Grupp 5 Matteus förskolor Grundplanering 3, Projektfördjupning

Nu är det dags att utifrån ert arbete med Grundplanering 2, era reflektioner och er utvärdering göra en fördjupning i det som pågår eller ett nytt val. Här nedan finns reflektionsfrågor som hjälper er.

1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?
Barnen fortsätter att vara intresserade av djur som bor i vattnet. Under reflektionen
av vårt projekt " Härliga vatten: upp, ner, överallt" har barnen bestämt att de skulle vilja veta mer om sälar,
delfiner och hajar. Barnen kommer att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter om djuret de valde att jobba med.
På det sättet vet barnen vad de kan och det blir lättare för barnen att bestämma efteråt vad de vill veta mer av.

Barnen är också intresserade av att bygga olika färdmedel såsom båtar, bilar, byggnader mm. 

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

Barnen ställer många frågor såsom "Varför kan människor simma med hajar?", "Är hajar farliga?",  "Varför lämnar vissa mammasälar deras ungar efter fyra dagar?" Barnen ser liknelser mellan späckhuggare och delfiner. Barnen funderar också på begreppet däggdjur. Vad äter de? "Varför ser hajar dåligt? mm.

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Vi kommer att fördjupa oss i frågorna och funderingar som barnen har om just dessa djur. Hur kan vi skapa en hållbar miljö för de djur som vi utforskar och lever i vatten? Vad kan vi hitta över vatten? vad kan vi hitta under vatten?

2. Definiera kortfattat ert projektval

Härliga vatten: upp, ner, överallt är ett projekt vi började förra terminen utifrån barnens intressen. Barnen är nyfikna på djur som bor i vattnet. Barnen vill veta mer om sälar, hajar och delfiner just nu men de ser också hur vissa djur behöver t ex. koraller för att överleva så barnen blir nyfikna för andra saker som finns i havet med. 

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

Samarbete, demokrati och hållbar utveckling (social, ekonomisk och ekologisk). Vi tycker att detta är grunden för att barnen blir medvetna om hur naturen och människor påverkar varandra både positivt och negativt. Hur vi förhåller oss till naturen. Genom att jobba, diskutera och reflektera med varandra skapar vi grunden för social hållbar utveckling. 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Genom att dokumentera deras intressen, berättelser, observationer och funderingar kan vi skapa en gemensam lärande. Barnen känner att de är sedda, att de har inflytande och att de är delaktiga i vårt arbete. 

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

Varje fredag reflekterar vi över det vi har jobbat med under veckan. Barnen föreslår även vad de skulle vilja jobba med i projektet den kommande veckan. 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

Genom grupp/individuella lärloggar, utvecklingssamtal och föräldramöte.

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Vi tänker skapa en natur hörna där barnen kan leka, utforska och skapa en havsmiljö. Vi kommer att lägga blå tyg, djur, små koraller, snäckor, kottar, pinnar mm. Vi kommer att observera hur barnen använder materialet och utveckla vidare efter det. 

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Materialet ska vara i barnens nivå, mångfaldig och utmanande. 

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Barnen berättar, diskuterar och reflekterar tillsammans. Barnen lär sig nya begrepp och söker efter fakta i olika böcker, artiklar, digitalt mm. Barnen skriver om olika djur de jobbar med. 

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Barnen kan utforska matematiska begrepp såsom längd, vikt, storlek, form, sortera, rumsuppfattning mm.

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Olika vattenexperiment som t ex den svävande potatisen. Eftersom barnen bygger olika färdmedel i bygghörnan kan barnen pröva olika tekniska möjligheter. När vi är ute och barnen målar i naturen lär de sig också olika målar tekniker som t ex hur kan man måla i snön? 

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Genom till utflykter till naturen och vatten. Vi skapar lekar med olika fysiska utmaningar kopplat till projekt som till ex hela havet stormar.

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Genom ett demokratiskt förhållningsätt i barngruppen. Genom att jobba med normer och värden t ex. genom lekar, projekt, teater, böcker och filmer.

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Målande, ritande, papjemaché, trolldeg, lera, skapande med kartong mm.

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Vi kan jobba med puppet pals, bluebot, greenscreen, cloud Qr, stop motion.

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

Genom litteraturläsning och prata om relevanta forskningsartiklar under reflektionen.

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

Vi är pålästa om sälar, hajar och delfiner men vi borde fördjupa oss i kunskaper av dessa djur.

4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

Vi kommer att dela oss i tre små grupper och ha en gemensam reflektion på måndagar och fredagar. Innehållet planerar vi veckovis eftersom vi utgår utifrån barnens reflektioner och intressen.

 

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag: Allas tankar och idéer är lika värda.

Vi skapar olika tillfällen under dagen där barnen kan komma till tals, utrycka sina åsikter och tankar och få möjlighet att påverka sin vardag. Vi uppmuntrar barnen att respektera  andras åsikter och tankar.

Barnen bestämmer bl.a. genom att rösta till vilka parker vi ska gå till, de bestämmer i vilket ämne vi ska fördjupa oss om, och i  vilka aktiviteter de vill delta i. Vi ska också ta hänsyn till de barnen som hamnar i minoriteten när vi röstar om något. Vi ska hitta ett annat arbetssätt för att gynna dessa barnen. 

Genom leken och projektarbete får barnen möjlighet att diskutera med varandra, komma överens, samarbeta.

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute: Utnyttja materialet både inne och utemiljö. 

Inne: Vi utformar miljön efter barnens intressen och tänker ständig på vilket material vi kan ha på de olika hörnor. Material som kan uppmuntra barnens nyfikenhet, utforskande, skapande, lek/fantasi mm. Digitala verktyg används för att skapa sagor, berättelser, skapa filmer, söka efter information mm.

Ute: Vi utforskar vatten och natur med hjälp av hov, förstoringsglas, böcker och digitala verktyg. Vi tar in naturen för att utforska inne också.