Solberga/Sjöängens förskolor- Arbetsplan och projektfördjupning 2021

Språk och kommunikation. Interkulturalitet/Rörelse/Teknik. Projektet ska vara utforskande/ämnesöverskridande. Det innebär att olika ämnen såsom språk, matematik, teknik, ingenjörsvetenskap, estetiska uttrycksformer integreras. Musik och rörelse övas i funktionella och begripliga sammanhang. Projektet ska rymma lek, utforskande, fantasi/fakta och verklighet. Barn ska få möjlighet att pröva många olika uttrycksformer, artefakter och estetiska ”språk” och att göra översättningar mellan olika språk och uttrycksformer, mellan tänkande och görande, kropp och tänkande och mellan olika material.

Arbetsplan/ Enhetsmål  2021

Syfte Vad är barn och pedagoger nyfikna på att fördjupa? Vad vill vi att projektet skall ge/lära barnen inom målen i verksamhetsplanen 2021 (se verksamhetsplan/mål 2021 /förväntat resultat )

Arbetssätt: Beskriv arbetssätt som möjliggör den önskvärda utvecklingen i verksamhetsplanen och era frågeställningar i projektet.

Planera och beskriv hur struktur, organisation och lärmiljöer/aktiviteter möjliggör måluppfyllelsen. 

 

Frågeställningar  Fungerar vår frågeställning från förra perioden eller behöver vi revidera den? 

 

Teorier kring barns utveckling som vi utgår ifrån i vårt arbete på Clementinen

Socialkonstruktivistisk teori:

Lev Vygotskij var en rysk forskare som under början av 1900-talet intresserade sig för hur barns sociala samspel bidrar till deras kognitiva utveckling. Vygotskijs teori är socialkonstruktivistisk, och betonar därmed vikten av samspel med vuxna och andra barn för inlärning, även den aktiva inlärningen är av vikt (learning by doing). Mycket av Vygotskijs teorier betonar språkets betydelse för lärande och utveckling. Några viktiga begrepp inom Vygotskijs teorier är bland annat:

Stödstrukturer – Stöd och främjande genom rätt vägledning från pedagog som är anpassad till barnets nivå.

Den närmaste utvecklingszonen – skillnaden mellan vad ett barn kan klara av på egen hand och vad det kan uppnå med andras hjälp och stöd.

Zonen för den närmaste utvecklingen

Enligt Vygotskij finns två nivåer i barnets utveckling; den aktuella utvecklingsnivån som visar vad barnet kan göra självständigt utan hjälp, samt zonen för närmaste utveckling där barnet kan lösa uppgifter med stöd av en vuxen eller ett annat barn. Den här problemlösningen kommer barnet sedan att kunna klara av på egen hand utan vägledning. Vygotskij menar att barnet genom leken kan sträcka sig över sin aktuella utvecklingsnivå; det som då ligger i zonen för den närmsta utvecklingen överflyttas då till den aktuella utvecklingszonen. Med andra ord har leken, men även undervisning som erbjuder barnet att tänka och lösa problem, en stor och viktig betydelse för barnets utveckling

Imitation och samarbete

I Vygotskijs teori framhålls imitation som något positivt när det handlar om att barnet genom imitation tillsammans med andra barn eller under ledning av en pedagog kan prestera över sin aktuella nivå. Enligt Vygotskijs sociokulturella lära ska barnet få vara kreativ i sitt återskapande.

Källor:

Bråten, Ivar (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund : Studentlitteratur

Vygotskij, S Lev (1999). Tänkande och språk. Göteborg : Bokförlaget Daidalos

Reggio Emilia filosofin:

Reggio Emilia är ett pedagogiskt förhållningssätt som bygger på tron på det kompetenta barnet som vill och kan lära och utvecklas, samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta med en inneboende drivkraft att utforska världen. Det är ett arbetssätt som uppmuntrar tron på den egna förmågan, olikheter, solidaritet och samarbete. Filosofin står i ständig förnyelse och utvecklas i takt med barnens behov som utgångspunkt och med det moderna samhällets snabba förändring.  Grundaren av filosofin Loris Malaguzzi menade att det inte ska finnas några gränser mellan lek och lärande och att barnen ska få tillgång till alla sina sinnen och uttryck - "de hundra språken" . Inom Reggio Emilia filosofin ses varje barn och människa som unik men som även ständigt är involverad i ett lärande där såväl barn som vuxna skapar sig själva i relation till andra i ett livslångt lärande.

Pedagogerna är medforskande, utmanande och söker kunskap tillsammans med barnen samt arbetar med pedagogisk dokumentation och ett reflekterande arbetssätt för att skapa förutsättningar för utveckling och lärande i barnens lust och nyfikenhet. Pedagogisk dokumentation innebär att pedagogerna genom att observera, dokumentera och tolka det de ser och hör (både under arbetet och efteråt) lättare kan se och förstå barnens olika tankar, föreställningar och lärprocesser inom olika områden. De pedagogiska dokumentationerna möjliggör också ständig omprövning och driver arbetet framåt. Barnen får vara delaktiga och reflektera utifrån dokumentationerna, vilket ofta leder till nya upptäckter och lärprocesser. Inom Reggio Emilia filosofin är det processen och inte den färdiga produkten som är intressant, då barnets lärande, utveckling och kreativa förmåga syns i processen. Inom filosofin arbetar man även med olika projekt som utgår från barnens intressen och därmed också är grunden för projektets tema.

Att skapa miljöer och erbjuda material som stimulerar, inspirerar, utmanar och uppmuntrar till utforskande och lärande, och som skapar möten, kommunikation och lek är en viktig del i Reggio Emilia filosofin, där miljön kallas för den tredje pedagogen. Barnet och pedagogen är de första två. Miljön ska vara estetiskt inbjudande och genomtänkt med syfte att främja vänskap, relationer, nyfikenhet, kreativitet och lärande samt skapa nyfikenhet, lust och förundran hos barnen. Genom att skapa en miljö som är inspirerande, tillgänglig och åldersanpassad ska barnet kunna påverka sin egen vardag och vara självständiga under sin dag på förskolan där material ska vara väl synligt och tillgängligt för barnen. Men miljön som den tredje pedagogen handlar inte bara om den fysiska miljön, materialen och verktygen utan också om hur pedagogerna organiserar tid och rum.

Källor:

Reggio Emilia institutet: reggioemilia.se

Scaffolding / stöttande undervisningsmiljö - vi pedagoger är lyhörda och arbetar närvarande med barnen för att stötta dem i att förstå, relatera och sätta in kunskap i ett sammanhang. Vi utmanar dem med öppna och metakognitiva frågor kring olika sätt att tänka och lösa problem, som exempelvis Hur kan ni göra nu? Hur har du lärt dig det? Finns det fler idéer om hur vi kan göra? Vi pedagoger förstärker det kognitiva innehållet i undervisningen genom pedagogiska dialoger med barnen. Miljön är tillåtande för eget utforskande där barnen görs delaktiga samtidigt som lärandeinnehållet är starkt och pedagogerna har en inriktning mot ett eller flera läroplansmål med det vi gör. (Pihlgren, Förskoletidningen #1, 2018)

Normer och värden/barns inflytande 

Mål : Gruppen är en tillgång där varje barn har en självklar plats, ges utrymme och blir lyssnat på.

Förväntat resultat 

• Barn samarbetar och förhandlar med varandra.
• Barn visar omsorg och empati för varandra. Tröstar och hjälper varandra.

Språkmål i form av begrepp: 

Empati, samarbete, konflikthantering, Stopp min kropp

Arbetssätt:

Vi arbetar aktivt med att ge barnen metoder till att själva lära sig lösa konflikter istället för att vi pedagoger ska lösa konflikterna åt dem. Vi pedagoger finns nära och stöttar och vägleder dem men syftet med vårt arbetssätt är att barnen ska bli självständiga och trygga i sin egen förmåga till problemlösning, samarbete och konflikthantering. Vi jobbar aktivt med att ge barnen vägledning genom att exempelvis be dem att prata med varandra om hur de ska göra när de tycker /vill olika, vi ställer frågor som Hur kan ni tänka/göra nu? Hur kan ni samarbeta nu så att ni kan leka tillsammans? Ser du att din kompis är ledsen, vad kan du göra då? Vi uppmuntrar även barnen till att samarbeta och hjälpa varandra med till exempel på - och avklädning i hallen, om de behöver hjälp att plocka fram material och så vidare. Vi uppmuntrar dem att både själva erbjuda sin hjälp till en kompis som behöver samt fråga en kompis om hjälp när de själva behöver.

I vår lärmiljö på Clementinen finns en plats där vi pedagoger sätter upp bilder på barnen under rubriken VAD GÖR BRA KOMPISAR? Där samlas barnen ofta och pratar om bilderna på dem själva och situationer som uppstår där de löser problem tillsammans, tröstar en ledsen kompis, hjälper varandra och så vidare. Dessa bilder och texter blir utgångspunkt till samtal kring att vara en bra kompis både mellan barn - barn och barn - pedagog.

Vi läser kompisböcker kring samarbete, att säga stopp, sprida glädje, hjälpas åt och så vidare och har efterföljande samtal kring böckerna kopplat till barnens vardag. Vi jobbar även med ett program på Urplay som handlar om värdegrundsfrågor i förskolan; Djuren på djuris där vi tittar och samtalar kring det som händer i filmen.

Vi arbetar även med material kring Stopp min kropp och samtycke i förskolan. Clementinen medverkar i ett projekt Okej med dig? - om samtycke i förskolan från föreningen Make Equal.

Utveckling och lärande 

Mål : Varje barn i Solberga- Sjöängens förskolor möts av lärmiljöer där organisation/ struktur, material och pedagogernas förhållningssätt återspeglar läroplanens intentioner. Mål  i WKI : 3,6

 

Förväntat resultat /Språk 

• Barn utvecklar förmåga att uttrycka åsikter, beskriva, instruera, jämföra, resonera, reflektera, ifrågasätta ,förklara, benämna berätta/återberätta  och argumentera 

Språkmål i form av begrepp: 

Benämna 

Berätta / Återberätta 

Dramatisera 

Fantisera 

 

Arbetssätt: 

I vårt projekt har vi valt att fördjupa oss i Petter och hans fyra getter, bland annat genom högläsning, dramatisering och berättande med rekvisita. Barnen kommer här delta i många planerade tillfällen till att dramatisera och fantisera, både tillsammans med pedagog och i leken med kompisar. Barnen är delaktiga i att skapa Petter och hans fyra getter världen i sin lärmiljö och kommer även bland annat få skapa egna getter med olika material. Genom detta utvecklas barnens språkliga förmågor när de berättar, planerar och fantiserar hur de ska göra i sitt skapande. De är även med och fotar och dokumenterar tillsammans med pedagog, där de återberättar. 

Vi har planerade högläsningsstunder varje dag efter vilan då barnen är utvilade. Två dagar i veckan gör vi en aktivitet kopplad till någon bok, som exempelvis att rita. Vi inför planerade boksamtal en gång i veckan med frågeställningar, strukturen för det kan komma att ändras (se nedan) Vi kommer även fortsätta arbetet med att barnen får teckna utifrån böcker som vi jobbade med under höstterminen i vårt projekt, då samtalar barnen om det som de ser på bilderna och uppmärksammar detaljer och lär sig nya ord tillsammans med en närvarande pedagog.

Vi pedagoger använder ett rikt och varierat språk i vardagen och tänker att "barnen får det språk vi använder" .  Vi är närvarande och använder metoden scaffolding, alltså ett stöttande förhållningssätt till barnens språkutveckling där vi uppmuntrar och utmanar barnens språkanvändande med följdfrågor och bekräftande. 

På undervisningsstunden innan lunch har vi mycket fokus på språklig utveckling, till exempel genom rim och ramsor, sånger, samtal, lägesordsbenämning, munmotoriska övningar och så vidare. Om någon grupp varit i skogen på förmiddagen får de visa bilder och återberätta för de andra vad de gjort. Lunchen ser vi som en viktig stund för samtal med barnen, där vi alltid pratar om förmiddagens aktiviteter. 

Högläsning: 

 

Vi har planerade högläsningsstunder varje dag efter vilan i två mindre grupper. Samt tre tillfällen per vecka i mindre grupp om 4 barn då vi har samtal kring händelser, begrepp, frågeställningar med mera. Vi säkerställer att alla barn blir lästa för genom att "pricka av" på en tabell. Med de blivande 4-åringarna har vi boksamtal varje vecka där en pedagog har en planerad undervisningsstund kring en bok med specifika frågeställningar. 

 

Förväntat resultat /Matematik 

• Barn testar olika sätt att lösa problem, sorterar, klassificerar 

Språkmål i form av begrepp: 

Analog programmering

Sortering

Volym

Mängd / antal

 

Arbetssätt: 

Vi arbetar med analog programmering på vissa undervisningstunder innan lunch hela gruppen - det är till exempel former med mönster som barnen ska para ihop eller att en pedagog bygger något med lego och barnen ska bygga likadant med bitar som ej är ihopsatta. Vi har material tillgängligt för barnen som smålego och plus-plus där de bygger på egen hand men även enligt mönsterkort tillsammans med pedagog. Här arbetar barnen även mycket med sortering. Mönster, former och siffor finns på olika platser i miljön, exempelvis vid ljusbordet.

Mängd /antal uppmärksammas även det i undervisningsstunder genom exempelvis räkneramsor, vi räknar hur många barn som är på plats, hur många som saknas och så vidare. Vi har även ett matematiktorn med små uppmaningar kopplat till kroppen och rörelse - exempelvis hoppa tre jämfotahopp, gå fyra steg framåt, räkna fingrarna på en hand / räkna fingrarna på båda händerna. Lekar som "Kims lek" används där vi benämner matematiska begrepp. 

Volym får barnen en förståelse för när de utforskar vatten på olika sätt, de häller och öser med olika mått, burkar och skopor. En pedagog behöver finnas där och benämna matematiska begrepp för att fördjupa kunskapen än mer. Ibland är barnen med och gör deg och mäter då med decilitermått, matsked, tesked. När vi gör experiment med till exempel snö, is och vatten får barnen en förståelse för volym och hur den förändras. 

Matematiska begrepp används även mycket i vardagen från pedagogerna när vi räknar, jämför längd / mängd, sorterar material, uppmärksammar mönster och så vidare tillsammans med barnen. 

 

 

Förväntat resultat /Naturvetenskap

• Barn fortsätter sitt utforskande av olika fenomen i olika sammanhang och kan sätta ord på det

• Barnen värnar om miljön.

Språkmål i form av begrepp: 

Naturkunskap - växter /djur

Hållbar utveckling

Utforskande

Experimenterande

 

Arbetssätt: 

Vi besöker skogen 1-2 gånger i veckan, då vi har någon form av planerad undervisning, till exempel läser en naturbok och samtalar om den och knyter an till det vi ser i naturen, gör naturbingo där barnen ska leta upp vad som finns på bingobrickan, gräver ned olika material för att se om det förmultnar eller finns kvar och samtalar om nedskräpning i naturen samt inför skräpplockardagar i vår, tittar närmare på en naturruta och så vidare. Här får barnen även fri lek och utforskande av naturen.

Under våren planerar vi för någon form av odling

Vi utför experiment och barnen ställer hypoteser, utforskar och får frågeställningar från pedagogerna.

Som en del i vårt projekt kring sagan Petter och hans fyra getter jobbar vi med kunskap om getter - hur de bor, vad de äter, hur de låter, ser ut och så vidare. Planerar att i vår / sommar besöka en 4H gård för att titta på riktiga getter. 

 

 

Förväntat resultat /Digitalisering 

• Alla barn utmanas i sin användning av digitala verktyg i  sitt lärandet

Språkmål i form av begrepp: 

Digital programmering

Digital förståelse

 

Arbetssätt:

Barnen kommer få dokumentera själva i Piccollage och iMovie, till exempel vad de gör i projektet. De fotar under aktiviteternas gång och får sitta tillsammans med pedagog och jobba med Ipad i dessa appar. 

Vi har även några appar där barnen får grundläggande förståelse för programmering, problemlösning, skapa och bygga i 3D.

Färdiga programmeringslådor kommer köpas in till förskolan under våren

 

 

Förväntat resultat /Kultur

• Barnen tar del av och möter olika sorters kulturutbud på och utanför förskolan. Av barn, med barn och för barn.

Språkmål i form av begrepp: 

Interkulturalitet

Skapande och olika uttryckssätt

 

Arbetssätt: 

Vi använder oss av olika typer av musik och dansstilar i våra rörelsepass, till exempel försöker vi dansa likadant som afrikanska barn som vi tittar på på Youtube - Masaka kids Africana

Vi besöker biblioteket i mindre grupp och har en stunds högläsning där samt lånar med böcker. 

Vi utökar antalet böcker som synliggör olika kulturer.

Vi kommer under våren arbeta mycket med dramatisering och att barnen får skapa egen rekvisita att dramatisera med. 

 

Förväntat resultat /Rörelse

• Öka graden av fysisk aktivitet och rörelse

Språkmål i form av begrepp: 

Grovmotorik

Dans

Yoga

 

Arbetssätt: 

Vi har två eller tre planerade rörelsepass varje vecka med varierande innehåll, bland annat fri eller organiserad dans, motoriska övningar som kullerbyttor, krypa som en spindel, hoppa på ett ben, grodhopp, balansera m.m, Yoga. Vi har även börjat introducera organiserade grupplekar med de äldsta barnen med fokus på rörelse och samarbete och förstå instruktioner och regler. När vi besöker skogen eller någon park får barnen promenera, klättra i träd och "berg" eller klätterställningar, hoppa och så vidare och vi pedagoger uppmuntrar dem till att göra det. 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,