Sinnen - Vår syn

Vår avdelning består av en överhängande stor andel barn som inte har svenska som modersmål. Vi satsar därför särskilt på språkutveckling, med hjälp av att arbeta med något vi alla har med oss och använder oss av hela tiden, nämligen våra fem sinnen. Genom konkreta och engagerande sinnliga upplevelser vill vi främja barnens språkutveckling, stärka deras språkförståelse och förmåga att uttrycka sig. Vi har en period arbetat särskilt med sinnet hörsel, nu vill vi utveckla och förstärka detta med andra sinnen, i första hand synsinnet.

Bakgrund 

” Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Därför ska barnen få möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. ” 

Lpfö -18

(Varför har vi valt temat?)

Vår grupp består av en samling barn där den stora majoriteten inte har svenska som modersmål. De har flera olika nationaliteter och många av dem har ett mer eller mindre begränsat ordförråd på svenska. Detta medför att stora delar av gruppen i dagsläget har svårt att dels uttrycka sig med ord och meningar, dels att t.ex. följa med i sagor, samtal och instruktioner på svenska. 

Vi har under vårterminen valt att arbeta med tema "Sinnen" eftersom vi såg detta som ett naturligt och bra sätt att bygga vidare på vårt tidigare arbetet med identitet och känslor. Ju mer vi lärt känna vår barngrupp med så många flerspråkiga, desto tydligare har det blivit för oss att de måste möjlighet att uttrycka sig på fler sätt än just svenska. Språk innefattar så mycket mer än det talade.

För oss har det varit mycket viktigt att hitta aktiviteter och innehåll som barnen känner igen sig i och kan förstå och medverka i, utan för stora krav på just förmågan att förstå och prata svenska. Vi har med hjälp av detta temat försökt skapa så många roliga och engagerande språkutvecklande upplevelser som möjligt, där alla barn oavsett språklig förmåga erbjuds möjlighet att delta och känna sig bekräftade och kompetenta. Vi har strävat efter att använda hela kroppen och att uppmuntra sinnliga upplevelser.  Vi ser att detta ger oss pedagoger en större förståelse för vad de kan, vad de vill, vad de vill uttrycka. Barn har oavsett var de kommer ifrån rätt att uttrycka sig.

I den här gruppen har vi allihop hörsel, syn, luktsinne, smak och känsel, det har vi gemensamt oberoende av exempelvis kön, socioekonomiska förhållanden eller etnicitet.  Därför vill vi utgå ifrån detta så mycket som möjligt i vår planerade undervisning och i hur vi utformar vår miljö. 

Mål

(Vad vill vi uppnå, vilka kompetenser vill vi utveckla?)

Vi vill bidra till att stärka varje enskild individ i gruppen genom att deras egen kunskap och kompetens är viktig, får komma till användning och bidrar till lärandet, både för individen och gruppen.

Huvudsyftet och målet är att barnens språkutveckling främjas, att de utvecklar ett rikare ordförråd och bättre ordförståelse, men även att de utvecklas språkmässigt i ett vidare begrepp, t.ex. att uttrycka något med rörelse, skapande verksamhet m.m. Vi vill att alla känner att de har något att berätta, att de blir lyssnade till och att de kan följa med i verksamhetens många olika moment.     

 

Metod

(Vilka metoder använder vi oss av, hur gör vi?)

• Vi i personalen försöker skapa så många tillfällen som möjligt där barnen fysiskt och konkret får uppleva olika saker, och där vi samtidigt sätter ord på våra upplevelser tillsammans, under och efter aktiviteten. Så ofta som möjligt gör vi detta i mindre grupper så att alla barnen får chansen att delta, synas och höras. På så vis blir det också lättare för oss pedagoger att se varje barns behov och utveckling och anpassa undervisningen därefter. 
•  
• Vi har under en period arbetat främst med sinnet hörsel, eftersom detta är ett väldigt centralt sinne kopplat till språkutveckling. Detta har varit en lyckad start i vårt språkutvecklande arbete och nu vill vi kombinera hörselsinnet med ett annat viktigt sinne, synen.   
•  
• Vi kommer bl.a. fortsätta att använda oss av metodmaterialet "Språklust 1 i förskola och förskoleklass" - Carin Rydja, med lekfulla språkövningar i form av ramsor, lekar, sånger, dramatiseringar och sagor.
•  
• Vi kommer också att fokusera mer på bilder och bildskapande. Vi tittar tillsammans på bild, foton och film, samtalar om dess innehåll och ser till att involvera varje enskilt barn i samtalen. Vi ska också använda bilder på andra sätt än just samtal, exempelvis använda bilder som inspirerar till rörelse, till lekar, till att uttrycka känslor eller som en hjälp för barnen att uttrycka vad de vill berätta.
•  
• Vi har märkt att många av våra barn har stor förmåga att uttrycka sig med hjälp av just ritande/målande, och det vill vi utveckla och använda oss av även framöver. Att skapa film tillsammans är ytterligare något vi ska använda oss av i vår strävan att ge barnen nya verktyg att uttrycka något, och även andra former av skapande där berättandet, föreställningsförmåga och fantasi är centralt.

Språkpromenader. Vi vill ge barnen möjlighet till fler och nya upplevelser där våra sinnen blir viktiga och där vi använder dem aktivt. Vi kommer att utforska vår närmiljö under våren och ge oss ut oftare. Vad ser vi som växer fram, hur rör sig olika djur, vad ser vi under våra utflykter i samhället? Vi upplever, dokumenterar med kamera, vi ritar och vi berättar.  

I våra sagostunder, både under högläsning och när vi lyssnar på inspelade sagor eller använder iPad så kommer vi utöka sätten barnen får uppleva dem på. Bl.a. med hjälp av fler dramatiseringar, ibland med barnen, ibland med pedagoger och ibland med dockor och andra fysiska föremål, t.ex. från våra färdiga sagolådor. Sagan ska få vara en ännu mer fysisk och konkret upplevelse, för de som har svårt att följa med när det "bara" är ord. 

Vi vill förstärka och förtydliga upplevelsen av en berättelse med hjälp av ljud och tecken. När t.ex. en uggla är med i sagan så lägger vi till ljudet av en uggla. (Med hjälp av praxisalfabetet kan vi arbeta kring ljud och att sätta ihop ljud till ord).

Vi vill ge barnen tillfällen att fördjupa sig inom sådant som intresserar dem, att lära sig mer genom att undersöka, exempelvis med hjälp av våra sinnen, böcker, mikroskåp, internet o.s.v.  Vilka blommor växer nu på våren utanför vår gård?  Vilka träd ser vi? Med våra barn kommer vi utgå från konkreta föremål och upplevelser och lära oss mer om det. Kring det vi undersöker fokuserar vi särskilt på att lära oss fler ord, exempelvis benämna ett träds beståndsdelar, sätta ord på hur det känns att beröra, dofter o.s.v.  

Vi tänker att den här planeringen får löpa även in i på nästa termin så att vi har gott om tid på oss utan stress. Vi tycker att det är viktigt att det vi arbetar med får ta tid och fördjupas ordentligt. 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
• fantasi och föreställningsförmåga,