Litteraturhistoria: Medeltiden da13def vt21

Arbetsbeskrivning: Vi lär oss om epoken Medeltiden (ca 500 e v t - 1400/1500 e v t) som kommer efter antiken. Under ca fyra veckors arbete (start v 8) kommer ni att få lära er om livet på medeltiden och lära känna några författare och läsa delar av deras verk. Arbetet bedöms skriftligt genom ett prov och ni kommer, om vi hinner, att göra ett litet grupparbete om en text/författare, som ni sedan redovisar med en PowerPoint för resten av klassen.

I detta arbetsområde fortsätter vi att gå igenom den tidiga västerländska litteraturhistorien. Vi fokuserar på skönlitteraturen (d.v.s. den berättande litteraturen).  Det fanns givetvis tidig litteratur även i andra delar av världen, men det är den västerländska som påverkat vårt samhälle mest.

Tänk på följande: - de gamla grekiska orden (termerna) - epik, lyrik, dramatik - ska ni fortfarande kunna - likheter och skillnader mellan då och nu - vilka var författare?- kände du till någon/några av författarna? - känner du igen någon/några av historierna? - varför skrevs just de här berättelserna under den här tiden? Gör jämförelser mellan nutid och dåtid, med annan litteratur, film och musik. Hittar du något som kan kopplas till din epok, din författare, din bok? På provet får ni gärna komplettera det vi pratat om på lektionerna med fakta som ni hittat på andra håll, t.ex. i böcker på biblioteket, på internet eller på t. ex. so-lektioner. Området avslutas med prov onsdag v. 11.

Här kommer anteckningar och ev PowerPoints att läggas upp.

 

Medeltiden, anteckningar                                                                         Svenska vt19

 

Medeltiden varade mellan ca 500 e kr – ca 1500 e kr.

 

Den kallades Medeltiden fr. o. m. 1400-talet då man i södra Europa tyckte att det varit en mörk och dyster tid mellan två storhetstider, Antiken och deras egen tid, Renässansen. Den började mycket tidigare och slutade tidigare i södra Europa än i Norden och övriga Norra Europa. Detta berodde delvis på att utvecklingen gick snabbare i södra Europa, delvis på avståndet mellan södra och norra Europa, dels på kristendomens spridning.

 

Europa var:

 

• Oroligt: stora skillnader mellan fattiga och rika

• Fattigt: den stora massan var oerhört fattig och befolkningen svalt

• Krigshärjat: stridigheter mellan stammar eller olika furstendömen

• Underutvecklat: vetenskapen gick inte så fort framåt längre

• Sjukdomsdrabbat: många fler än idag dog förstås p g a sjukdomar. Digerdöden dödade 1/3 av Europas befolkning under 1300-talet

 

Kungar och furstar hade mycket stor makt över människorna. Kungen delade ut mark som andra tidigare ”ägt” och odlat så väldigt många blev fattiga. Det s k Feodalsystemet.

 

Religioner

 

Efter Romarrikets fall (476 e kr) spred sig kristendomen över Europa. Det innebar slutet på Antiken och början på Medeltiden. Till Norden kom kristendomen dock inte förrän senare, i södra Sverige (det hette självklart inte Sverige då) i slutet av 800-talet till 1200-talet och i vissa delar i norr dröjde det ända till 1700-1800-talet.

 

Kyrkan blev centrum för utbildning och vetenskap, vilket gav kyrkan makt att styra hur människor tyckte och tänkte. Enligt den kristna läran levde människan på jorden enbart för att göra sig förtjänta av det goda livet i himlen efter döden. Skötte man sig inte (d v s gjorde som kyrkan sa) hotade de med helvetet. De flesta böcker som skrevs under medeltiden skrevs för hand i kyrkans regi och hade förstås religiöst innehåll.

 

Islam startade på 600-talet på Arabiska halvön och spred sig till norra Afrika, mellanöstern och södra Spanien. Krig mellan kristendomen och Islam pågick oavbrutet.

 

Tidig medeltid: ca 400 – 1050 , de ”mörka” århundradena. Efter romarrikets fall var stora delar av Europa oerhört fattigt, skördarna slog ofta fel och de flesta svalt. Ett litet antal människor var dock ofantligt rika, likaså den katolska kyrkan. Det pågick oräkneliga krig/stridigheter mellan olika stammar/furstendömen (feodaltiden). Under den här perioden förekom det antagligen inte mycket författande. Väldigt lite finns i alla fall kvar.

 

Undantag: Beowulfkvädet (här nämndes ordet för Svea rike för första gången i text), hjälteepos på vers runt 700-1000-talet

 

Högmedeltiden: ca 1050 – 1250, den ”höviska” kulturen (artig, ridderlig, anständig…) spred sig bland de rika. Läskunnigheten ökade, främst bland kvinnor i överklassen. Växte först fram i Frankrike och spreds i Västeuropa. Skolor startades vid katedraler och kloster. Berättelser på prosa (ej dikt). Man skrev om hjältar/riddare från förr och äran och trohet mot sin Gud och Kung stod i centrum, men även många kärlekshistorier skrevs. Under den här tiden uppstår Trubadurdiktningen i Provence i Frankrike. De sjöng bl. a. rimmade kärlekssånger på hoven och storgodsen men även på marknader och krogar. Från den här tiden kom:

 

Rolandssången (1100), Kung Arthur-sagan (1150), Tristan och Isolde (1100, tidigaste kända nertecknaren hette Marie de France)

 

Senmedeltiden: (1250 – 1500): Under den sena delen av medeltiden hände mycket, speciellt i norra delen av det vi idag kallar Italien. I Florens levde både Dante och Boccaccio. Båda skrev ”i egen regi” utan att vara bundet till hovet i Florens. De var välutbildade och behärskade latin, men de skrev mest på ”italienska”. När pesten drabbade Florens skrev Boccaccio sitt mest kända verk, Decamerone, som handlar om 10 personer som flyr ut till landsbygden från pesten i staden. De skrev under 10 dagar 10 noveller var, d. v. s. 100 noveller. Boccaccio dog 1371. Innan sin död föreläste han om Dante på universitetet.

 

I Frankrike levde Villon under mitten av 1400-talet. Han var en ny typ av diktare. Hans dikter är grova och handlar ofta om en brutal verklighet. Han skrev även satirer och ballader som ofta handlade om den tidens makthavare. Han skrev många av sina verk när han satt i fängelse.

 

I Frankrike och ”Italien” startade Renässansen tidigare än i övriga Europa, redan i början av 1400-talet. Mycket tack vare Dante och Boccacio. Från den här tiden kom: Dante Alighieri: Den gudomliga komedin (1320), Boccaccios: Decamerone, Villon: Det stora och det lilla testamentet (1461)

 

Sverige och Norden

 

I ”Sverige” skapades mycket lite litteratur under medeltiden. Det som skrevs ner var mest religiösa texter, översättningar av litteratur från andra delar av Europa samt lagtexter. Ett av skälen var att det tog så lång tid innan det latinska alfabetet fick fäste här. Den äldsta medeltidslitteraturen är runskrifterna. Runstenarna är grav- och minnesstenar över främst berömda män. Landskapslagarna som skrevs under 1200-1300-talet. Den äldre västgöta-lagen skrevs på 1220-talet av Birger Jarls storebror lagman Eskil. I mitten av 1300-talet kom den första lagen för det som då blivit Sverige, Magnus Erikssons landslag.

 

På Island skrevs den främsta nordiska litteraturen under medeltiden. De kallades sagor och handlade om släktfejder på ön. Snorre Sturlasson skrev Eddan på 1200-talet. Ordet saga betydde inte samma som idag utan var ett ord som användes för att återberätta historiska händelser. De handlar om åren runt 900-talet när ön koloniserades av norska bönder. Det var muntliga berättelser som först vidare under generationer och skrevs ner flera hundra år senare.

 

Heliga Birgitta är en av de mest kända personerna under Medeltiden. Hon levde mellan 1303 – 1373 då ”Sverige” var katolskt och hon sa sig få uppenbarelser som hon skrev ner. Hennes texter översattes till latin och nådde påven i Rom. Birgitta startade ett nunnekloster i Vadstena och blev vårt första helgon 1399. Boken ”Himmelska uppenbarelser” gavs ut 1378.

 

Erikskrönikans författare är okänd. Den skrevs mellan 1322 – 1332. Den skrevs för att bevara minnet av historiska händelser. Den handlar om kungar, krig och politiska händelser.

 

Ballader

 

Ballader är visor som sjöngs av vanliga människor. Genren kom från Frankrike till Sverige. De handlar om adeln, riddare, jungfrur, kärlek, monster och andra naturväsen. De slutade ofta tragiskt och blodigt. Författarna var oftast anonyma.

 

Utomeuropeisk litteratur

 

I de arabiska länderna blomstrade kulturen. Under 600-talet skrevs muslimernas heliga skrift, Koranen. Den användes i skolorna då de tyckte att utbildning var mycket viktigt. Araberna läste och översatte de antika grekiska verken och skapade själva mycket nytt inom vetenskap (decimalsystemet, tredjegradsekvationen, blodomloppet…) och litteratur.

 

Den mest kända litteraturen efter Koranen är ”Tusen och en natt”, där prinsessan Scheherazade berättar om Ali Baba, Alladin och Sinbad sjöfararen för sin man, den tyranniske sultanen. Dessa uråldriga sagor kom från arabvärlden, Persien samt Indien under tidig medeltid och har sina rötter i orientalisk diktning. De uppkom under 700-1000-talet men skrevs ner först på 1300-talet.

 

I Kina skrevs Sångernas bok långt före Kr. Sagan om ”Kung Markatta” uppstod under 600-talet. I Japan skrevs romaner, främst av kvinnliga författare, och mest berömd blev Berättelsen om Genji som är mycket populär och skrevs ca 1000 e kr.

 

 

 

Ordlista

 

Allegori = en berättelse i ord eller bilder som handlar om något annat än det orden eller bilderna direkt visar (metaforer)

 

Balk = fornnordiskt ord för lag (används än idag)

 

Ballad = berättande dikter av anonyma författare. Handlade om riddare, adeln och kärlek.  Fanns även i Norden.

 

Dramatik = verk som spelades upp av skådespelare (vår tids teater)

 

Epik = berättande litteratur (som romaner och noveller)

 

Epok = en längre sammanhängande tidsperiod med gemensamma karaktärsdrag/känneteckenv

 

Epos = längre berättande verk på vers (som Iliaden)

 

Hövisk kultur = ridderlighet, artighet, prydhet och diciplin var ledord för hur relationer skapades vid hoven i de södra delarna av Frankrike under 1000-1200-talet

 

Lyrik = diktade beskrivningar, ofta skrivna efter ett bestämt mönster med en bestämd rytm

 

Riddarromanen = en berättande text skriven på ett romanskt språk

 

Trubadur = uppstod i Provence i södra Frankrike under 1100-talet som namn på de som framförde sånger på vers som var underhållande och humoristiska.

 

Lite mer om Kung Arthur-sagan

 

Legenderna om King Arthur uppstod under 500-talet. De är muntligt berättade och väldigt lite finns nedskrivet. Följande personer är mest kända. Arthur, som lyckades dra svärdet ur stenen, Merlin trollkarlen, Guinevere, gift med Arthur, Lancelot, Galahad samt Perceval som var riddare. De utspelar sig i forntida England i landskapen runt slottet Camelot, där det runda bordet fanns. I många berättelser letar de efter ”den Heliga Graal”- den bägare som Jesus drack ur vid nattvarden innan korsfästelsen.

 

 

 

 

Syfte

Centralt innehåll

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.