Block 4 Naturvetenskap och teknik 2021 Grodan

Mall för planering, utvärdering, reflektion och analys för de block vi arbetar med. Finns även en lathund till denna med exempel om man fastnar på någon punkt. (Man kan även gå in och tjuvkika på grodans planering för block 3 där ser man att det endast "behövs" korta konkreta svar på frågorna för att få till en bra och enkel planering)

Kartläggning av  var barngruppen befinner sig 

(ingen information av känslig art, allmänt hållen)

-Var befinner vi oss just nu? 

Vi har arbetat ihop oss till en grupp efter överinskolningar och nyinskolningar och vi upplever att barnen har hittat sina nya roller i den nya gruppen. Det är inte ofta vi upplever att barnen bara "går runt" de är nästan alltid i lek och de bjuder in varandra och släpper in om någon vill vara med.

-Vilka lärprocesser är barnen inne i just nu? 

Vi upplever att de utforskar sin vardag nu, det är mycket mamma pappa barn lek samt att man åker och hämtar och lämnar sina barn på förskolan. De åker ofta bilen till affären och handlar.

-Vad kan/vet barnen om detta?

Om vårt kommande tematiska arbete med naturkunskap och teknik så vet vi att de har lite förförståelse kring djurlivet och fåglar då vi arbetat med fågeln Doris innan.

-Intressen

Formulera tydliga mål och förväntade effekter av valt projekt/tema

 

-Koppla läroplansmål till planeringen, detta gör man längst ner i mallen.

 

När man valt mål omformulerar/bryter man ner dem till arbetet vi ska göra och vad barnen ska få erfara.

Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara

• Vi vill med detta arbete att barnen ska få en vidgad förståelse för sin omvärld och hur tekniken påverkar vad och hur vi kan göra
• saker. Genom att erbjuda böcker och filmklipp kopplat till naturvetenskap och teknik så vill vi skapa en förkunskap till en förståelse för naturens olika kretslopp (från frö till planta) och hur människor, natur och samhälle
• påverkar varandra. Genom att skapa en teknikvägg och eller en teknikhörna vill vi uppmuntra barnen att upptäcka och utforska 
• teknik i vardagen och vi vill även ta in material som ger barnen förmågan att kunna bygga, skapa och konstruera med olika
• tekniker och redskap

- Vilka kunskaper och färdigheter ska barnen få möjlighet att utveckla?

 

 -Vad ska vi undervisa om? Olika vatten, dricksvatten, havsvatten, regn mm. Plantering, från frö till planta, fåglar och maskar hur bor dem vad äter dem. 

 -Hur ska undervisningen ske i

 Planerad undervisning: Vatten, regn, bäck, vatten behövs vid plantering. Titta på och läsa boken om våren. Jämföra vatten, regn, bäck. Formis hittas vid bäcken, vad är detta.? Lära formis om vatten.

 Spontan undervisning: Vi tänker att den spontana undervisningen sker i de vardagliga aktiviteterna som vid måltider, på och avklädning eller vid blöjbyten. När det skapas en mot en situation så kan man fånga upp med just den individen vad som varit intressant och fastnat kring vårt arbete. Vi är också närvarande i barnens "fria lek" och kan vara med och stötta och utveckla den samt snappar upp vad barnen bearbetar och reflekterar över kring vårt tematiska arbete.

 -Hur gör vi barnen delaktiga i arbetet?

Formis är ett bekant material och barnen får vara med och "lära" hen vad vatten är. De kommer också att få plantera ett solrosfrö var som de själva kommer få vattna och ta hand om. 

 

Detta behöver vi göra för att skapa förutsättningar för lärande av projekt/tema

-Hur förbereder vi barnen? Vi har börjat prata om fåglarna utanför samt satt upp vårfåglar i fönstren, spinna vidare med bilder på riktiga fåglar? Vara observanta ute få barnen intresserade utav maskar? Mask och fågel hur bor dem vad äter dem? Plantera tomat från maten, ser kopplingen från frö till planta. Vår kompis formis vet inte vad vatten är så barnen ska få hjälpa till att undervisa hen.

-Hur utmanar och inspirerar vi barnen? Kollar pollyglutt och i huset efter böcker för våra barns ålder som kan inspirera dem till att utforska plantering och djurlivet, vi pratar om vad som behövs för att frö ska kunna gro. Sol och vatten, försöker fånga deras intresse för vatten och spinna vidare på det. 

-Vilka ändringar behöver göras i lärmiljön?

Tar in teknik och naturvetenskap, teknik"håla" under diskbänken, odla i fönstren. Kattgräs? Krasse? Solrosor? Göra om skogen till?

-Hur skall dokumentationen ske?

Genom fotografering, video och egna anteckningar.

Dessa två delar ovan kan tolkas som de grundläggande strategierna, vad vi erbjuder barnen för kunskaper och förförståelser.

(Uppföljning sker genom)Reflektion och analys

-Bedömning av hur arbetet fortskrider

-Reflektion, både barn och vuxna

-Barnens delaktighet, på vilket sätt har barnen varit resurser för varandra i sitt lärande? Hur samtalar barnen om projekt/temat? Vad vill barnen fortsätta utforska? etc.

-Behövs nya förändringar i arbetssätt och metoder? Varför och på vilket sätt?

-Har det tillkommit nya mål?

V15

Vad har hänt sedan förra reflektionstillfället? 

Detta är vårt första reflektionstillfälle på detta block. Vi har påbörjat våra undervisningstillfällen med tema vatten och natur.

 

Hur har vi arbetat? (vad har vi gjort)

Vi har gått till skogen och upplevt vattnet i bäcken, vi har lyssnat på porlandet, vi har känt på det och kastat/plaskat i det. Vi tog även med oss vatten hem för att kunna jämföra mot det vatten vi har i kranen och vatten från en pöl från gården. Barnen har fått måla till/på vatten då vi projicerade upp olika vatten på väggen. De fick måla till vattenfall, regn, droppar på vattenyta och till havet.  Vi har planterat gula ärtor som fått massor av vatten och sol som av detta grott till långa ståtliga ärtskott. 

Hur gick det?

Vi upplever att vi fångade barnen och att både målningen, planteringen och besöket vid bäcken blev lyckat och undervisningen vid tillfällena blev som vi hade planerat.

Varför blev det så?

För att vi pedagoger hade en genomtänkt planering att luta oss tillbaka på och alla tre viste vad som skulle göras och varför så det fanns ingen stress över att saker måste göras vissa dagar ifall en kollega är sjuk osv.

Vad väckte barnens intresse/vad fångade barnen?

Planteringen, att få se processen från plantering av frö (ärta) till att skörda (och smaka). 

När vi kom tillbaka efter vår utflykt till bäcken och pratade med barnen om det så var spindeln det de pratade om. (Vi släppte ut en spindel i skogen)

 

Vad har barnen fått med sig?

upplevelse av skogen och besöket vid bäcken. 

Vilka reflektioner har barnen gjort?

Vattnet är kallt och blött. 

Vilket lärande ser vi?

Vi ser att barnen uppmärksammar vattnet. De följer våra odlingar och vet att vi behöver vattna för att det ska fortsätta växa. 

Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?

De behövde lite stöd i terrängen. 

Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?

 

Vad verkar de vilja undersöka?

vad som flyter och vad som händer när an kastar saker i vattnet och plaskar i det. 

 

(planering för nästa vecka)

 

smaka på ärtskotten, jämföra vatten, undersöka vad som flyter på vattnet, 

Hur går vi vidare?

fortsätta prata om vatten och inkludera Formis mer. 

Vad och hur ska vi utmana?

Sjunga en sång om vatten 

Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?

Foris kan hjälpa till att göra arbetet med vatten meningsfullt då vi berättar för Formis vad vatten då hen inte vet vad det är. 

Vilka aktiviteter och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Måla med vattenfärg, sång, 

Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?

Skogen, vattenfärg, vatten 

 

v16

 

Vad har hänt sedan förra reflektionstillfället? 

Vi har ändrat om i lärmiljön så ateljeverksamhet blir mer lättillgängligt för barnen, vi har även fortsatt vårt utforskande kring vatten och plantering.

 

Hur har vi arbetat? (vad har vi gjort)

Vi har introducerat vår vattenlåda på samlingen med nya och gamla låtar om vatten. Barnen har fått planterat ett eget solrosfrö som de får vattna och ta hand om och sedan ta hem. Vi har smakat på ärtskotten vi odlade och jämfört vatten från bäcken, vattenpöl och kranen.

Hur gick det?

Lådan togs emot med öppna armar det kändes som att barnen hade saknat våra samlingar. Vi upplevde även planteringen som väldigt uppskattad då de själva fick fylla sin kruka med jord, sätta solrosfröna och sedan vattna dem.

Varför blev det så?

Nytt material (lådan) infördes i en väl fungerande aktivitet (samlingen) och det tror vi var en bidragande faktor till att det blev så lyckat. Det fanns en förförståelse kring plantering då vi planterat ärtskott innan som vi tror ligger till grund för en trygghet i denna planteringsaktivitet.

Vad väckte barnens intresse/vad fångade barnen?

Vi upplevde att barnen tyckte det var spännande att alla låtar handlade om vatten då vi specifikt arbetar med det nu.

 

Vad har barnen fått med sig?

Vi upplever att barnen pratar om vatten och plantering, de ser och pekar på vår dokumentation på väggarna på det vi gjort och bjuder in oss till samtal kring detta.

 

Vilka reflektioner har barnen gjort?

De har pekat på planteringen och sagt "mycket vatten" i olika sammanhang hört orden "sol, vatten, jord"

 

Vilket lärande ser vi?

Vi ser att barnen skapar sig en förståelse för begreppet vatten, vad det är och vad det kan användas till. Vi tror även att de börjar förstå att de har en betydelse/inverkan på kretsloppet att de kan vattna sitt frö för att det ska gro.

 

Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?

Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?

Vad verkar de vilja undersöka?

 

 

(planering för nästa vecka)

Hur går vi vidare?

Vi tar ut vattenfärg och undersöker och upplever. Planteringsdag på onsdag för alla på huset. Vattenlek.

Vad och hur ska vi utmana?

Prata om hälla och ösa samt vad som flyter och sjunker.

Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?

Att leka med vatten

Vilka aktiviteter och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Vattenlek, måla

Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?

hinkar, spadar, penslar, färg

 

V17

 

Vad har hänt sedan förra reflektionstillfället? 

 

Hur har vi arbetat? (vad har vi gjort)

Vi har fortsatt att sjunga våra vattenlåtar

Hur gick det?

Barnen uppskattar den nya lådan med det nya innehållet, de har lärt sig många av de nya låtarna

Varför blev det så?

Ett känt moment som barnen uppskattar

Vad väckte barnens intresse/vad fångade barnen?

 

Vad har barnen fått med sig?

Vilka reflektioner har barnen gjort?

-De sjunger de nya låtarna vid andra tillfällen under dagen

Vilket lärande ser vi?

 

Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?

Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?

Vad verkar de vilja undersöka?

 

 

(planering för nästa vecka)

Hur går vi vidare?

Vi ska gå till skogen ta vatten från bäcken och undersöka vad som flyter och sjunker. Hälla och ösa.  Måla med vattenfärg ute och eller inne, 

Vad och hur ska vi utmana? 

 

Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?

Vattenlek

Vilka aktiviteter och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Måla, sjunga, testa

 

Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?

Skogen, bäcken, vatten, vattenfärg, 

 

 

V18

 

Hur har vi arbetat? (vad har vi gjort)

Vi har varit vid bäcken och haft vattenlek samt tog vatten ur bäcken och undersökte vad som flyter och sjunker

Hur gick det?

Barnen älskade att plaska och leka i bäcken det var så vi fick dra dem därifrån.

Varför blev det så?

Vatten är något som lockar och fängslar barn i alla åldrar därför tror vi det blev ett lyckat undervisningstillfälle

Vad väckte barnens intresse/vad fångade barnen?

 

 

Vad har barnen fått med sig?

Vilka reflektioner har barnen gjort?

De berättade för en pedagog som inte var med att de hade tagit vatten från bäcken med spadar och hällt i en hink och "lagt i saker"

Vilket lärande ser vi? 

 

 

Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?

I vattenleken behövdes ingen stöttning och vid flyta och sjunka så var vi med och satte ord begrepp på vad vi gjorde

Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?

Vad verkar de vilja undersöka? 

Känna på vattnet genom att vara i bäcken.

 

 

(planering för nästa vecka)

Hur går vi vidare?

Denna vecka ska vi utforska vattenfärger i olika sammanhang, i skogen, ute, inne. Kan man måla med annat än vatten? Mjölk? Yoghurt?

Vad och hur ska vi utmana? Olika material att måla med istället för vatten? Penslar, fingrar? stämplar?

Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?

Vilka aktiviteter och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?

 

 

V 20

Vad har hänt sedan förra reflektionstillfället? 

 Vi har målat med vattenfärg i vattenpölar, vi har sjungit sånger om vatten och vattnets kretslopp, planterat solrosfrön, jämfört vatten från bäcken, vattenpölar och kranen. Vi har även besökt bäcken och haft vattenlek där 

Hur har vi arbetat? (vad har vi gjort)

Vi har gett barnen förutsättningar att utforka vatten i olika sammanhang. Lek i vatten, målat i vatten och tittat och lyssnat på vatten. 

Hur gick det?

Barnen var intresserade och entusiastiska över leken i vatten, vi hällde, öste och skvätte. Med vattenfärgen testade barnen att måla på asfalten och i vattenpölarna. Barnen var fascinerade av färgerna när de flöt ihop med varandra i vattnet. "Det blir en regnbåge" sa ett barn. Vi testade även att blanda olika färger. 

 

Varför blev det så?

Vatten är något som fångar barnen och att vi gett dem möjlighet att verkligen utforska och låta dem testa och prova tror vi är något som gynnar barnen i deras förståelse kring vatten. 

Vad väckte barnens intresse/vad fångade barnen?

 Vattnet i sig

Vad har barnen fått med sig?

De har fått uppleva vattnet i bäcken på andra sätt än att bara titta på den. De har fått leka i vattnet och känna på det. Samt målat i vatten i ett annat sammanhang än inne på papper. 

 

Vilka reflektioner har barnen gjort?

"Det är kallt", "Det blir en regnbåge". 

 

Vilket lärande ser vi?

 Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?

När de skulle måla med vattenfärgerna började det at pensla på färgerna och vi fick då fråga dem om vi inte behöver något mer för att det ska bli färg. jo, vatten. Vi tar från vattenpölarna!

 

Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?

Ja, vi testa att blanda förger och se vilka nya förger som kan uppstå. Här hade de inte mycket kunskap och erfarenhet sedan innan. Själva målandet klarade de bra. Även vattenleken gick bra och de öste och hällde mellan olika kärl 

Vad verkar de vilja undersöka?

 Att hälla vatten.

Vattenfärg och att måla är något som barnen ofta vill göra. 

 

(planering för nästa vecka)

Hur går vi vidare?

Vi ska arbeta vidare med vattenfärg och då ta med oss staffli, färger och penslar till bäcken och låta barnen skapa vid bäcken. Då de både hör, ser och känner den.  

 

Vad och hur ska vi utmana?

Be dem måla en bäck

 

Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?

Att de får göra en egen teckning

 

Vilka aktiviteter och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Måla, skapande

 

Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?

 Vid bäcken, vattenfärg, penslar

 

 

 

Resultat

-Hur gick det? Fokusera på vad som gjort skillnad i arbetet (inte så mycket på vad ni gjort)

-På vilket sett ser vi att barnen har utvecklat sin förmåga utifrån valda läroplansmål?

-Verktyg att utgå ifrån;

• pedagogisk dokumentation,
• lärloggsinlägg
• reflektioner och intervjuer med barnen (vad gör de från undervisningen i "fri" lek, vad säger barnen om sina lärloggsinlägg när de får se dem)
• samtal med föräldrar

I detta block har vi tagit oss till vattnet och bäcken i skogen medans vi i förra blocket tog in mer matematiskt material i verksamheten. Vi tycker att detta fångat barnen och att det blivit mer utav en upplevelse när vi gått iväg. Vi ser att barnen utvecklat sin förståelse kring begreppet vatten, vart det finns och vad man kan göra med det genom att de pratar om de aktiviteter vi har gjort. "När det regnar och blir vattenpölar kan vi ta med oss färg och penslar och måla". Genom att vi har dokumentationen av de aktiviteter vi gjort i barnens nivå så blir det samtal kring dessa nästan dagligen vilket synliggör deras lärande såväl för oss som för dem själva. 

Reflektion, resultat och analys ovan kan ses som de vidareutvecklande strategierna, vad barnen tar med sig, deras förståelse kring temat och hur vi tar det vidare.

Analys och slutsats

Analys:

Vi upplever att framgångsfaktorn i detta har varit själva vattnet, men även själva upplevelsen i att vi tar oss till vattnet och har olika material med oss dit. Detta för att det blir något annat än det vi vanligen gör i vår verksamhet.

Slutsats: 

Vi känner att vi behöver arbeta mer med ämneskunskaper oss hos själva, utveckla vårt planeringsunderlag vad barnen ska lära vid undervisningstillfället och inte bara dokumentera själva aktiviteten utan barnens reflektioner som sedan blir underlaget för vår analys. Till kommande block så vill vi från matematiken ta med oss att berika lärmiljöerna med det tema vi ska arbeta med, att materialet som används i samlingen även finns tillgängligt att använda i barnens lek. Från detta block med natur och vatten så vill vi ta med oss "happeninget" att gå iväg och uppleva temat på annat sätt och ställe än på förskolans gård.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.