Sagor Vt 21

Vi ska under några veckor ge oss in i sagans magiska värld. Vi kommer att gå igenom hur en typisk saga är uppbyggd för att du sedan ska få möjlighet att skriva en egen saga. Du kommer även att skriva en faktatext om någon känd sagoförfattare.

• Bedömning:

Arbetssätt och redovisningsform.

• Du kommer att få en genomgång om de typiska dragen i en saga.
• Du kommer att få skriva en saga utifrån de typiska sagodrag du fått lära dig.
• Du får också läsa igenom dina klasskamraters texter.
• Du får ge och ta respons.
• Du ska presentera dina kunskaper och förmågor genom skriftlig inlämningsuppgift samt i samtal/diskussioner.

 

Jag kommer att bedöma hur du:

• Skriver en egen saga där det finns en tydlig inledning, handling och avslut.
• Använder dig av de kännetecken en saga har.
• Håller en "röd tråd" i ditt skrivande.
• Använder skrivregler.
• Ger respons och tar emot respons.
• Följer instruktionerna för arbetet.
• Använder dig av dialog, beskrivningar samt gestaltningar i din saga.
• Kan använda dig av bilder för att illustrera din text.

Tidsplan / Lektionsplanering:

Vk 4 - 7

Begreppslista:

• magiska tal
• magiska ting
• prinsessa
• prins
• häxa
• trollkarl
• drake
• Det var en gång...
• Sedan levde de lyckliga i alla sina dagar

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• välja och använda språkliga strategier,

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.