Tema - Grodan och hans vänner

En undervisning med olika lärandemål för att på bästa sätt få möjligheten att utmana alla barn.

Kartläggning av barnens intressen

Under höstterminen 2020 arbetade vi med Grodan och hans vänner tillsammans med tema känslor. Vi upplever att vi nådde vårt mål att få barnen att mer medvetna om olika känslor och hur känslorna ter sig. Vi vill därför under vårterminen utveckla temat med Grodan och istället inrikta oss på olika lärandemål. Vi har en splittrad barngrupp när det kommer till intressen, barnen leker olika lekar och de målar, pärlar, pusslar, spelar spel och skapar. Det är svårt att hitta ett tema som passar alla barnen och just därför har vi valt ett tema med olika mål, för att kunna skapa möjligheten att nå alla barnen så mycket som möjligt. 

Vi kommer att fortsätta det nära samarbetet med avdelningen Lärkan och använda oss av samma mål men utmana barnen på olika sätt då ålderskillnaden är stor. 

Mål

Eget formulerat mål

• Utveckla en utmanande undervisning för att stärka barnens språkliga förmågor.
• Skapa en lustfylld och utmanande undervisning där matematik står i fokus.
• Att få barnen att vilja utforska naturvetenskap och teknik och skapa ett intresse för barnen om hållbar utveckling och miljön. 
• Utveckla barnens kunskaper inom måltid och rörelse och utmana barnens individuella förmågor.

Läroplanens mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla 

• Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syfte.
• Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.
• Förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik. 
• Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Barnens erfarenheter

När höstterminen 2020 startade hade vi enbart fem barn kvar av vår gamla barngrupp, dessa barn har vi sedan innan arbetat med inom alla de valda områden. De resterande 13 barnen vi fick vid terminsstarten HT20 vet vi inte riktigt vad de har för erfarenheter med sig. Vi har under höstterminen arbetat med både matematik och språk, men vi har inte gått in på djupet. Därför vet vi att de kommer ha lite med sig, men det ska bli spännande att arbeta mer aktivt med de olika områden vi valt för att se barnens kunskaper och förmågor mer tydligt. 

Insatser - åtgärder för att nå målet

Grodan kommer att varje vecka lämna ett näckrosblad till barnen med uppdrag på baksidan. Det kommer utforma sig så att det blir olika ämnen på olika veckor, men de flesta uppdragen kommer att upprepas ännu en gång under våren för att kunna se progressionen hos barnen, om de fått med sig något från första gången vi gjorde uppdraget tills nu. Det är ett tydligt sätt att se lärandet på och det är också ett lätt sätt för oss att kunna utvärdera undervisningen. Grodan kommer att vara delaktig genom alla lärandetillfällen. 

Barnen kommer att få utforska varje lärandemål en vecka för att sedan veckan efter få utforska ett annat lärandemål. På så sätt blir det inte för mycket för barnen att ta in utan det blir en tydlig variation. Vi kommer att börja med språk, där vi kommer att spela rim-memory och öva på munmotorik. Veckan efter blir det matematik med 123 och sortering & kategorisering. Sen kommer vi fortsätta med naturvetenskap och måltid/rörelse för att efter det börja om med språk igen.

Varje "period" kommer därför sträcka sig under fyra veckor innan det börjar om och målet är att upprepa veckorna nya gånger, vilket innebär att temat kommer att pågå mellan 16-20 veckor. Vi tänker att vid tex högtider pausa temat och då fokusera på högtiden, sen har vi även räknat med frånvaro vilket i sin tur leder till att temat kanske behöver skjutas upp någon vecka. Därför har vi med oss att det kan dra ut på tiden när det ska vara klart. 

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer att föra anteckningar under temats gång för att kunna göra en så tydlig reflektion vi kan i slutet av varje "lärandeperiod", alltså efter fyra veckor när vi gått igenom alla lärandemålen. När vi upprepar på uppdragen kommer vi se en tydlig utveckling och ett tydligt lärande. Att hela tiden reflektera över det vi gjort gör det lättare att kunna se om vi uppnått målen eller inte. 

Vi kommer även att under avdelningsplaneringen varje måndag diskutera hur föregående vecka gick och vad vi kan göra annorlunda till nästa gång. Avdelningsplaneringen är ett bra forum där vi har möjligheten att diskutera utfallet och utvärdera tillsammans i grupp.

Teoretisk bakgrund

Ashby (2016) lyfter att för att vi ska kunna prata med varandra behöver vi både kunna förstå vad andra säger och själva kunna uttrycka oss, och för att kunna göra det effektivt behöver vi språkförståelse, ordförråd, grammatik och uttal. Utöver det behöver vi också något som ofta glöms bort: själva förmågan att använda språk, något som kan kallas pragmatik. Allt det här ska våra barn bemästra på bara några år nämner Ashby. 

Mycket forskning visar att en stor del av de svårigheter eleverna har i matematik inte är matematiska, utan snarare beror på brister i språk, läsförmåga, förmåga att se mönster och så vidare. Detta indikerar att det är i förskolan som arbetet med att utveckla förmågan att tillägna sig matematiken måste grundläggas. Såväl forskning som erfarenhet visar att barns första möte med matematik är betydelsefullt för deras syn på matematik och matematikundervisning i den fortsatta skolgången (Lindekvist, 2014). 

Löfstedt (2018) menar att den naturvetenskapliga undervisningen i förskolor handlar oftast endast om djur och natur och naturvetenskaplig undervisning integreras sällan i förskolans övriga verksamhet. Vidare menar Löfstedt att NT-utvecklingen (naturvetenskap & teknik) inte handlar om att introducera nya experiment utan att i första hand sätta ord på vad barnen upplever och gör i sin vardag. 

Opdahl och Wikander (2016) tar upp att genom enkla övningar och rörelser kan vi förbättra förutsättningarna för inlärning, minnesträning och nya tankebanor vilket hjälper barnen med problemlösning och ökar deras koncentrationsförmåga.

Måltiden är viktig för att skapa gemenskap och det är ett tillfälle till att samtala och få en förståelse och respekt för varandra. Den är dessutom viktig på förskolan utifrån ett folkhälsoperspektiv. Det är ett tillfälle att utveckla sin smakpalett och att lära sig äta många olika livsmedel och rätter och få en positiv upplevelse och inställning till mat. För behöver lära sig att äta – det kommer inte per automatik. Och för det krävs det att pedagogerna äter tillsammans med barnen och att de äter samma mat som barnen (Sepp, 2012).

Ashby, E (2016). Stimulera barns språkutveckling, del 1: Språkförmågans olika delar. Förskoleforum.se. Författaren och studentlitteratur AB

Lindekvist, A-L (2014). Matematisk förståelse i förskolan. Förskoleforum.se. Författaren och studentlitteratur AB

Löfstedt, M (2018). Utvecklar det naturvetenskapliga lärandet. Förskoleforum.se. Författaren och studentlitteratur AB

Opdahl, B & Wikander, S (2016). Motorik och inlärning. Förskoleforum.se. Författaren och studentlitteratur AB

Sepp, H (2012). Måltid - rutin eller lärandesituation? Förskoleforum.se. Författaren och studentlitteratur AB

Dokumentation

Vi kommer att dokumentera på unikum varje vecka vad vi gjort, på så sätt kan föräldrar hela tiden ta del av vad som händer på avdelningen. Just nu när föräldrarna inte kan komma in på avdelningen tänker att vi att det är ännu viktigare att dokumentera så de känner sig delaktiga. 

Vi har även barnens temaböcker som vi kommer att dokumentera regelbundet i så att barnen kan sätta sig ner och ta del av sitt arbete och sin utveckling. Temaböckerna är ett lustfyllt sätt att dokumentera på och alla barnen uppskattar sina böcker. Det blir ett sätt för barnen att efter sin förskoletid kunna uppleva sitt lärande igen. 

Vi kommer att så gott vi kan sätta upp barnens alster i hallen och vissa saker som de skapar under temats gång kommer de få ta med sig hem och på så sätt blir barnen delaktiga i dokumentationen. 

Samverkan med vårdnadshavare

Som vi nämnde ovan kommer föräldrarna ta del va vår verksamhet via unikuminlägg varje vecka.

Vi kommer också att fortsätta samtala med föräldrarna vid hämtning och lämning vad vi gjort under dagen

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

Uppgifter

Språk

Uppdrag;

- Munmotorik

- Rim och ramsor

- Min första bokstav

- Ljuda bokstäver/ljuda ord

Matematik

Uppdrag;

- 123

- Sortera och kategorisera

- Färg & form

- Stor, liten, hel, halv

Naturvetenskap/Teknik

Uppdrag;

- Naturruta

- Färga salladsblad

- Vad ska/ska inte finnas i skogen (sortering)

- Teknikgurka

- Skräpplockardag

- Flyta och sjunka

- Chokladbollar

Måltid/Rörelse

Uppdrag;

- Hinderbana

- Bollsport

- Månadens grönsak/frukt