att kroppen vill fortsätta sin rörelse.	tröghet, bilbälte, krockkudde
	Laboration	Bedömning: Undersökning
Vecka	Moment	Kunskapsmål	Begrepp
6	Tröghet och tvättmaskiner	I en centralrörelse åker något runt i en cirkelrörelse , t.ex en slänggunga. Kraften i kedjan håller kvar gungan och den kallas centripetalkraft och är  riktad in mot centrum. Kroppens tröghet gör så din kropp pressas utåt. Kraften kallas centrifugalkraft och är riktad utåt.	centralrörelse, centripetalkraft,  tröghet, centrifugalkraft, centrifugering
	Repetera
Vecka	Moment	Kunskapsmål	Begrepp
7	Prov	E-nivå A/C- nivå

Läroplanskopplingar

Syfte

• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Kriterier

• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.
• Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.
• Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
• Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.
• Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
• Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.
• Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.