Projektavstämning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 2 - Spår

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

• 

VAD:  

• Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare? 
  Vi har undersökt olika djurspår - fotspår, spillning, läte & var de bor. Projektet har sedan tagit lite olika riktningar. Några tyckte att djurens bajs var intressant och efter att ha skapat eget bajs i lera och målat med brun färg märkte vi att den bruna färgen intresserade barnen då de själva plockar fram den under dagen. Vi undersöker den bruna färgen på olika sätt - färgar snö i plastfickor på ljusbordet, målar med brun vattenfärg, flaskfärg, kritor, och färgpennor. Vid vattenstationen utforskar barnen olika material som de kastar i, plockar ur, kastar i igen och vi märker att plasthajen är intressant att hoppa i och ur vattnet och att bita i. Några barn visar nyfikenhet kring bokstäver och vid samlingen har alla barn ett djur som börjar på deras begynnelsbokstav. Vi utforskar detta vidare genom att teckna våra "namn-djur" och utforskar våra begynnelsebokstäver på olika sätt - forma i sand, teckna, lera bland annat. Vid utflykter i tanto är några barn intresserade av "spår-spaning" och speciellt nu när snön ligger på marken ser de djurspåren tydligt, både fotspår och spillning. De samtalar om vilket djur de tror har lämnat efter sig spåret. Barnen har även uppmärksammat andra spår - spår i form av skräp som människan lämnat efter sig i naturen eller hjulspår från olika fordon.

• Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar? Vad säger styrdokumenten?
  Istället för att ha smalnats av upplever vi att projektet snarare breddats. Barnen visar intresse för spår generellt, inte bara från djuren. Vårt huvudspår har fått många sidospår och vi som pedagoger hakar på barnens upptäckter och utforskande och skapar utifrån det stationer i våra lärmiljöer utifrån läroplansmålen. De artiklar från barnkonventionen och de fyra K:na från pedagogiska ställningstagande vi skrev i tidigare planering är något som vi har i åtanke i arbetet. Mötesplatser, så som stora papper och balja med vatten där barnen får möjlighet att utforska kollaborativt och i kreativa processer är i fokus just nu.

• Vilka material har barnen använt sig av? Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?
  Färg (vattenfärg, flaskfärg, kritor, tuschpennor, färgpennor), penslar, olika leror och lerverktyg, bygg och konstruktionsmaterial, plastdjur och naturmaterial i vatten och i rollek, snö, ljusbord, pärlor, litteratur, limstift.
  - Teorier kring vilket djur olika spillning vi hittat tillhört, beroende på formen och storleken av spillningen
  - Teorier kring olika spår och vart de kommer ifrån - djur, människor, fordon
  - Sina begynnelsebokstäver - hur de ser ut, ljudas m.m.
  - Färglära - brun - benämner och märker även andra färger i vardagen
  - Teorier kring begreppen sjunka och flyta. 
  - Sorteringsmaterial - olika material känns olika (plast, papper, metall, glas)
  - Kunskaper kring hur ett material används. Att använda pensel, limstift, bygga i lera på höjden och på bredden - rulla till bollar - platta till 

• Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? Vad är det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om?
  Engagemang från pedagog i aktiviteten fångar barnens uppmärksamhet - både barn och pedagoger arbetar kollaborativt - utforskar tillsammans. Öppen för att tänka om utifrån barnens tankar -> Barnens funderingar hamnar i fokus. Ställa öppna frågor för att utmana vidare. Vi vill lära oss mer om ett projekterande arbetssätt och utöka våra naturvetenskapliga ämneskunskaper.

 

VARFÖR:

• Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det? (om inte, beskriv varför) Vilka fortsatta förväntningar har vi?
  Vi ville ta tillvara på barnens visade intresse och nyfikenhet kring djurs spår och ge barnen möjlighet till ökad förståelse för djurlivet. Det är viktigt att barnen känner en positiv framtidstro och utvecklar ett varsamt förhållningssätt till djur och natur. Syftet är kvar, om än breddat som vi beskrivit ovan till spår även utanför djurens sfär. 
  

HUR:

• Hur har den pedagogiska dag/vecka organiserats? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)
  Planerad undervisning inom projektet är numera förlagd på måndagar-fredagar, vilket var något vi ändrade från tidigare planering då vi endast hade planerad undervisning på tisdagar-torsdagar. Vi märkte att då vi har en stor barngrupp (på 20 barn) behövde vi sprida ut det på alla veckodagar. Det har även gjort att stationerna finns kvar i miljöerna och barnen kan återgå till dem under dagen i olika kompiskonstellationer och får möjlighet att lära av varandra. Det har även givit tillfälle för spontan undervisning.
  

• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?
  Stationerna med det barnen utforskar inom projektet "bor" i miljöerna. Det är alltså inte något vi pedagoger plockar fram ibland, utan är en del av miljön och finns tillgängligt för barnen att själva plocka fram och utforska under hela dagen och flera gånger. Vi vill uppmuntra barnen till att utforska och leka kollaborativt och försöker skapa så mycket mötesplatser som möjligt. Vi behöver komplettera mer med barnens dokumentation i våra miljöer för barnen att leka med och reflektera kring. 

• Hur har familjerna involverats, vad hände då, nya frågeställningar?
  Familjerna har involverats via veckolärloggar där vårt fokus är på projektet, men det känns mer som en envägskommunikation då vh inte kan kommentera där (endast i de individuella lärloggarna). Några vh återkopplar att de läst lärloggar vid hämtning och berättar vad barnet pratar om hemma inom projektet vilket är väldigt uppskattat. Vi reflekterar kring hur vi kan få till ett mer effektivt samarbete förskola-hem inom projektet. 

• Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? 
  Barnen tar hjälp av varandra och ord som "tillsammans" och "samarbete" känns införlivade och barngruppen känns trygg och det har skapats en "vi"-känsla. Istället för att be vuxna om hjälp hjälper barnen varandra = känsla av de kan!

• Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras eller inte, i projektet? Har vi gjort några nya val och vägar under projektet gång? Hur kommer det sig? 
  Att projektet breddades snarare än smalnades av hade vi nog inte räknat med, men vi ser det som positivt. Många riktningar under spår-paraplyet! Vi hade inte räknat med att färgen brun skulle bli så populär. Oftast är det röd, grön och blå, vilket vi reflekterade kring att det kanske är en produkt av att vi utforskade djurs spillning (som oftast är brun) precis innan julledigheten. Där hakade vi på barnens utforskande av brun på olika sätt och genom olika material. Vi har även märkt av att bygg och konstruktionsmaterial är intressant och många barn berättar att de bygger hus. Detta satte igång funderingar hos oss pedagoger hur vi kan få in detta i projektet och började spåna kring att bygga hus till olika djur. Kanske kan vi kombinera detta med vattenutforskandet då många djurarter även bor under ytan. 

• Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande? Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning? 
  Vi ställer öppna frågor, visar med kroppsspråk och verbalt språk att vi är intresserade av barnens funderingar. Ställer följdfrågor. Det uppmuntrar barnen till en känsla av att det de kommunicerar är av värde men också att det är viktigt att finna svaren på sina frågor. Frågor behöver inte vara verbalt uttalade. Med yngre barn kommuniceras mycket genom kroppsspråket vilket kräver ett större fokus av oss pedagoger, en större närvaro att faktiskt vara närvarande på golvet - där det händer.  
  
  Vi behöver få in mer reflektion med barngruppen, både planerad och spontan, för att på ett tydligare sätt se vilken riktning projektet kan ta. För att fördjupa våra kunskaper inom naturvetenskap, fortsätta utveckla våra lärmiljöer och reflektera kring vårt arbetsätt läser vi följande litteratur som vi reflekterar kring på våra arbetslagsmöten: 
  - Kapitlet Små barns naturvetenskapliga utforskande i Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska och lära i förskola och skola, av Ingela Elfström m.fl.
  - Alla kapitel i (utfördelat på vårterminen) Rum för lärande, av Katinka Vikingsen
  - Kapitlet Projekterande arbetssätt tillsammans med yngre barn i Lyssnandets pedagogik, av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi

 

VEM:

Vilka barn/pedagoger ska delta i undervisningen/aktiviteterna? Vem/vilka dokumenterar? Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning Vilka fler yrkesgrupper/samarbetspartners kan vi kommunicera och lära mer av, i och utanför förskolan?
Alla barn deltar i projektet utifrån sina intressen och förutsättningar. Alla pedagoger deltar i planeringen, genomförandet, dokumenterandet och uppföljningen av undervisningen i projektet. Vi har ett gemensamt ansvar för material och lärmiljöernas utformning så att barnens utforskande berikas. Vi öppnar utomhus och det är därför viktigt att det finns spännande stationer redo för barnen att utforskas! Vi ska kontakta ett närliggade bibliotek om att få en bokpåse med spår-inriktning för boksamtal.