Projekt Kråkan / Solen röd Solbacka fsk

Barnen är indelade i tre mindre grupper med färre barn. Undervisningstillfällena sker i skogen och dem är planerade samlingar och spontana individuella möten med barnen. Det har sin grund i barns intresse, erfarenheter och förmåga och strävansmålen från Lpfö 18 i fokus. Vi upptäckter skogen tillsammans, och vi märker på barnen att det finns intresse att få veta mer om fåglar. Ska vi se vilken fågel vi vill lära känna och veta lite mer om?

Baklängesplanering 

 1 Läroplansmål

Arbetsplansmål: Förskolans jämställdhetsuppdrag 

Läroplansmål: Alla barn på förskolan ges möjlighet utifrån sina förmågor kan delta i alla undervisningstillfällen.

Förståelse för naturvetenskap och kunskaper om djur, specier fåglar. 

Generativ fråga: Hur ser en fågel ut? Hur gör fågeln när den ska flyga? Var bor fågeln?

Syfte: 

Vi upptäcker skogen och vi märker att det finns ett intresse för fåglar hos barnen. Dem är indelade i tre olika grupper efter olika kunskapsnivå av erfarenheter och förmåga. Vi pedagoger har planerade undervisningstillfällen och spontana individuella möten i skogen. Den planerade undervisningen består av ett möte med fåren Bu och Bä, som är en inspiration i undervisningen om ämnet fåglar. Vi läser också en saga och äter frukt. De spontana mötena uppstår när vi har en närmare dialog och kommunikation med det enskilda barnet i skogen tex när vi ser en fågel. Vi förstärker också de planerade och de  lärprocesserna med teckenstöd med tanke på jämställdhetsuppdraget till alla lika rätt till förståelse i undervisningen.

Frågorställningar: 

Hur ser fågeln ut, Hur många ögon har fågel? Hur rör sig fågel? Hur äter fågeln? Hur låter fågel ?
Kan fågeln flyga? Hur flyger fågeln? Vilken fågel vill vi veta mer om? Vi har upptäckt skatan och kråkan.

SPECIFIKA MÅL

Fokus: Titta på fåglar, skata och kråka.

Förståelse :   1. Efter förmåga få förståelse för hur en fågel ser ut.

                      2. Efter förmåga få förståelse för hur en fågel rör sig och låter?

                      3. Efter förmåga få förståelse för var en fågel bor.

Förmågor:     1. Barnen ska lära sig hur fågeln ser ut, ögon, näbb, öron, ben, klor och vingar. 

                      2. Barnen ska lära sig konkret hur fågeln rör sig och hur den låter? 

                      3. Barnen ska lära sig var en fågel bor.

Det kännetecknas av att barnen:  

1. Barnen får upptäcka och titta på fåglarna i skogen, goggla på Ipaden. Dem benämner fågelns olika kroppsdelar. 

2. Barnen rör sig och härmar genom att gå och flaxa som en fågel.

3. Barnen härmar och låter som en fågel.

4  Barnen får titta i skogen och googla på Ipaden och titta hur en fågel bor.

5. Barnen får göra skapande aktiviteter i ateljén.

6. Barnen får leka och lära i skogen inomhus skapat i Green Screen.

Begrepp:

Skogen, träd, fågel, ögon, näbb, ben, klor, vingar, flaxa, flyga, kråka, skata, kraxa, pinnar och fågelbo.

Arbetslagets förhållningssätt:

Vi har en samsyn på jämställdhet, och är lyhörda och lyssnar i undervisningen med respekt för vad hon/ han/ hen har för olika åsikter som dem vill uttrycka. Vi ställer också öppna frågor till barnen som tex Vad tycker du? Vad menar du?

Vetenskaplig grund:

Vi ställer oss på väl beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Teorier som ligger till grund för arbetssättet är Vygotskij och samkörande.

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Pedagogerna läser in sig på hur en fågel tex kråkan lever och bor för att bidra till stimulans och utmaningar.

2. AKTIVITET 

1. En dag i veckan, torsdagar går vi till skogen med barngrupperna. Har undervisningen. lek och lärande.

2. En dag i veckan, tisdagar,  så möts vi ateljén och följer upp skogsutflykten och undervisningen med en kort reflektion med barnen om vad vi pratade om i skogen förra gången. Sen gör vi en skapande aktivitet.Vi har börjat med att lära känna kråkan lite närmare tittar på bild på Google pratar om hur den ser ut och målar av en den.

3.En dag i veckan möts, onsdagar, barnen och leker i skogen inomhus som vi har skapat i Green Screen. 

  

3. UTVÄRDERING 

Hur vet vi att vi har nått våra mål, när projektet är avslutat?

Kriterier:

Matris som visar på progressionen i stegen, PÅBÖRJAD UTVECKLING - EN BIT PÅVÄG - MÅLUPPFYLLELSE 
Vi använder matris för att visa på vad barnen har lärt sig när vi har haft undervisningstillfällen. Det visar progressionen att barnen har påbörjat utvecklingen av att dem har lärt sig känns igen kråkan, och att en del barn är en bit på väg och till sist måluppfyllelsen, att dem verkligen vet hur kråkan ser ut. Samma sak med igenkänningsfaktorn att barnen vet vad kråkan har för läte. Avslutningsvis på kråkprojeket så planerar vi också för en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet utomhus i skogen.Den yngsta barnen får se kråkan på 1 bild och så får dem visa hur kråkan flyger. Dem mellersta barnen får titta på 2 bilder och peka på vem kråkan är när dem får frågan. Dem äldre barnen får 4 bilder och peka ut vem kråkan är när dem får frågan. Vi sjunger vi kråksången på den gemensamma sångstunden inomhus. Green Screen provar vi 2 gånger för att se barnens intresse, skapar en skogsmiljö. Vi har också jobbat i ateljén med att målat ett träd och barnen har klistrat fast blad ” av silkespapper”. Har också tillverkat ett bo satt i trädet dit kråkan fick flytta in. Alla barnen har uppnått dem kriterier för dem mål vi satt efter deras förmåga och förståelse och vi ser också efter avslutat kråkprojektet att det lever kvar i barnen. Vi tycker också att projekt har varit givande och roligt och att vi tillsammans med barnen har följt och drivet det. 

Förmåga att förstå; Det kännetecknas genom att barnen kan känna igen kråkan på bild. Och att det kan känna igen kråkans läte när den krakar i skogen samt visa hur den flyger.

Berepp: När barnen uttrycker begreppen, fågel, kråkan, vingar, flyger, flaxar 

Barns inflytande: När vi tar fram reflexvästarna säger barnen att dem vill gå till skogen. När fåglar kvittar så säger dem lyssna, hör fåglarna. Barnen säger ofta  att dem vill gå till skogen och träffa kråkan.

 

Undervisningstillfällen /Högläsning:

Vi har möten/ samling med barnen i skogen. Tittar hur en fågel ser ut och pratar begreppen med barnen och googlar på Ipaden. Rekvisita en fågel. Läser saga eller sagopåse. Bu och Bä, Draken, sångpåsen är med som inspiration i undervisningen. Vi har introducerat kråkan och barnen tycker den är rolig, den är med vi varje undervisningstillfälle, i alla grupper. Vi läser också Mamma Mu och kråkan, Akta dig! 

 

Reflektion med barnen :

Det första vi gör på samlingen med barnen är en kort ( tillbaka blick) med barnen om vad vi pratade om gången innan med fokus på fågeln. Vi gör reflektion i grupp och tar upp bilder och visar barnen vad vi gjorde förra gången pratar om vad gjorde vi och vad var det hände. Vad gör kråkan? Hur låter den? Vad har den för färg och hur ser den ut? Vad hände där? De äldsta barnen har också börjat att fundera lite på vad kråkan äter. 

Inomhus jobbar vi med att klistra fast blad på trädets grenar och barnen pratar om att kråkan sak bo där. Vi har också att på kråkans läte på youtube. Kråkan sitter i trädet på en gren. De yngsta, mellersta och äldsta barnen känne riven lätet, och säger det är kråkan som kraxar. Det kommer spontant när vi jobbar.

Reflektion i arbetslaget:

Vi skriver en meningar vad barnen gör och säger i den enkla planeringen ( pappret i ryggsäcken) som vi tar med till reflektionsmöte. Vi har reflektion med barnen och visar en bild på kråkan. Hur många ögon har den? Vilken färg?, Hur många ben? Finns det klor? Var är vingarna? Kan den flyga med dem ? Har den något läte?

Barnen får lära sig att urskilja kråkan från andra fåglar genom att titta på bilder. Vi lär också barnen att lyssna och känna igen kråkans läte i skogen och på videofilm på youtube. Vi ser kråkan i verklighet och hör hur den låter i skogen.

Vi prövade Green Screen och iscensatte en miljö med en skog och en sten, med bor och grönt tyg. Barnen fick pröva att sitta på bordet och se sig själva på storbild. Det var roligt första gången men sen avtog intresset vi pedagoger försökte inspirera men barnen visade inget intresse för att hänga på i leken med att klättra upp och sätta sig på den fiktiva stenen. Vi pratade om att hade vi haft tillgång till att ha miljön stå framme och dem själva hade få dit när dem ville så kanske det skulle ha varit mer intressant och roligare.

Barnen tycker mycket om att gå till skogen och hälsa på kråkan och se vad han vill och tänker göra. Dem tycker också det är roligt att leka kulla gömma och klättra på stenarna.  I jobbar vidare med kråka och gör en meningsfull aktivitet och testar om dem känner igen kråkan i förhållande till andra fåglar på bilder som vi visar.

Vi planerar också för att ta in skogen, och målar ett träd på väggen där kråkan får sitta. Barnen klistra blad på trädets grenar.
Vi tänker också bygga ett fågelbo och så ska vi göra en kråka i pape mache.  Vi ser i kriterierna och i undervisningen och i det spontan lärande samt i leken att barne vet hur kråkan ser ut, hur den låter, och att den flyger med vingarna. 

Camilla satt en äppelbit i trädet och det väckte intresset hos barnen, vad äter kråkan?

 

Observation och dokumentation:

Unikum

Grupplärloggar 3 bilder med text.

Individuella lärloggar på varje barnen 3-4, med bild och text.Där vi följer barnens individuella utveckling i en läroprocess.

Förståelse, förmåga:

Begreppsmatris.

 

Pedagogiska miljöer:

skogen, ateljén, Green Screen.

 

Dokumentation/ Reflektion:  

Vi dokumenterar med bild och text.

 

Formativ uppföljning: 

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningsvis.

Observation, bild, text och matris i lärprocesser 

 

Reflektion med barnen och återkoppling.

Se reflektion och analys i lärloggar, planering och reflektion. Analys.

En del av de äldre barnen, pekar på fågelbo i skogen och undrar om kråkan bor där. Det ger oss vägledning i att följa barnen i den frågan och vi bygger ett fågelbo till kråkan.

 

Lärmiljö:

Skogen, Ateljén och Green Screen