Matteus förskolor Grundplanering 3, Projektfördjupning - Resedan - Röda Äpplet

Nu är det dags att utifrån ert arbete med Grundplanering 2, era reflektioner och er utvärdering göra en fördjupning i det som pågår eller ett nytt val. Här nedan finns reflektionsfrågor som hjälper er.

Grundplanering 3

 

1. Reflektion kring projektperioden

 

Vintern kom och i och med den började vi ta tillvara på snö och is för att upptäcka fasförskjutning och de olika aggregationsformerna; fast form, flytande form och gasform. Snön tog vi in utifrån och det var ganska lätt att få med sig större mängder att utforska med. Mindre isbitar tog vi också in utifrån. Vi valde även att frysa vatten själva i mjölkkartonger. Barnen kände på båda isen och snön, berättade att det kändes kallt, att de blev blöta. Varmt, kallt, blött, hårt, mjuk… Snön följde även med in till vattenleksrummet, där vattnets kompisar adderades till utforskandet; svampar, papper rondeller/pads för uppsugning mm.

 

Vad är barnen intresserade av?

- Ösa mellan kärl; volym?

- Hälla, låta vatten, forsa, t ex ner i en ränna.

- Sätta på kranarna, känna, få vattnet att stänka åt olika håll, stoppa in olika material i vattnet, pusselbitar som tåg, båt kör de med under vattenstrålen.

- Snö- blir blött (vatten)?

- Hämtar papper och lägger/torkar på vatten fläckar/pölar

- Skulptera med snön, måla på snön

- skapa vatten/hav med hjälp att silkespapper; att riva, använda limstift, klistra på, sammanfoga,

 

 

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

Våra tankar om vad barnen frågar sig när de ser olika fenomen:

- Vad händer med snön inomhus, hur blir det vatten och blött?

- Vad händer med vattnet/pappret när en lägger på vattnet?

- Vad händer när jag stoppar gosedjur, mugg, trattar, pusselbitar, papper, kläder under vattenstrålen?

 - Uppsugningsförmåga/vad händer med materialet/vattnet, sinnen/känsla av vatten som stänker, volym samla saker i handfatet -hur mycket får plats-volym.

- Tekniken kring att öppna och stänga kranen.

- Flyta/sjunka

- Vad händer när jag kramar om snön med handen, varför ändrar snön form?

- hur känns pappret när det lim på det? vad händer på bordet eller annat papper när jag sättet limmer mot det?

- vad händer när jag river i silkespapperet? det låter? det blir mindre? det får en ny form?

- vad händer när jag använder målarfärg på snön eller på pappret? och sen när jag lägger den målade snön eller pappret i vatten? varför blir det färg i vattnet?

 

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

- Fasförskjutningar

- Uppsugningsförmåga -var tar vattnet vägen, hur mycket vatten försvinner eller inte beroende på vilket material

- Volym, rörelse

- Vad flyter/sjunker- ytspänning

- Skapande i ateljén

 

2. Definiera kortfattat ert projektval

Vi tänker att eftersom våra barn är intresserade av olika spår inom vatten kommer vi arbeta med att skapa ett vattenlandskap och att utforska vatten, i sig, parallellt.

 

-        Vi har tänkt skapa ett eget litet vattenlandskap i en stor låda där vi bl a vill ha en liten sjö. Vi vet ännu inte riktigt hur resten av landskapet ska se ut eftersom vi utgår från barnens intresse.

-        Vattenutforskandet handlar om vattnet och dess kompisar, i syfte att utforska uppsugningsförmåga (fysik), volym (matematik), flyta/sjunka (fysik).

 

 

3. Projektplan

Syfte

 

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

 

Vi vill få in olika uttrycksformer/sätt såsom dans, dramatisera, skapande -målning, lera, gips, rita i syfte att barnen ska utforska sin egna kreativitet och skapande/utforskningsförmåga - både som individer och tillsammans med andra.

 

Likaså med undervisningen kring vatten, volym, naturvetenskap etc. Att lärandet sker hos individen och i kontexten av att vara med andra.

 

 

Det kan bygga självkänsla (“jag kan!”) i individen, skapa en gemensam nämnare som gynnar gruppdynamiken och samspel, och det hjälper barnet att upptäcka/förstå sin egen kompetens och möjlighet.

 

Vi vill också betona att samspel är något som inte bara är en följd i arbetet vi gör, det är också en förmåga vi sätter ord på tillsammans med barnen för att uppmärksamma dem på den och på så sätt ge den förmågan sitt eget värde.

 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Genom att planera aktiviteter/undervisning utifrån barnens förmågor.

 

Genom att se och uppmuntra barnens olika lärande-metoder, vare sig de tar sig formen som aktivitet deltagande eller lärande genom att observera, med mera.

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

Vi har löpande reflektionstid med barnen på torsdagar då vi tittar på det vi har gjort under tidigare projekttillfälle. Vi använder oss av projektor (när den finns tillgänglig), padda, dator och även pappersdokumentation. Vi vill också att visst material ska finnas tillgängligt. Det ska fungera som en igångsättare till att utforska vidare utifrån reflektionen.

 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet?

 

Ge en hemuppgift utifrån det vi är inne i. där vi också ger en kort förklaring kring våra tankar frågor m barnen. Vårdnadshavarna får sedan ta med bild/film och text på vad som skett.

 

Ge en hemuppgift utifrån det vi är inne i. där vi också ger en kort förklaring kring våra tankar frågor m barnen. Barnen får ta med sig något hemifrån för att testa dess flytförmåga på förskolan.

 

 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

 

Papper (även pennor tillgängliga) på vägg i stora rummet, även annat material som berikar utforskandet. Papperet för att kunna projicera vatten/snö/is...världar på.

I ateljén ska det finnas antingen balja med snö/vatten och ev tillförande material eller papper och målarfärg förberett. Bilder för inspiration och samtal.

 

Lera ska finnas tillgängligt i vårt "matrum" även hylla vid bord för klipp/klistra/rita, naturmaterial, mm. Bilder, dokumentation som inspirerar på väggar vid borden, berikande vattenmaterial.

 

I vattenleksrummet ska det finnas tillgängligt material för ex flyta sjunka, ytspänning, uppsugningsförmåga för att lätt sätta i gång att utforska även bilder och dokumentation för inspiration och samtal.

 

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Dela upp oss i grupper och ta ansvar för att aktiviteter genomföres med de barn en har, tänka projekterande.

Fråga oss vad är kreativt kaos vad är destruktivt kaos? Locka tillbaka till syftet vid destruktivt kaos.

 

Ska sammanhang med hjälp av oss som pedagoger, med frågor, lyssnade, vara nyfikna på barnens görande och varande.

 

Låta barnen komma och gå till olika stationer. Fånga upp och ta vara på det som sker.

 

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

-        Egentligen i allt vi gör i projektet. Därför att allt vi gör kräver dialog och uppmuntring till kommunicerande, både verbalt och kroppsligt. Att sätta ord på de material vi använder, fenomen som uppstår, metoder vi praktiserar.

-         

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

-        volym, räkna stenar

 

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

-        fasförskjutning, uppsugning

-         

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

-        limma, hälla, riva,

 

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

-        samarbete i att ett barn hämtar papper och ett annat torkar

-        ett barn fyller en bägare med vatten, ett annat häller ur vattnet ut bägaren

-        barn lär av varandra

-        barnen behöver vänta in varandra och lyssna till varandras önskemål kring hur saker ska se, fungera

 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

-        Hela vårt skapande av vattenlandskapet

-        med ballonger, tidningspapper, vatten, målarfärg mm

 

Vilka är projektets digitala möjligheter?

-        vi kan projicera ett vattenlandskap samtidigt som vi använder vårt egna

-        vi kan visa dokumentation på ipaden

 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

-         

 

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

 

 

4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

 

Vi har undervisningstillfällen 2-3 gånger i veckan.

 

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag

Dela upp barnen i grupper och på så sätt möjliggöra för barnen att få mer tid.

 

Ska sammanhang med hjälp av oss som pedagoger, med frågor, lyssnade, vara nyfikna på barnens görande och varande.

 

Låta barnen komma och gå till olika stationer.

 

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute

Låta barnen komma och gå till olika stationer.