Relativa begrepp

Skapa förståelse för relativa begrepp.

Att arbeta med relativa begrepp på ett konkret sätt. 

Genom t.ex. sagor som Bockarna bruse, Lilla Anna och den långa farbrorn, Guldlock och de tre björnarna.

Genom att låta barnen ställa hypoteser kring vad de olika relativa begreppen innebär och jämföra med konkreta ting.  

Enligt skolverket;

Att få begrepp om begreppen

Att synliggöra det relativa i matematiska begrepp. Ett vanligt begreppspar som barn tidigt möter i sin vardag är stor och liten. Stor är inte en egenskap hos ett visst föremål utan ett föremål kan enbart beskrivas som stort om det samtidigt jämförs med något som är mindre. Det är därmed relationen mellan föremål som ger innebörd till begreppen stor och liten. För att storleksbegrepp ska kunna konkretiseras som rumsliga relationer mellan föremål behöver barnet känna till och ha erfarenhet av de föremål som jämförs. Men hur ska barn till exempel förstå hur stor en dinosaurie kunde vara? Ingen människa har någonsin levt som har mött en dinosaurie i verkliga livet och det närmaste vi kan komma är ett besök till ett naturhistoriskt museum med skelett och fossiler. Därför försöker man ofta jämföra dinosaurier med kända föremål, såsom bilar, bussar, hus och mänskor. Det blir då lättare att få en uppfattning om hur stora de kunde vara.

Vill man däremot fokusera explicit vad begrepp som stor och liten innebär behöver relationen problematiseras (Björklund, 2014). I förskolan görs detta ofta genom att berätta traditionella sagor som Bockarna Bruse. Det finns dock en svårighet med Bockarna Bruse utifrån hur sagan är uppbyggd och hur bockarna namnges. Det är lilla bocken som först kommer över bron, sedan kommer mellanbocken. Men, i matematisk betydelse måste mellan relateras till både en mindre och en större bock, samtidigt. Mellanbocken blir enbart ett namn på den aktuella bocken på samma sätt som att den kunde ha hetat Bella eller Bocke, om inte storleksrelationen samtidigt görs synlig. Storleksrelationen synliggörs först när stora bocken introduceras och det blir en synlig serie från den lilla bocken, via mellanstora bocken och sist stora bocken Bruse. I många förskolor där man arbetar med sagan och använder figurer för att illustrera berättelsen heter dock den första bocken som kommer över bron alltid ”Lilla bocken” oberoende av i vilket sammanhang den tas med och om där finns större eller mindre figurer att relatera till.

Ett sätt att synliggöra begrepp som stor och liten är att i stället för som i Bockarna Bruse ha olika figurer som ges namn som associeras till storlek, hålla fast vid en och samma figur, men variera omgivningen och därmed det som figuren relateras till. Tänk till exempel en Att få grepp om begrepp i matematik Maj 2020 https://larportalen.skolverket.se 9 (10) nyckelpiga i en bilderbok. Barn har ofta egna erfarenheter av nyckelpigor och vet att de är småkryp som kittlas när de kryper på ens hand. Nyckelpigan i boken är sannolikt också liten, både i bildstorlek och i berättelsen där nyckelpigan träffar på andra djur och insekter. Men, tänk om vi kan förstora bilden med hjälp av en dokumentkamera och projicera bilden på nyckelpigan på väggen där barnen kan ”gå in i” bilden och ställa sig bredvid nyckelpigan. Är nyckelpigan fortfarande liten eller passar det bättre att beskriva nyckelpigan som stor och barnet som litet i jämförelse? Genom att växla hur en figur kan relateras till olika omgivningar får barnet möjlighet att upptäcka att stor respektive liten beskriver relationen mellan föremål eller figurer, inte figurerna i sig, som Bockarna Bruse lätt för med sig.

Sammanfattning

Många matematiska begrepp är relativa vilket kräver att relationer mellan begreppen synliggörs. För att barn ska kunna urskilja begreppsliga innebörder och relationer behöver dessa pekas ut för barnen vilket sker med hjälp av ord, uttryck och gester som visar på kontraster mellan och inom begrepp. Genom att barn deltar i en rik språklig miljö gynnas därmed även deras matematiska begreppsbildning och deras vardagsbegrepp närmar sig den kollektiva begreppsinnebörden.

Referenser

Albinsson, A. (2016). ”De va svinhögt typ 250 kilo” Förskolebarns mätande av längd, volym och tid i legoleken. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.

Björklund, C. (2007). Hållpunkter för lärande. Småbarns möten med matematik. (Diss.) Åbo: Åbo Akademi University Press.

Björklund, C. (2014). Less is more – mathematical manipulatives in ECE. Early Child Development and Care, 184(3), 469–485. DOI: 10.1080/03004430.2013.799154

Björklund, C. & Reis, M. (2020). Ways of using fingers in preschoolers’ numerical reasoning. I M. Carlsen, I. Erfjord & P.S.

Hundeland (red.), Mathematics Education in the Early Years. Results from the POEM4 Conference, 2018. (pp. 93-107). Springer. Hundeland, P. S., Carlsen, M., & Erfjord, I. (2020). Qualities of mathematical discourses in Kindergartens. ZDM Mathematics Education. DOI:10.1007/s11858-020-01146-w

Lakoff, G. & Núñez, R. E. (2000). Where mathematics comes from. How the embodied mind brings mathematics into being. New York: Basic Books.

Ma, J. Y. (2017). Multi-party, whole-body interactions in mathematical activity. Cognition and Instruction, 35(2), 141–164. DOI: 10.1080/07370008.2017.1282485

Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. New York, NY: Routledge.

Neuman, D. (1989). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,