Tema nöjesfält

Ett temaområde med utgångspunkt fån ett nöjesfält. Hur fungerar attraktionerna egentligen. Vi funderar tillsammans på vad vi kan träffa på för olika mekanismer. Vad är kraft, rörelse och energi? Vad har dessa med nöjesfält att göra? Vad är friktion? Gravitation, vad är det? Detta och en hel del mer ska vi utforska tillsammans.

Förmågor vi tränar

Dessa förmågor kommer vi att fokusera på under detta arbetsområde:

Analysförmåga

- förstå varför något är på ett visst sätt och kunna förklara det.

Begreppslig förmåga

- förstå olika begrepp, d.v.s. nya ord som används inom ett visst ämne. T.ex. olika fysikord som kraft, rörelse, hastighet, friktion o.s.v.

- visa att du kan kunna använda begreppen.

Varför gör vi detta?

Vi jobbar med detta för att du ska förstå vad friktion, rörelse och kraft egentligen är. Du kommer att ha användning av det då du i framtiden kör bil, rör två material mot varandra, är på ett nöjesfält/tivoli, sportar (t.ex. åker skidor), funderar över hur det kommer sig att du kan stå kvar på jorden och inte faller rakt ut i rymden o.s.v.

Faktakunskaper och mål

Målet är att du ska: 

• förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.
  
• veta vad en kraft är och kunna ge exempel på krafter som påverkar dig i vardagen och på ett nöjesfält.
• kunna förklara vad gravitations-, friktions- och centripetalkraft är genom att ge exempel.

Arbetsform och grupper

Viktiga ord:

kraft,

rörelse

massa

tyngd

acceleration

centripetalkraft

centrifugalkraft

energi

hastighet

friktion

tröghet

gravitation

• Delta i genomgångar och diskussioner.
• Förklara olika begrepp som vi har behandlat muntligt och skriftligt.
• Delta aktivt vid experiment och vara delaktig i undersökningar och skriva hypoteser och slutsatser.
• Vi ska också göra ett praktiskt grupparbete och gemensamt bygga upp ett nöjesfält i miniatyr.

Bedömning

Det jag kommer att bedöma är hur väl du kan:

• de förmågor och mål vi jobbar med
• visa dina kunskaper muntligt och skriftligt
• delta med idéer och praktiskt arbete i produktionen av ett nöjesfält i miniatyr.
• dina resultat på ett teoretiskt och skriftligt prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
• Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.