Läsa och skriva

Under läsåret 20/21 ska du få träna på att läsa och skriva olika slags texter.

Vad vi ska lära oss. 

Mål

Du ska:

- skriva meningar.

- skriva olika slags texter som t.ex. dikter, berättelser, faktatexter och instruktioner.

- läsa olika slags texter och diskutera innehållet.

- träna på läsförståelse med hjälp av några knep (läsförståelsestrategier).

Hur ska vi lära oss detta?

Vi kommer att:

-repeterar hur meningar skrivs med stor bokstav, mellanrum mellan orden och punkt (frågetecken eller utropstecken).

- titta på avsnitt ur serien Sagomattan och diskutera innehållet med hjälp av Sagomattans struktur: huvudperson, problemet, hjälparen, lösningen och slutet.

- läsa exempel på berättelser skrivna utifrån Sagomattans struktur och skriva en egen berättelse tillsammans i gruppen, två och två samt enskilt.

- träna på att skriva med "röd tråd" ( inledning, händelseförlopp och avslutning).

- läsa olika slags texter och öva på läsförståelse utifrån några knep (läsförståelsestrategier).

- skriva dikter, faktatexter och instruktioner.

Vad som kommer att bedömas:

Din förmåga att nå målen (se ovan).

Hur du får visa vad du kan:

Genom att läsa och skriva olika slags texter och delta aktivt i diskussioner visar du vad du lärt dig.

Läroplansmål

Syfte

• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter,
• skriva texter för olika syften och mottagare,

Centralt innehåll

• Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
• Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder, digitala medier och verktyg samt annat som kan stödja presentationer.
• Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
• Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
• Berättande texter och poetiska texter för barn: bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
• Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva korta digitala meddelanden och att skriva en faktatext
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar.

Kriterier

• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor.
• I samtalen bidrar eleven till att använda olika kommunikations- och samtalsregler.
• Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra enkla muntliga presentationer.
• I arbetet med presentationerna medverkar eleven i att välja och använda något verktyg.
• Eleven kan med stöd av bilder läsa berättande texter med kända ord och bekant innehåll.
• Genom att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.
• Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll.
• Eleven kan med stöd av bilder skriva ord och meningar.
• Dessutom medverkar eleven i att skriva och strukturera texter genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt.
• Eleven kan medverka i att skriva för hand och på dator och i att använda digitala skrivverktyg.
• Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer.