Demokrati och diktatur

I Sverige råder det demokrati sedan ett par hundra år tillbaka eller eller är det egentligen sedan 1921 när kvinnan fick rösträtt?. Hur fungerar en demokrati? Vilka brister kan finnas? Hur ser det ut i diktaturer? Hur växer demokratier och diktaturer fram? Vilka orsaker finns? Vi kommer att lära om och diskutera kring begreppen demokrati och diktatur. Exempel på länder där det råder demokrati eller diktatur kommer att studeras och vi kommer att resonera kring vilka för och nackdelar det finns samt varför det kan se ut som det gör. Det finns en mängd begrepp knutna kring arbetsområdet och dessa kommer vi också att arbeta med.

Planering: Demokrati och diktatur

Tid vecka  10-14 

Syfte: 

Många människor på jorden lever i samhällen där fåtalet bestämmer över flertalet.

I Sverige tycker vi att demokrati är det bästa sättet att organisera samhället på, men för att demokratin ska fungera och leva vidare krävs att många är med och aktivt deltar i samhällslivet.

Det duger inte att ställa sig vid sidan om och se på, för då låter du andra bestämma över dig.

Samhällskunskap är undervisning om, för och i demokrati.

 

Läromedel: 

Filmer från www.sli.se & https://www.inlasningstjanst.se/ (begreppa) 

OneNote- Här hittar du allt vi gör för varje lektion (Pedagogisk plan, powerpoint, lektioner och information inför prov) 

Läshäften om demokrati och diktatur 

 

 

 

Arbetetsätt/arbetsgång: 

- Genomgång och diskussion av de båda övergripande begreppen demokrati och diktatur

- Arbete med begrepp i anslutning till området

- Diskussioner kring för- och nackdelar med demokrati och diktatur 

 

Arbetssätt och redovisning

- Genomgångar med bilder

- Filmer 

- Diskussioner i grupp 

- Gemensamma sammanfattningar/ anteckningar

- Läsa och diskutera lärobokstexter

- skrivuppgift 

 

Lärandemål: Vad ska du lära dig? 

- Kunna resonera kring begreppen demokrati och diktatur

- Diskutera olika former av demokrati och diktatur samt ge exempel på länder där dessa strukturer råder

- Kunna resonera kring hur man kan påverka i en demokrati samt hur man kan  bli påverkad

- Lära nya ämnesrelevanta begrepp 

- Kunna jämföra olika länder för att bli medvetna om hur Sveriges demokratiska system är uppbyggt

- Kunna se skillnader och likheter med andra länder - både demokratier och diktaturer.

- Undersöka vilka orsaker till finns till dessa skillnader och likheter finns samt följderna av dessa.

 

Bedömning

Bedömning görs formativt hela tiden under arbetsområdets gång och avslutas med en skrivuppgift.

 

Begrepp: 

Demokrati 

Diktatur 

Mänskliga rättigheter 

FN

Läroplanskopplingar

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Kriterier

• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
• Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
• Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
• Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
• Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.