Arbetsmål - Avd. Stjärnan 20/21 Tofta Förskola

Syftet med denna ‘grundstomme’ är att främst använda den som ett verktyg i vårt vardagliga arbete på förskolan. Den utgår från vårt främsta styrdokument, läroplanen (Lpfö19) och dess mål och riktlinjer. Vi har brutit ner dessa och omvandlat dem till olika fokusområden. Detta dokument är skrivet på gruppnivå (det gäller alla barn som går på avd. Stjärnan). Följande rubriker är tagna direkt ur Lpfö19 med efterföljande fokusområden som beskriver vad vi gör, hur vi gör och varför vi gör.

2.1 Normer och värden

Vårt fokus ligger på: 

 

Fasta grupper och hemvister- 

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Stjärnan delas upp i PS/NS (Polstjärnan/Nordstjärnan) och strukturerar dagen/ veckan efter dessa två fasta grupper: Nordstjärnan: barn f.2016-2017 Polstjärnan: barn f. 2018-2019

Genom att skapa fasta mindre grupper innebär det färre relationer som barnen behöver skapa till varandra. Detta bidrar till en större trygghet i kommunikationen barnen emellan eller mellan barn och oss vuxna.

 

STOPP - handen 

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

“Stopp” handen används som metod för att förebygga kränkande behandling.

Arbeta med känslor tillsammans med barnen genom att visa med både kroppsspråket och med hjälp av ord/ gester hur han/hon upplevt situationen och hur man kan göra ’gott’ igen. 

Att stärka barnens integritet och lära dem att uttrycka sin egen känsla. Det behöver inte vara med språket utan kan göras med kroppsspråket också. Syftet är även att lära barnen att hitta sin egna gräns och att vara tydlig för andra var den egna gränsen går. 

 

Samtal och reflektion barn- barn/ pedagog- barn 

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Stötta barnet att sätta ord på känslor/händelser/beskriva- synliggöra händelseförlopp i olika situationer (‘När du/ dom/vi gjorde detta/sa detta.. hände detta..) Vi pedagoger undviker att bli för snabba i färdiga lösningar/ svar som serveras till barnen utan agerar utifrån varje situation. 

Hjälpa barnen förstå att “OK” svaret är inte ett  tillräckligt svar för att lösa en situation/ett problem utan istället försöka sätta ord på vad som hände, varför hände det, hur kan man undvika till nästa gång.

 

‘Alla får vara med’/ Förlåt ordet

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Det är en utopi att tro att alla barn kan bli vän med alla. Däremot kan alla barn få hjälp att bli ‘lekbara’, att lära sig lekens underförstådda regler.

Vi stöttar och hjälper barnen på ett mera individuellt plan genom att hitta den lekgruppen som passar just han/ henne. Dettat för att undvika  att utsätta barnen i en påtvingad gruppkonstellation som snabbt kan förvandlas från en fungerande till en oftast icke- fungerande lek i förlängningen.

Att hitta ett meningsfullt förlåt innebär att stötta barnen i att berätta steg för steg händelsen som skett. Detta kan man göra genom att vi pedagoger dramatiserar med hjälp av forumsspel, litteratur, handdocka. Dessa verktyg kan ge barn en möjlighet att se situationen utifrån och därmed se någon annans perspektiv. Barnen kan då öva i att relatera till sin del i situationen bättre då liknande händelser är framför dem. 

Att be om ursäkt handlar inte bara om att säga "förlåt". Det är ett sätt att ta ansvar för sina handlingar och visa att man förstår konsekvenserna.Detta är en process som tar tid och som kräver övning. 

 

Respektera ett JA/NEJ/ De två valen

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Gränserna för barns personliga och kroppsliga integritet kan variera från ett barn till ett annat. Det innebär att även pedagogens bemötande behöver variera beroende på barnets förutsättningar, ålder och mognad. Det som kan vara rättvist för ett barn kan upplevas som orättvist för ett annat. (Detta gäller även oss vuxna.) 

Vi pedagoger lyssnar på/ av signaler och lär känna barnen. Barn har, precis som vuxna, olika behov och vilja till saker. Det kan betyda att vi säger JA till vissa barn och NEJ till andra i samma situation. 

Vi frågar barnen genom att ställa raka, konkreta frågor med två svarsalternativ. Dessa alternativ hjälper barnen att öva det egna fokuset, göra ett medvetet val och hantera konsekvenser av valet. 

Genom att lyssna in barnets signaler och svar, visar vi att vi respekterar varje enskilds barns integritet och åsikt. Vi pedagoger stöttar barnen i processen utan att ta över situationen.

Att arbeta med de små valen som kan tas i förskolan, är ett sätt att väcka barns intresse för demokrati. Barn behöver tidigt få erfarenheter av att deras röster och åsikter är av stor vikt i samhället och därmed är de små valen är ett lämpligt sätt att börja med. 

 

Rättvist / Orättvist

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Förskolan har ett dubbelt uppdrag då det gäller rättvisa:

Barn­en ska behandlas rättvist och barnen ska lära sig behandla andra rättvist. Att vara rättvis för oss pedagoger är inte alltid samma som för barnen. Vi måste se och tänka på varje individs behov och inte till vad alla andra får eller har. Istället för att förklara begreppet skapa en förståelse kring avsikt, känslor och behov som ligger till grund för ett fattat beslut som kan upplevas som orättvist av barnen. 

 

Använda en handdocka/figur/objekt med barnen 

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Vi använder oss av en docka/ figur/ objekt för att stötta barnen i språkutveckling och kommunikation. En docka/figur fungerar som mellanhand i kommunikationen. Det är lättare för barn att prata med en docka än med en vuxen, om någon annan än sig själv. Detta kan tex vara MusikHatten, LillaA mfl. Figurerna är ofta kopplade till läsårsplaneringarna.

Våra figurer/ objekt inne på Stjärnan låter vi vara del i vardagen inomhus såväl som utomhus.

 

Kännetecken att vi arbetar medvetet och aktivt med fokusområdena:

 

När vi observerar att barnen:

 

• Lyssnar på varandra och ta till sig andras perspektiv genom att ge bekräftelse med ord och /eller handling.
• Utveckla det egna handlingssättet ur ett grupperspektiv vid olika situationer med ord och /eller handling. 
• Använda sig av varandras tankar/frågor och erfarenheter med ord och /eller handling.
• Ställer frågor, att vara nyfikna på varandra och att barnen ser varandra som en tillgång med ord och /eller handling.
• Våga stå för och uttrycka sina egna tankar och tankar/ frågor, både i den stora och mindre gruppen med ord och /eller handling.

Mål 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, 

 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2.2 Omsorg, utveckling och lärande

Vårt fokus ligger på: 

Lärandeidentitet

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Detta handlar om att skapa tilltro till den egna förmågan, att lära sig och kunskaper om hur man gör olika saker. Detta gör vi genom att vi pedagoger bygger upp och genomför dagliga aktiviteter kopplade till positiva relationer i gruppen. 

Vi uppmuntrar olikheter och ser dem som en tillgång. Dessa likheter och olikheter använder vi i vardagen i olika situationer. Exempel på det kan vara under en måltidsstund då vi pratar om tycka om/ inte tycka om en viss mat  och vad det innebär. 

Vi pedagoger skapar en trygg och stimulerande undervisning och miljö där barnet kan våga utmana sig själv att tänka och skapa nytt, hjälpa barnen att fokusera på processen, snarare än på produkten. En metod att utveckla detta är att brainstorma ofta med barnen. Att utmana tanken och låta ideerna flöda fritt är ett steg i den kreativa processen. 

Lärandeidentitet handlar om att ta reda på hur jag lär mig och förstärka tanken: Hur bra är jag på att lära mig x? 

Att stärka sig i den egna lärandeidentiteten är viktigt i det fortsatta lärandet och handlar till en stor del om feedback från omgivningen. Genom att låta barnen samarbeta när dom löser ett problem, utvecklas deras tankar. Vi pedagoger  stödjer med våra nyfikna frågor som ‘ vad menar du då? kan du visa mig? hur kom du på det?’ 

Rutinsituationer 

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Rutinsituationer är oftast övergångar mellan olika aktiviteter i vår vardag. Det kan ske väldigt djupa, roliga, intressanta och meningsfulla samtal vid av- och påklädning, blöjbyten, undanplockning av material med mera.  Det kan vara om sådant som intresserar barnen just där och då, samtala eller bekräfta upplevelser som barnet har haft. Det kan också vara att hjälpa barnen förstå ord och begrepp eller hur man knyter en sko och drar upp en dragkedja. Det handlar också om att ge barnen tid att prova göra själva – klä på sig eller hälla upp vatten i glaset, lägga upp mat, tvätta händerna. Omsorgen blir ett pedagogiskt förhållningssätt där syftet är att med ömsesidigt fokus och engagemang stödja och leda barnen att komma vidare i sin utveckling och sitt lärande i meningsfulla sammanhang. De flesta barn vill bli självständiga och ‘kunna själv’.

Reflektion och analys

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Följande aktiviteter är verktyg som hjälper oss att tillsammans med barnen öva i förmågan att reflektera och analysera sitt eget lärande: 

• EPA metoden (Enskilt-Par-Alla metoden)
• Uppdrag från våra karaktärer.
• Att genom dokumentationen skapar vi mening tillsammans. Vi upplever tillsammans.
• Få minnas - mötas - reflektera. (Få återbesöka det man har varit med om.)
• Synliggöra barns och vuxnas idéer för varandra.

 

Kännetecken att vi arbetar medvetet och aktivt med fokusområdena:

När vi observerar att barnen:

• sätter ord / visar genom kroppsspråk på tankar handlingar 
• att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar 
• man vågar utmana/använda sina gränser, erfarenheter och nuvarande förmågor. 

 

Mål 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,fantasi och föreställningsförmåga,

 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2.3 Barns delaktighet och inflytande

Vårt fokus ligger på:

Barnens intressen

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

• Barnens intresse bäddas in i verksamhetens miljöer. Valet av material och aktiviteter från vår sida ska komplettera det material och aktiviteter som sker hemma. 
• Miljöer skapade för att lyckas med vår undervisning,som erbjuder barnen lekar där hela kroppen är i centrum.
• Vårt mål är att erbjuda barnen möjligheter för nya och spännande upptäckter som skapar nya intressen mer än de gamla. 

Demokrati

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

Delaktighet och inflytande kan handla om att begränsas för att må bra. Vi sätter det enskilda barnets behov i fokus för barnets egna välbefinnande och samtidigt för gruppen. Det kan också handla om att barn visar omsorg för varandra i olika situationer: tröstar en kompis, hjälper den med något praktiskt, svarar för den i en obehaglig situation.

 

Kännetecken att vi arbetar medvetet och aktivt med fokusområdena:

När vi ser och hör att barnen:

• kan lösa konflikter på ett konstruktiv sätt (prata, samspela, komma på lösningar)
• plockar undan/ sorterar efter sig utan större stöd från pedagog.
• sopsorterar och vet vilket material som ska läggas i vilka kärl / sopmonster med stöd eller utan pedagog.

Mål 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2.4 Förskola och hem

Vårt fokus ligger på:

Dialog: 

Vi arbetar för att ha en ärlig dialog med våra vårdnadshavare baserat på respekt och på förståelse för det individuella som är specifik för varje familjekonstellation. Vi möter deras frågor med en gemensam, genomtänkt svar som är förankrad i arbetslagets synsätt (barnsyn, kunskapssyn). 

 

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

• Vi informerar när det händer något viktigt på vår anslagstavla och via unikum som meddelande. 
• Eftersom vi inte kan ha föräldramöte på samma sätt i år kommer vi att försöka prata mer med föräldrarna när barnen hämtas om vad deras barn har varit med om under dagen (i mån av pedagogens möjlighet att gå ifrån det som sker för stunden t ex påklädning i hallen) 
• Vi erbjuder ett föräldramöte höstterminen. (Blir Inget ht-2020 pga av Covid19)
• Vi erbjuder ett uppföljningssamtal för nya barn och vårdnadshavare ca 1-2 månader efter start. 
• Vi erbjuder ett utvecklingssamtal på vårterminen under läsåret med stöd i Unikum.

 

Riktlinjer

[...] samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal.

hålla sig informerade om barns personliga omständigheter med respekt för barnens integritet.

 

Kännetecken att vi arbetar medvetet och aktivt med fokusområdena:

När vi observerar att vårdnadshavare:

• Ställer frågor om verksamheten och frågor som föräldrarna funderar på, till pedagogerna. 
• Föräldrarna för en dialog med alla i arbetslaget.
• Visar ett intresse om sitt barns lärande genom att ställa frågor, berättar om erfarenheter som sker utanför förskolan och drar enklare paralleller med barnets lärande och erfarenheter från förskolan. 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2.5 Övergång och samverkan

Vårt fokus ligger på:

• Över inskolningar mellan avdelningar(från Solen till oss, från oss till Blå Huset)
• Inskolningar från annan förskola eller hemifrån. Hela arbetslaget är ansvarig för inskolningsprocessen. Barnet har inte en enskild ansvarspedagog. 
• Utskick av inskolningsbrev (tider, information, kontaktuppgifter)

 

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

• Besök, samtal mellan pedagoger, skriva en kort information om barn på gruppnivå (detta gäller överflyttningar inom förskolan)
• För dialog med vårdnadshavarna på utvecklingssamtalet och förbereda dem på barnets övergång till en annan avdelning på förskolan.

Riktlinjer 

[...] förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergången.

 

Kännetecken att vi arbetar medvetet och aktivt med fokusområdena:

När vi observerar att:

• Vi får återkoppling från skolan kring vad barnen som kommer från våra förskolor har för kunskaper och förmågor. 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vårt fokus ligger på: 

• Unikum 
• Följa upp, utvärdera och utveckla undervisningen. 
• Följa upp barnens utveckling och lärande, dokumentera och analysera samt utvärdera.
• Barnens enskilda dokumentation och gruppens. 

 Dokumentation 

• Vi utgår från de uppsatta målen och dokumenterar endast det som rör detta. Både på individnivå (prioriterat mål) och gruppnivå (periodarbetet- projekt). 

Hur? Genom bild och video, genom barnens skapande som teckningar exempel. Ha dokumentation på avdelningen och i Unikum.

 

Riktlinjer

• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål, 

• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen, 

• kritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen, 

• resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och 

• analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.

Kännetecken att vi arbetar medvetet och aktivt med fokusområdena:

När vi observerar att:

• När det finns dokumentation i gruppens lärlogg och individuella inlägg som följer barnets omsorg, utveckling och lärande, från de olika målen.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2.7 Förskollärares ansvar i undervisning   

Vårt fokus ligger på: 

• Planering
• Utveckling och uppföljning

 

Aktivitet (hur, vad och varför vi gör): 

• Vi ska planera undervisningen under våra möten i arbetslaget med hjälp av olika dokument och verktyg. Det skapar en struktur att utgå ifrån om ordinarie pedagoger är frånvarande. 
• Skapa tillfällen för reflektion som en del av uppföljning. 

Kännetecken att vi arbetar medvetet och aktivt med fokusområdena:

När vi observerar att:

• När det bedrivs en undervisning även vid frånvaro med stöd av planering/period.
• Att undervisningen stöds av relevant och aktuell litteratur och forskning. 
• När samtliga inom arbetslaget är delaktiga och visar nyfikenhet i gemensamma samtal, arbetsmetoder och utveckling av arbetet på avdelningen. 

 

 

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen, och
• vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.
• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal, och
• hålla sig informerade om barns personliga omständigheter med respekt för barnens integritet.
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
• kritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen,
• resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
• omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,
• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, 
• spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
• fantasi och föreställningsförmåga,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
• analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.
• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.