Ett helt nytt land

I grupper om 3-4 elever ska man skapa sitt eget land utifrån givna kriterier. Ett kreativt ämnesövergripande projekt som löper över längre tid. Fungerar både för mellan- och högstadieelever.

Ett helt nytt land

- Ett geografiprojekt i högstadiet

Uppgiftsbeskrivning

Uppgiften går ut på att i grupper om 3-4 elever, skapa ett eget land utifrån de kriterier som man blir tilldelad. Sedan gör man en arbetsplan över vem som gör vad i gruppen och hur man ska planera upp sitt arbete med den tid man har tillgänglig.
Viktigt att komma ihåg att alla i gruppen har ansvar för att vara delaktiga i arbetet och även kunna redovisa vad man gjort och deltagit i efteråt. Detta är viktigt för att läraren ska kunna göra en rättvis bedömning.
När landet är klart och man har skrivit ner all fakta om landet så är det dags att göra en powerpoint presentation som man sedan använder för att redovisa sitt land inför klassen.
Även här är det viktigt att alla i gruppen tar ansvar för att vara delaktig i presentationen. Kom ihåg att detta också är en samarbetsövning där ni tränar er i lagarbete och hur man på bästa sätt kan bidra till helheten.
Under arbetets gång kommer läraren ansvara för att hålla korta föreläsningar om de olika momenten och begreppen som ni jobbar med så att alla får en bra överblick av vad saker betyder och hur det fungerar. Då är det viktigt att närvara och lyssna noggrant och kanske också anteckna så man inte behöver fråga senare vad saker menas med. :)
Avslutningsvis blir det redovisning med grupperna och vi kommer även göra en case-diskussion om vi hinner med det (se nedan).

Bedömningsunderlag

Huvudfokus för denna uppgift kommer ligga på geografiämnet, däremot finns också utrymme även för samhällskunskap, religionsämnet, matematik och svenska. Varje grupp behöver få med vissa specifika kriterier (se längre ned) men får också välja om man vill ta med andra delar från de andra ämnena också för att ha chans att visa kunskaper och förmågor i dessa. Bedömning i svenska kommer in också då ni kommer både göra skriftlig och muntlig redovisning av uppgiften. Matematikämnet kommer in då ni jobbar med landets yta och ska omvandla skala och rita och placera ut objekt i storleksrelation till varandra (Detta kommer Jan sedan att bedöma om gruppen väljer att satsa på få med detta i sitt arbete).

OBS: Ni kommer också få föra en individuell loggbok (lämpligtvis ett eget worddokument i office) över vad ni själva har gjort i grupparbetet så ni har det som underlag till läraren vid bedömningsfunderingar.
Jag tillhandahåller 4 frågor som ni ska svara på efter varje lektionstillfälle.

 

Instruktion för att skapa ert land

STEG 1 - SKAPA LANDET (Vecka 11-15)

Här är de delar som alla grupper ska ha med (Ni kan fördela dem hur ni vill inom gruppen):

• Namnge landet och skapa en flagga.
• Rita upp ert land på ett A2 papper. Om ni tar med matematikämnet så se till att det är efter rätt skala och att objekten ni placerar ut i landet motsvarar skalan. Markera var huvudstad och andra städer ligger.
• Beskriv natur och vegetation. Rita in floder, berg, skogar, slätter, öar och andra naturformationer.
• Beskriv övergripande klimat i landet.
• Beskriv hur stor befolkningen är och vilken påverkan detta har på landet.
• Beskriv hur människor har det, t ex hur de mår, vad de arbetar med, deras ekonomiska situation, och hur det ser ut med eventuell fattigdom och rikedom bland dem.
• Beskriv landets ekonomi, t ex hur handeln ser ut, vad landet har för valuta, vad exporteras och importeras och vilket sorts ekonomiskt system som råder i landet.
• Välj statsskick (hur landet ska styras) och beskriv översiktligt regeringsstrukturen.

Här är mer ingående vad varje del handlar om:

• Namn på landet (Kom överens i gruppen om ett bra namn på erat land)
  
   
   

  1.  
   
   
• Landsyta (Varje grupp blir tilldelad en storlek på landet. Gör en skalenlig karta över landet.)
• Världsdel (Varje grupp blir tilldelad en världsdel där landet kommer ligga)
• Placering (Använd karta för att välja vart ni vill placera erat land i eran tilldelade världsdel. Detta är något som också kommer påverka andra delar i uppgiften som klimat, naturtillgångar, natur osv. Ni får placera landet på en plats där ett annat land ligger, alternativt bredvid om det är möjligt)
• Klimat (Vilket typ av klimat har landet? Skiftar klimatet eller är det mer konstant? Utgå ifrån vilken världsdel landet ligger i och vart det är placerat.)
• Natur och infrastruktur (Använd kartbok, geografiböcker, seterra, google m.m för att ta fram fakta över hur ditt lands geografiska natur och infrastruktur ser ut.)
• Ekonomi och naturresurser (Vad har ert land för ekonomiskt system? Vilken valuta använder landet? Vad finns det för resurser och hur tas de tillvara på? Tänk på att också utgå ifrån vilken världsdel landet befinner sig i).
•  
• Befolkningsmängd och fördelning (Varje grupp blir tilldelad en befolkningsmängdsiffra. Beskriv sedan hur befolkningen är fördelad över landet och i samhället. Landsbygd, stad, ökenfolk, djungelstammar osv. Fattiga/rika? Olika sociala uppdelningar m.m)
• Statsskick (Monarki eller Republik? Demokrati eller diktatur? Hur ser ledarskapet och regeringen ut och hur påverkar det landet? osv...)
• Religion (Har landet någon specifik dominerande statsreligion? Eller finns det flera dominerande religioner?)
• Skapa en flagga (https://flag-designer.appspot.com)

I alla dessa punkter ovan så är det upp till gruppen att bestämma hur mycket fakta ni vill ta fram om de olika punkterna och hur mycket tid ni väljer att lägga på dessa. Vill man exempelvis inte ta med religion som bedömningsunderlag så behöver man inte skriva så mycket om det). Tänk bara på att anpassa erat arbete efter de lektionstimmar ni har. Viktigast är inte hur mycket fakta man får med utan att det är bra fakta som stämmer med verkligheten och utgår ifrån förutsättningarna för gruppens land.

STEG 2 - GRUPPREDOVISNING (Vecka 16)

Skapa en powerpoint:
Efter ni har tagit fram all fakta och har bra koll på hur erat land är så är det dags att skapa en powerpointpresentation som ska användas när ni redovisar erat land inför resten av klassen. Ni väljer själv vem i gruppen som ansvarar för vad i detta men tänk på att alla ska få utrymme.

Förutom att er redovisning ska innehålla en powerpoint så får ni också gärna ta med fler estetiska inslag som sång (landets nationalsång!?), bilder, teater, dans m.m. Låt kreativiteten flöda. :) Tänk på att blandar man faktakunskap med estetiska uttryck så fastnar kunskaperna lättare.

OBS: Viktigt att alla i gruppen medverkar i redovisningen på något sätt!

STEG 3 - INLÄMNING (Vecka 17)

Varje grupp lämnar in sitt arbete med sitt land i form av ett office dokument som innehåller följande:

• Faktan om landet
• Kartan man ritat upp infogad som en bild
• Flaggan man har skapat
• Händelsen beskriven och hur den har påverkat landet

Döp office dokumentet till gruppens namn (Grupp 1, Grupp 2 osv.) och landets namn. Exempelvis: grupp1_antenisien.docx

Dela dokumentet med mig.

Dela även powerpointpresentationen med mig i office. 

STEG 4 - CASEDISKUSSION (Vecka 17)

Detta gör vi som en avslutning på projektet.
Grupperna blir tilldelade "händelser" som drabbar Sverige och får diskutera i grupperna hur detta påverkar landet och vilka konsekvenser detta kan få. Vi diskuterar sedan i stora gruppen vad man har kommit fram till. 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.
• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.