<h2>L&auml;romedel</h2>
Vad? Var? N&auml;r? Hur? Varf&ouml;r? -P&aring; vad s&auml;tt? -Av vilka orsaker, med vilka f&ouml;ljder och l&aring;ngsiktiga verkningar? &auml;r bra fr&aring;gor n&auml;r det g&auml;ller SO-&auml;mnen.
Vi kommer fr&auml;mst att arbeta i l&auml;rob&ouml;cker som eleverna f&aring;r till l&aring;ns. Efter de olika avsnitten finns vanligen fr&aring;gor. Dessa &auml;r ibland viktiga, ibland s&aring; &ouml;vergripande att de &auml;r sv&aring;ra att besvara. Vilka fr&aring;gor som skall besvaras best&auml;ms under lektionerna. L&auml;roplanen trycker h&aring;rt p&aring; f&ouml;rm&aring;gor. Det g&auml;ller i h&ouml;g grad att till&auml;mpa inh&auml;mtad kunskap i nya och ibland gamla sammanhang.
Oftast r&auml;ttas n&auml;mnda fr&aring;gor gemensamt och ofta s&auml;tter jag samman r&auml;tt svar i ett dokument som via UNIKUM n&aring;r eleverna och kanske f&ouml;r&auml;ldrarna som mail. Svaren &auml;r d&aring; en sorts grundniv&aring; inf&ouml;r kommande prov. Klarar man fr&aring;gest&auml;llningarna och svaren b&ouml;r man ocks&aring; garanterat vara godk&auml;nd p&aring; provet.
Inte s&auml;llan intr&auml;ffar h&auml;ndelser i omv&auml;rlden som vi tar upp i undervisningen. Planeringen av ett avsnitt kan beh&ouml;va g&ouml;ras om utifr&aring;n det. S&auml;rskilt i SO m&aring;ste vi f&aring; ha en flexibilitet som inte t&auml;cks in i en formalistisk pedagogisk planering.
Filmer har blivit ett allt st&ouml;rre st&ouml;d i inl&auml;rningen. Eleverna har ett inlogg till sli.se och kan sj&auml;lva se de filmer som jag visat, eller tom. andra filmer. F&ouml;rhoppningsvis tittar de p&aring; s&aring;dant som har med &auml;mnena att g&ouml;ra!
En g&aring;ng i veckan minst, skall vi f&ouml;rs&ouml;ka ha en nutidsorientering, som faktiskt inte alltid handlar om nutiden. F&ouml;rlaget som g&ouml;r fr&aring;gorna &aring;t oss ger ut fr&aring;gor som pejlar av elevernas kunskaper i fr&auml;mst SO. Resultaten tas med till den allm&auml;nna bed&ouml;mningen av kunskaper vid betygs&auml;ttningen. H&auml;r g&auml;ller det mer kunskaper &auml;n f&ouml;rm&aring;gor.
Vid speciella tillf&auml;llen och om inte l&auml;roboken &auml;r grunden f&ouml;r prov p&aring; ett visst omr&aring;de kommer s&auml;rskilda LPP:er att utf&auml;rdas, annars inte.
&nbsp;
<h2>Bed&ouml;mning</h2>
&nbsp;L&auml;xor ges utifr&aring;n hur arbetet fortskrider under lektionerna. Ibland &auml;r det inga l&auml;xor, ibland l&auml;ngre avsnitt. Ju effektivare lektionerna &auml;r, ju f&auml;rre l&auml;xor blir det. De flesta avsnitten utv&auml;rderas genom prov. Viktigt &auml;r ocks&aring; resonegemangen i klassen under l&auml;rarens ledning. L&auml;raren f&aring;r h&auml;r m&ouml;jlighet till det som kallas formativ bed&ouml;mning, ett s&auml;tt att styrka och utv&auml;rdera eleven p&aring; ett positivt s&auml;tt.
&nbsp;
&nbsp;
Detta &auml;r ett f&ouml;rs&ouml;k att f&ouml;renkla och visa min syn p&aring; betygskriterierna och de i m&aring;nga fall allt f&ouml;r omfattande matriserna.
Historia E - Eleven kan&nbsp;beskriva historiska h&auml;ndelsef&ouml;rlopp
C -Eleven kan f&ouml;rklara historiska h&auml;ndelsef&ouml;rlopp och ange t&auml;nkbara orsaker
A Eleven kan g&ouml;ra j&auml;mf&ouml;relser mellan historiska h&auml;ndelsef&ouml;rlopp samt dra slutsatser och redog&ouml;ra f&ouml;r faktiska- och troliga f&ouml;ljder utifr&aring;n dessa
Religion E: - Eleven kan beskriva olika livs&aring;sk&aring;dningar, samt &aring;terber&auml;tta religi&ouml;st stoff.
C - Eleven kan med egna ord f&ouml;rklara budskapet i religi&ouml;sa ber&auml;ttelser, samt reflektera &ouml;ver religi&ouml;sa bruks uppkomst.
A&nbsp;-Eleven kan till&auml;mpa sina kunskaper f&ouml;r analyserande j&auml;mf&ouml;relser mellan olika livs&aring;sk&aring;dningar och framf&ouml;ra v&auml;l motiverade tankar och &aring;sikter kring olika religioner, religi&ouml;sa bruk och etiska st&auml;llningstaganden.
Samh&auml;llskunskap E Eleven kan&nbsp;beskriva samh&auml;llets uppbyggnad och funktion
C Eleven kan&nbsp;f&ouml;rklara hur dessa strukturer fungerar, styr och p&aring;verkar oss
A&nbsp;Eleven kan till&auml;mpa kunskaperna genom att j&auml;mf&ouml;ra, dra slutsatser och ta st&auml;llning.
&nbsp;Geografi&nbsp; E: Eleven har viss k&auml;nnedom om grundl&auml;ggande geografiska namn och begrepp C: Eleven kan anv&auml;nda geografiska namn och begrepp och f&ouml;rklara hur de inverkar i och p&aring; v&aring;r livsmilj&ouml;
A Eleven anv&auml;nder geografiska namn, begrepp och metoder f&ouml;r att beskriva geografiska fenomen, kulturella fr&aring;gor och fr&aring;gor kring v&aring;r livsmilj&ouml; p&aring; ett relevant s&auml;tt. Dessutom kan eleven komma med nya infallsvinklar till k&auml;nda fr&aring;gor. Vad vi ber&auml;knar att l&auml;sa:&nbsp;
Historia: / &aring;k.7 Antiken-1700 / &aring;k.8 1700-1945 / &aring;k.9 Efterkrigstiden
Religion: / &aring;k.7 kristendom, judendom, islam / &aring;k.8 hinduism, buddhism / &aring;k.9 etik, moral och andra livs&aring;sk&aring;dningar
Samh&auml;llskunskap: / &aring;k.7 R&auml;ttigheter och r&auml;ttsskipning, massmedia / &aring;k.8 Beslutsfattande och politiska id&eacute;er, individer och gemenskaper / &aring;k.9 samh&auml;llsresurser och f&ouml;rdelning
Geografi: / &aring;k.7 geografins verktyg / &aring;k.8 Livsmilj&ouml;er / &aring;k.9 H&aring;llbar utveckling
&nbsp;
F&ouml;rst- som sist:
Vid speciella tillf&auml;llen och om inte l&auml;roboken &auml;r grunden f&ouml;r prov p&aring; ett visst omr&aring;de kommer s&auml;rskilda LPP:er att utf&auml;rdas, annars inte. Sven-Erik Udd&nbsp;16-09-15
&nbsp;

Religionskunskap

Historia

Samhällskunskap

Geografi

Generellt måldokument i SO för Sven-Erik Udds elever , reviderat efter det nya betygssystemet



LPP och kriterier i SO reviderade 2016

Matriser i planeringen

Uppgifter