natur/teknik planering 2021

natur/tekning vt 2021

Kartläggning av  var barngruppen befinner sig 

Vi ser att de majoriteteten av våra barn fått ett utvecklat verbalt språk, men vi kan inte riktigt säga var de står i sin utveckling vad gäller Natur/teknik. De har introducerats för olika former av teknik, exempelvis programmering ( sprk+ och beebot) och de har visat ett stort intresse för det. Barnen har även fått uppleva naturen via våra regelbundna utflykter till skogen. Vi har från tidigare arbeten väckt ett bokintresse hos våra barn och vi har sett att de böcker som även har med temat (natur/teknik) hjälper till med förståelsen och utvecklingen av den planerade aktiviteten. 

Formulera tydliga mål och förväntade effekter av valt projekt/tema

De lpfö- mål vi kommer att fokusera på är

- Förskolan ska skapa förutsättningar för att varje barn ska utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

- Förskolan ska skapa förutsättningar för att varje barn ska utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen

Nedbrutet mål:  Förskolan ska skapa förutsättningar för att varje barn ska utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen

Nedbrutet mål 2: Förskolan ska skapa förutsättningar för att varje barn ska utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter.

Ett förväntat mål är att väcka intresse för naturkunskap och teknik på ett lustfyllt sätt och att de ska utveckla en viss förståelse för teknik i vardagen och en viss förståelse för naturvetenskap/växter.

Detta behöver vi göra för att skapa förutsättningar för lärandet av projekt/tema

Hur förbereder vi barnen? Vi kommer dela upp temat i två delar. Vi börjar med teknik och det jobbar vi med halva perioden. Barnen har redan nu fått ett smakprov och introducerats för teknik med hjälp av olika programmeringsrobotar, men också genom analog programmering i form av spel. Barnen kommer också introduceras för temat med hjälp av böcker som också kommer vara en röd tråd genom hela arbetet. Varje vecka kommer vi läsa en ny bok som också kommer handla om det den veckans arbete kommer handla om.Vi läser böcker, lär känna karaktärerna och innehållet för att sedan skapa aktiviteter utefter det. 

-Hur utmanar och inspirerar vi barnen? Vi gör det lustfyllt och varierat utefter det vi ser att barnen befinner sig i sitt lärande och sin utveckling. Vi tar vara på deras intressen och planerar aktiviteter utefter det, samtidigt leder vi barnen mot våra strävansmål. 

-Vilka ändringar behöver göras i lärmiljön? 

-Litteratur som vetenskaplig grund? Vi arbetar utefter det sociokulturella perspektivet/ samspelsteorin som har sin grund i ett gemensamt lärande. Vi lär tillsammans med varandra och av varandra. 

-Hur skall dokumentationen ske? Dokumentationen kommer ske med hjälp bild och video på unikum och på avdelningen. Unikum används för att inkludera vh och för att de ska kunna diskutera arbetet även hemma. Vi dokumenterar på barnens nivå för att de själva ska kunna se sitt lärande och återuppleva det de gjort. 

 

Uppföljning sker i reflektion och analys verktyget (som finns längst ner som kommentarsfält i planeringen när den ligger på avdelningens sida)

-Bedömning av hur arbetet fortskrider:

arbetet med teknik har gått si sådär. Mycket frånvaro av personal och två inskolningar. Inskolningarna är utomhus vilket också resulterat i att vi varit ute från halv nio fram till elva, precis innan lunchen.  Två personal har ägnat sig åt att bygga band med de nya barnen och den tredje har haft hand om resterande barngrupp. På detta har vi haft mycket personalfrånvaro vilket också resulterat i att planer fått läggas lite på is. 

-Reflektion, både barn och vuxna

-Barnens delaktighet, på vilket sätt har barnen varit resurser för varandra i sitt lärande? Hur samtalar barnen om projekt/temat? Vad vill barnen fortsätta utforska? etc.

-Behövs nya förändringar i arbetssätt och metoder? Varför och på vilket sätt?

förändring som skulle varit bra är att vi inte är ute lika länge. Detta för att kunna komma in och ha en planerad aktivitet. Men o andra sidan är vi i coronatider vilket kräver att vi är utomhus med, och en ny inskolning på gång som också kräver att vi är ute mycket. Vi är halvvägs på detta arbete och vi går nästa vecka över till att arbeta med natur istället för teknik. Mycket av det vi planerat är planerat att göra utomhus, vilket vi hoppas kommer vara till det positiva. Då kommer vi även kunna ha våra planerade aktiviteter/ samlingar trots inskolninga

-Har det tillkommit nya mål?

Exempel:

Uppföljningen har skett löpande under projektets gång

- För att kunna skapa ännu bättre förutsättningar för att väcka allas nyfikenheten och intresse väljer vi att dela upp gruppen ytterligare.

- Vi utvecklar och utmanar barnen utifrån situationerna de befinner sig i. Hur låter de olika föremålen på borden om man spelar på dom? hur kan det låta om vi håller handen för munnen när vi sjunger? blir det någon skillnad om vi hickar med öppen/stängd mun?

 

- barnens intresse och nyfikenhet fortsätter att genomsyra projektet. De upptäcker och utforska tillsammans och på egen hand. Nu är det mycket fokus på repetition, framför allt för de allra minsta i gruppen.

 

- Dilemmat för tillfället handlar om att läsa av och tolka barnen så att man inte stannar kvar för länge i en aktivitet eller liknande så att intresset och nyfiken svalna men vi vill inte gå för fort fram heller så att barnen inte får möjlighet att verkligen ”äga” det egna lärandet, kunna göra det till sitt egna och utveckla utifrån egna förutsättningar, intressen och förmåga.

 

- Ena delen av lilla gruppen har även börjat med gemensam dokumentation för att synliggöra det vi gjort under dagen samt att man ska kunna gå tillbaka och se vad som hänt andra gånger. På detta sätt ges barnenen chans att reflektera tillsammans över det egna lärandet.

 

- För att synliggöra det egna lärandet och utforskandet får barnen återberätta, för pedagoger och barn som inte varit med i aktivitet, vad man gjort. Vi har sett att barnen kommunicerar både med gester och med ord för att återberättandet ska bli förståeligt, vissa ord och begrepp fastnar snabbt hos barnen och de sprider sin kunskap vidare på detta sätt.

 

- Fokus kommande tid blir att observera om barnen börjat ”äga” kunskapen och hur dom hanterar den, sker det ett annat utforskande? Ser de samband? Utforskar dom? Testar dom nytt på egen hand? Etc.

 

 

Resultat

-Hur gick det? Fokusera på vad som gjort skillnad i arbetet (inte så mycket på vad ni gjort)

-På vilket sett ser vi att barnen har utvecklat sin förmåga utifrån valda läroplansmål?

-Verktyg att utgå ifrån;

• pedagogisk dokumentation,
• lärloggsinlägg
• levande verksamhetsplan
• reflektioner och intervjuer med barnen,
• samtal med föräldrar

Exempel:

Alt.1

Nedbrutet mål:  Förskolan ska skapa förutsättningar för att varje barn ska utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen

Nedbrutet mål 2: Förskolan ska skapa förutsättningar för att varje barn ska utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter.

Vi visste redan innan vi startade arbetet med natur/teknik att det fanns ett intresse för böcker och Pino bland barnen i vår grupp. Detta ville vi fortsätta utveckla men med ett fokus på natur och teknik. Vi började med att dela upp temat i två. Tanken var att första halvan att tiden arbeta med teknik och sedan med natur den andra halvan av tiden. Vi började arbetet med att introducera barnen för boken "pino på utflykt" där karaktären Pino åker på utflykt med olika transportmedel. Vi såg filmer och med hjälp av projektorn kunde vi skapa aktiviteter där barnen kunde sitta i ett tåg, ett flygplan eller en luftballong och åka på äventyr precis som Pino  Tanken var att arbeta med transport och olika transportmedel. Teknik i vardagen. Detta gjorde vi i några veckor.

Sedan var tanken att arbeta med natur och vår plan var att gå regelbundet till skogen. Vi ville att barnen skulle uppleva, upptäcka, besöka och utforska skogen. Dessa erfarenheter skulle vi ta med till förskolan och arbeta vidare med. Det gick inte riktigt som tänkt då vi endast kommit iväg till skogen en gång. Mycket av våra planer ströks då annat kom emellan. Vi fick planera om och istället valde vi att arbeta med boken "Pino och skogens alla djur". En bok där karaktären Pino går till skogen och hen får syn på alla möjliga djur som bor i skogen. 

Analys och slutsats

Analys:

Vad av detta verkar ha varit framgångsrikt? 

Varför tror ni att det har varit framgångsrikt?

Slutsats: 

Sammanfatta kort vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden som kvarstår. Utveckla hur arbetet kan fortsätta framöver.

Vad tar vi med oss till nästa projekt/tema.

Vilka eller vilket utvecklingsområde kan vi fokusera på?

Arbetet med teknik gick bra och det skapade bra, intressanta och utvecklande diskussioner. Vi hade väldigt intressanta diskussioner kring alla sätt man kunde ta sig till förskolan. Vilket också ledde oss in på olika sätt att transportera sig på över lag. Tillsammans kom barnen fram till att man kan åka pulka till förskolan när det finns snö, vi kan cykla, åka vagn, bil, buss och tåg. Vidare kom de fram till att man kan transportera sig med båt, flyg och luftballong också. Vår analys av detta är att de väckte ett intresse för transport hos varandra. Ett barn berättar en historia och då vill ett annat också göra det. Vi tog vara på deras tankar och intressen vilket gjorde att det nyfunna intresset kunde leva kvar.

Arbetet med natur gick dock inte som vi tänkt. Vår analys av det är att vi haft mycket sjukfrånvaro bland personalen, ibland har vi haft vikarie och ibland inte. Vi har varit sjuka om lott och därför har det också varit svårt att ha en röd tråd i arbetet. Vi har också haft fyra inskolningar vilket resulterat i att mycket av arbetet behövt pausas. Exempelvis har vi fyra inskolningar, så har en person två inskolningar och några av de andra barnen, den andra personen tar två av de andra inskolningarna och bygger relation till dem och några av de andra barnen och vikarie stöttar upp där det behövs (exempel stöttar barn som behöver lite mer stöttning än andra). Alla inskolningar har självklart inte varit samtidigt men ändå har de nästan det. Barnen har blivit sjuka och det har dragit ut på tiden. Vissa barn har varit ledsna och behövt längre inskolning osv. Pga covid-pandemin får inte heller föräldrar vara inomhus vilket också resulterat i att vi varit ute mycket längre stunder under dagen. Detta har i sin tur resulterat i att det blivit en rubbning i de andra barnens rutiner, vilket i sin tur resulterat i en mer orolig barngrupp. Vi arbetar vidare med att försöka få tillbaka rutiner och trygghet i barngruppen, men vi har svårt att se det hända fram till semestern då vi fortsatt kommer ha inskolningar. Däremot kommer vi anstränga oss för att få så mycket och så tydliga rutiner som det bara går trots omständigheterna. 

Vår slutsats är att det som fungerar bäst för våra barn är rutiner och att inkludera dem i temaarbetet så mycket som det bara går. Det väcker intressen och det smittar av sig.