Grundplanering 3, Projektfördjupning Förskolan Midgård Grupp 3

Vi kommer att fortsätta att fördjupa oss med vatten och rörelser, i ett erfarenhets- och upplevelsebaserat lärande och koppla det till årstidsväxlingarna. Barnen visar fortfarande en nyfikenhet och ett stort intresse för vattnets rörelser och hur de själva kan påverka det.

1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?

• Fenomenen snö och is: Hur man kan använda dem på olika sätt i lekar, med kroppen och utforskande. 
• Is i olika former:  istappar, lös och fast is. 
• Utforskande av vatten:  i leken, konstruera tillsammans med andra material, främst sand, vattnets rörelser i olika sammanhang och hur barnen på olika sätt kan påverka det. 

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

• Vill undersöka och Utforska snö och is genom  smak, känsel, kroppen
• Hur får man sönder is?
• Hur kan man sätta ihop snö?
• Förändring från vatten, snö, is i olika temperaturer och över tid.
• Kan det bli skum av snö och is?
• Sin kropp med snö och is: Hur kan man åka fort, fortare i backen? Hur gör man snöänglar, snöbollar och snögubbar? 
• Skapa spår i snön, skriva i snön, vad är det för spår? 

Övriga intresseområden:

• Rollekar, olika karaktärer, hur är man som Spiderman, Hulken, Ironman, olika Pokemonkaraktärer, Madicken... Familje- och djurlekar, bebisar...
• Utryckningsfordon och andra fordon som sopbilar, lastbilar etc ( främst när vi är ute och på promenader)
• Bokstäver, "min" och familjemedlemmars bokstäver, symboler

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

• Finns fortfarande ett stort intresse för att fortsätta utforska, undersöka och lära om Vattnets olika former och rörelse.
• Barnen vill hålla på mycket med det även utanför projekttid. 

2. Definiera kortfattat ert projektval

Fortsätta med vatten och rörelser, i ett erfarenhets- och upplevelsebaserat lärande som är kopplat till årstidsväxlingarna.

Vinter:  tex: snö, vatten och is i olika former, vinterlandskap med sitt djurliv Vår: Smältprocess, vårtecken, odla.. Sommar: Vattenutforskande ute, kanske olika djur som är beroende vatten.

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

• En fortsatt nyfikenhet och ökad förståelse för hur fenomenet vatten genom att ändra form och komma i olika rörelser samt hur det kan  ha betydelse för vårt, växter och djurs överlevnad.

• Att genom sin nyfikenhet få möjligheter att inta ett naturvetenskapligt undersökande, få ställa olika hypoteser, prova dem, dra slutsatser och reflektera runt det. 

• Att det finns olika uttryckssätt för att kommunicera och lära med och av ( Både analogt och digitalt)

• Lägga lite mer fokus på de  läroplansområden som det varit mindre utav under HT 2020

Hur gör vi alla barn delaktiga?

• Vi är aktiva lyssnare, medforskare och medupptäckare och utmanare i barnens utforskande. 
• Återkommande stationer, få möjlighet att prova flera gånger i sin egen takt. 
• Finnas olika möjligheter under dan med olika uttrycksformer. 
• Mindre grupper som ger ökat talutrymme, möjlighet att aktivt delta, hålla fokus, lyssna
• Försöka göra dem mer aktiva och delaktiga i skrivandet av lärloggar. 

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

• Reflektera mer med film med barnen, skapa tillfällen till det på t ex måndagar, före och under mellanmålet.
• Ha mer bilder tillgängligt för barnen. 
• Göra reflektionerna mer konkreta för barnen med t ex de föremål som använts vid tidigare projekttillfälle. 
• Tänka på att även använda em genom t ex att en pedagog som stannar kvar inne med några barnen. 
• Använda olika tillfällen och stunder som kan uppstå under dagen, t ex samtal vid måltider. 
• Försöka göra dem mer aktiva och delaktiga i skrivandet av lärloggar. 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

• Försöka hitta något uppdrag som knyter an till vatten och rörelse att göra hemma, Ta med tillbaka, jobba med det i gruppen. ev skapa enskild lärlogg runt det.  
• Via Skolplattformen, lärloggar, utvecklingssamtal, föräldramöte och daglig kontakt. 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

• Tillföra mer material  till vattenrummet ( Ella fixar) 
• Skapa mer inspirerande och utmanande lärmiljöer i miljön, ex vattenmiljö vid ljusbord,
• Använda projicering av olika miljöer som inspiration. skapa världar så barnen kan gå in i fantasin och fördjupa relationen till den digitala värld som projiceras. 
• Hur får vi material som kan behövas? Inköp? Låna från andra grupper?
• Ta hjälp i handledning
• Mer bilder på barnen och görandet kopplade till övrig dokumentation som finns i miljön.

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande? 

• Tänka på estetiken, ordning 
• Inte ha onödigt mycket material som barnen inte fångas av
• Barnen mer delaktiga i iordningsställande, val och omhändertagande. 
• Vi behöver vara mer med som inspiratörer och igångsättare

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

• Nya ord och begrepp
• Högläsning, böcker skönlitteratur och fakta ( analoga och digitala)
• Berättande, skapa berättelser tillsammans
• Koppla flerspråkighet till projektet med hjälp av t ex vårdnadshavare, Pollyglutt ( böcker). 
• Litteracitet, symboler etc
• Reflektion med och mellan barnen (liten/ större grupp, berätta för den som inte vet/ varit med)
• Naturvetenskapligt förhållningssätt ( ställa hypoteser, dra slutsatser, argumentera, diskutera etc)

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

• Volym, tid, hastighet, storlek, mängd, talmängder
• Sortera, jämföra
• Konstruktion, mäta

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

• Vattnets former vätska/flytande och fast/is. Övergångar mellan de olika formerna (en rörelse) och hur tid och temperatur påverkar.
• Vattnets kretslopp 
• Densitet Vad flyter och sjunker? Hur kan vi få det som flyter att sjunka och tvärtom?
• Utforska vattnets rörelser i olika lutningar 

 

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

• Barnens rörelser i förhållande till vatten i tex dans, fantasilekar etc. 
• Kroppens möjligheter tillsammans med snö och is ( fart, pulshöjande,  balans, avtryck)
• Utflykter, promenad till och från vattenmiljöer

 

Vilka  är projektets demokratiska möjligheter, hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?

• Rätten till rent vatten. Har alla det? Varför, varför inte?
• Vad händer om vattnet tar slut?

Vilka är projektets skapande möjligheter?

• Ge möjlighet att få uttrycka sig och gestalta i  olika uttryckssätt ( måleri, teckning, lera, dans, dramatiseringar, sång, konstruktion m m )
•  Olika tekniker

 

Vilka är projektets digitala möjligheter?

• Barnens eget och delaktighet i dokumenterande
• Projicering
• USB- mikroskop
• Vattenmiljöer, uppleva vattnets rörelser, åka på olika sätt i vatten med Green screen och andra digitala verktyg

 

Hur ska vi organisera för att allt ska förbindas? (transdisciplinärt och rhizomatiskt)

• Projektet  och barnens göranden synligt i miljön, ge möjlighet att återuppleva, reflektera
• Upprepa, återbesöka
• Variation, olika uttrycksätt, lägga till nytt
• Barnens möjlighet att få äga sitt projekt, utgå från deras frågor
• Återbesöka platser vid olika årstider för att studera vattnet ( Brunnsviken, Vanadisbadet, Obsanbäcken, Vasaparken )
• Hålla en röd tråd genom projektet, dra upp trådar från tidigare erfarenheter, väva in i nytt.

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

• Mer kunskaper i olika naturvetenskapliga ämnen och utveckling av lärmiljöer.
  
  4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?
• Tänka runt hur vi organiserar grupper, fasta, rörliga, utifrån intressen, vilka utmaningar man behöver etc.
• Inte ha bråttom till nästa steg. Låta barnen få utforska och undersöka vidare. 
• Barnens frågor och reflektion, pedagogers reflektion och veckoplanering är utgångspunkten och "motorn" i projektet
• Ha en tydlighet och struktur runt lärloggar (Både gruppens och de enskilda, så det blir en likvärdighet) 

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag

Använda oss av UR:s serie Djuren på Djuris, ta inspiration från deras handledning. Välja teman utifrån de dilemman vi kanske för tillfället finns i barngruppen. ( Kamratskap, empati, Barnkonventionen...)

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute

• Vår utmaning. Vi tar hjälp av Katarina i handledning samt från nätverk som Ella deltar i om lärmiljöer. 
• Låta innemiljön berikas av material från utemiljön och tvärtom. 
• Olikheter i material som struktur, former, tyngd, hitta motsatser