Innehåll

Målstyrd planering av ett tema, ett projekt eller en rutin i en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö utifrån Ann S Philgrens planeringsmodell "Baklängesplanering", sammanställt till denna version av Gunilla Christersson Vigert. Se mer i "Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer" av Ann S Philgren (2018) kapitel 9 - 11.

Den här mallen innehåller stödtexter som beskriver arbetet med en baklängesplanering. I texterna hänvisas det till boken som nämnts ovan. Alla stödtexter är blåa. När ni har skrivit färdigt er planering tar ni bort all blå text. Kvar blir er planering. (Se exempel sid 176)

Vi tänker oss arbetslagets planering som en ryggsäck som arbetslaget gemensamt packar för att göra sig redo för en utforskande utflykt inom ett ämnesområde tillsammans med barnen. Ryggsäcken fylls med ett innehåll som förskollärarna och barnskötarna kan behöva under arbetet med temat. Men den är inte färdigpackad från början utan de kommer att packa ner fler saker efter hand som processen fortskrider tillsammans med barnen. Det är inte heller säkert att de kommer att använda allt det de packade ner från början. Alla i arbetslaget måste ha koll på vad som finns i ryggsäcken och bidra med att fylla på ryggsäcken på vägen.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Lpfö 18, ss. 9-10 Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande

”Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande.”

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Vad ska läras? Ni börjar med att titta i lpfö18, framförallt de övergripande delarna och ringar in ett ämnesområde som ni vill lyfta fram för att möjliggöra ett lärande hos barnen. Området ska gärna vara ämnesövergripande och göra det möjligt att knyta ihop arbetet inom ämnen med sociala förmågor och skapande till en helhet. Valet av ämnesområde görs utifrån er kunskap om barngruppen och om de individuella barnen samt om vilka ämnesområden barnen redan mött och vilka ämnesområden ni tror att de kommer att möta på eget initiativ. Men även analysen av resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet och de utvecklingsområden ni lyft fram kommer att ligga till grund för vad ni väljer att fokusera på.

Det är sen viktigt att fundera över varför det är viktigt för barnen att möta detta ämnesområde ur ett större perspektiv, ett livsperspektiv men också ett globalt perspektiv. När ni har pratat ihop er kring varför det är viktigt att arbeta med ämnesområdet formulerar ni syftet som en generativ fråga. Det vill säga en fråga som kan växa i olika riktningar och som väcker nyfikenhet och lust att utforska hos både barn och vuxna. Du känner igen en bra generativ fråga på att du får den att "poppa", nya frågor och tankar poppar upp i barnens och våra huvuden. Den generativa frågan ska fungera som ledstjärna under hela processen. (Läs mer sid 140 - 142)

Generativ fråga: Varför är det bra för kroppen att röra sig?

Syfte:

Lpfö

- Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga.

➡️ Barnen tränar koordination, kroppskännedom, muskelstyrka, balans, koncentration.

Lpfö

- Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.

➡️ Rörelseglädje till följd av utmanande och roliga fysiska aktiviteter föder mersmak för vidare fysisk aktivitet.

Lpfö

- När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsan och välbefinnande.

➡️ En hälsosam medveten livsstil genererar i en hälsosammare värld.

1b: MÅL ur Lpfö 18

Många av läroplanens mål kan stämma in på ett övergripande ämnesområde men det är viktigt att göra ett urval. Välj inte ut fler mål än att de kan hållas levande hos alla i arbetslaget under hela processen. Läroplansmålen består oftast av flera innehållsdelar och ibland kanske ni väljer ut en specifik del av ett läroplansmål som stämmer överens med det ni vill uppnå i ert tema. Det är klokt att begränsa sig till högst två eller tre mål i ett tema. Ni väljer kanske t ex ett mål som syftar på hållbar utveckling, ett språkinriktat mål och ett som handlar om barnens sociala kompetens. Dessa långsiktiga, breda mål blir utgångspunkten och längre fram i planeringen tar ni ställning till vad det är för förståelse, förmågor och begrepp inom målen som är aktuella att fokusera på under just detta tema för just denna barngrupp. (Läs mer sid 142 - 143)

Mål ur Lpfö 18:

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (s. 13)

• Förskollärare ska ansvara för att varje barn erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila (s. 15)

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Här kan ni eventuellt behöva göra en paus i planeringen för att ta reda på mer om vad barnen vet och vad de är nyfikna på att utforska kring det ämnesområde ni valt. Kanske planerar ni en spännande aktivitet eller ett utforskande samtal för att få svar på frågor som t ex Vad intresserar barnen? Vad vet de redan? Vad har de för hypoteser? Vad vill de veta mer om? Har några av barnen specifika behov som ni behöver planera utifrån? (Läs mer sid 144 - 145)

Barn är experter på att ställa fyndiga och spännande frågor, så kanske är det någon av barnen som bidrar med en fråga som skulle kunna användas som generativ fråga för temat. Det kan då vara aktuellt att komplettera eller byta ut er första generativa fråga mot barnets.

Barnens intressen, initiativ och behov:

Intresse och initiativ

Utifrån läsårets tema (Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande) har vi upprättat ett stort pappersark på vilket vi kommer att föra en mindmap utifrån barnens intresse, i huvudsak inom ämnet.

Kunskap och erfarenhet

För att se vart barnens nuvarande kunskapsnivå ligger har vi skapat ett papper med en kropps kontur samt bild på barnets ansikte. Barnen får vid ett enskilt samtal berätta vad som finns i och på en kropp, utan ledning från pedagog.

Barnen får också genomgå en intervju inriktad på rörelse, kost och hälsa.

Detta genomförs under april, och i slutet av terminen genomförs intervjuerna igen för att kunna mäta kunskapsutvecklingen.

Behov

För att kunna leva hälsosamt krävs en kunskap, glädje och vilja i ämnet.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Vad är det barngruppen ska få möjlighet att förstå under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förståelse. Detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Förståelse:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (s. 13)

• Barnen ska få förståelse för begreppet motorik, och att rörelse och rörelselekar resulterar i bättre hälsa, välbefinnande och därmed rörelseglädje.

• Barnen ska få förståelse för att motorik kräver koordination och kommer att få träna koordination genom att medverka i olika koordinationskrävande lekar.

• Barnen ska få förståelse för vad en kropp är samt förstå att kroppen består av yttre kroppsdelar och inre organ, vilka är viktiga för barnets hälsa och välbefinnande.

• Barnen ska få förståelse för att ett aktivt val avseende kost, aktivitet och vila bidrar till bättre hälsa och ökat välbefinnande.

Förskollärare ska ansvara för att varje barn erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila (s. 15)

• Barnen ska få förståelse för att vila är ett nödvändigt komplement till rörelse och aktivitet och att vila ökar välbefinnandet.

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Vilka förmågor är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förmågor. Även detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Förmågor:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande (s. 13)

• Barnen ska ha förmågan att själva starta upp en motorisk lek och klara av olika koordinationslekar och övningar.

• Barnen ska ha förmågan att kunna förklara vad en kropp är, på eget initiativ kunna benämna olika kroppsdelar och inre organ samt i möjligaste mån kunna berätta hur kroppsdelar och inre organ kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande.

• Barnen ska ha förmågan att förstå att sina handlingar påverkar sin hälsa. T.ex. att de väljer att dricka vatten istället för läsk, då man är törstig och att det valet gynnar barnets hälsa och välbefinnande.

Förskollärare ska ansvara för att varje barn erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila (s. 15)

• Barnen ska ha förmågan att själva kunna gå undan och söka sig till lugnare miljöer vid behov, för att kunna vila och därmed bättra på sitt välbefinnande.

1f: BARNENS BEGREPP

Vilka begrepp är det barngruppen ska få möjlighet att lära sig under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens ökade begreppsvärld. Även detta är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Begrepp:

Kroppen

Arm/hand, ben/fot, ögon, öron, muskler, skelett, magsäck, hjärna, hjärta, lungor.

Rörelse, hälsa och välbefinnande

Energi/ork, vila, styrka (kropp och hjärna), hälsosam kost, motorik, koordination, rörelse, stress.

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vilket förhållningssätt ska ni alla i arbetslaget ha under processen för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande? Vilken undervisningsmiljö vill ni erbjuda barnen? Vilka arbetssätt? Vilka samtalstyper? Vilka frågetyper? Hur ska alla barns röster bli hörda? Hur främjar vi likvärdighet och jämställdhet? Etc... Här blir det viktigt att beakta de utvecklingsområden ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

Vilka teorier ligger till grund för det arbetssätt ni har valt? (Läs mer sid 145 - 146 samt kap 1 - 8)

Arbetslagets förhållningssätt:

Undervisningsmiljö

Inomhus kommer vi att utnyttja olika platser beroende på vad tillfället kräver. T.ex. gymnastiksal, ateljé, läsrummet/rörelserummet (biblioteket). Utomhus gör vi rörelseförberedda lekar, går till lekparken på skolgården och går till skogen.

Avseende grupperna kommer vi att ha mindre grupp vid vissa tillfällen, då åldersanpassat, samt även helgrupp vid andra tillfällen.

Vi strävar efter att ha scaffolingstöttande undervisningsmiljö. Lärande sker i samspel med andra och med omgivningen. Vi försöker tänka på att ställa öppna frågor.

Arbetssätt

Arbetssättet kommer att vara varierande utifrån vad som står på agendan. Vi kommer att arbeta med intervjuer, frågeställningar, måla och skapa, utforskande, rörelselekar, se filmer t.ex. ”En cellsam historia”, ”Kropp och kanin”, (även om möjligt läsa böcker i ämnet). Vi kommer att försöka hålla begrepp och olika delar i ämnet levande i vardagen genom samtal och frågor då det kommer naturligt eller om barnen ställer frågor,(detta är ett redan ett pågående arbetssätt). Även om inte alla barn har förmågan att diskutera och ställa frågor så skapas ändå en medvetenhet, första förståelse samt ett frö till framtida idéer och tankar.

Allas rätt till delaktighet och inflytande

Vid grupptillfällena kommer vi erbjuda barnen att delta, om man vill. Målsättningen är att arbeta utifrån planering men ändå vara lyhörda för barn som kan se en ”svårighet i planeringen/aktiviteten” och då på annat sätt få denne delaktig. Vi kan också se att delaktighet kan vara att observera då observation kan leda till ökad trygghet och förståelse för uppgiften, vilket kan leda till delaktighet vid ett senare tillfälle. Vi kommer att söka information tillsammans med barnen, både på vårat och barnets initiativ.

Vi kommer att följa barnet under arbetets gång, vad det visar intresse för eller ej. Barnen kommer till viss/stor del att kunna påverka projektets riktning och olika aktiviteter.

Vetenskaplig grund: Baklängesplanering, sociokulturell

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

• Arbetslaget behöver söka information i ämnet i allmänhet för att kunna skapa de bästa möjliga undervisningstillfällena.

• För att hela arbetslaget ska bli delaktigt och ha förståelse kommer vi använda reflektionstillfällena för att stämma av och uppdatera varandra, ställa frågor, söka ny information och hjälpa varandra med planeringen.

• Det viktiga är att vi alltjämt tänker på att arbetet är levande och att vi får söka kunskap vid behov och att kommunikation mellan oss pedagoger är en ledstjärna.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål? Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget ska i kriterierna kunna följa barngruppens progression under arbetet med temat. Använd gärna en matris för att skriva fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen "påbörjad utveckling", "en bit på väg" samt "måluppfyllelse". Ni kan skriva i dokumentmallen (Matris mall) som finns i Teams eller på ett papper.

Kriterier:

Vi kommer att fylla i en matris per barn vilken visar på påbörjad utveckling, en bit på väg och måluppfyllelse, och detta i förhållande till förståelse, förmåga och begrepp.

För att se vart barnens nuvarande kunskapsnivå ligger har vi skapat ett papper med en kropps kontur samt bild på barnets ansikte. Barnen får vid ett enskilt samtal berätta vad som finns i och på en kropp, utan ledning från pedagog. Barnen får också genomgå en intervju inriktad på rörelse, kost och hälsa. Detta genomförs i april. I slutet av vårterminen, resp höstterminen genomförs intervjuerna igen för att kunna mäta kunskapsutvecklingen.

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162)

Utvärderingssätt:

• Avseende matrisen kommer vi att hålla den levande under hela läsåret och arbeta med den under reflektionerna.

• Avseende ”intervjun och bilden på sin egen kropp” kommer den att upprepas i slutet av vår- resp. höstterminen.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer sid 164 - 172)

Aktiviteter:

Vi kommer vid första grupptillfället prata med barnen om vad projektet kommer att innehålla. Utifrån vad barnen uppfattar kommer de att få namnsätta gruppen genom egna förslag och en omröstning. Barnen kommer vidare få genomgå ovan nämnd intervju. Därefter kommer vi att initiera lekar som syftar till att synliggöra kroppen och olika delar av kroppen, initialt kroppsdelar på utsidan, lekar såsom ”Farbror lejon”, ”Följa John” och ”Kroppsstafett”. Vi kommer att se pedagogiska filmer såsom ”En cellsam historia” och ”Kropp och kanin”, sjunga rörelsesånger såsom ”Huvud, axlar, knä och tå”, "var är tummen" etc, läsa böcker om kroppen och dess betydelse för att man ska må bra och läsa ramsor om kroppen.

Tanken är att vi börjar med att barnen ska få en förståelse för vad en kropp är och hur viktiga alla delar är samt hur de arbetar tillsammans. Därefter kommer vi att röra oss över mer tydligt mot motion, kost, hälsa och välbefinnande.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc, så att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er "planeringsryggsäck". (Läs mer sid 172 - 173)

Formativ uppföljning:

• Vi arbetar kontinuerligt med matrisen.

• Vi nyttjar reflektionerna som process att komma vidare.

• Under grupptillfällena kommer vi fota, filma och göra ljudupptagningar bl.a. för att säkerställa citat.

• Vid varje grupptillfälle börjar vi med en reflektion då barnen får berätta vad vi senast gjorde. Detta i dialog med pedagogen, där pedagogen lätt kan uppfatta vad barnen upplevt, förstått och vad som blivit befäst. På samma sätt avslutas grupptillfällena. Vad har vi gjort idag?

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer sid 173 - 179)

Lärmiljö:

• Gymnastiksalen, där vi kan ha rörelselekar och även rörelseaktiviteter såsom hinderbana. Aktiviteter i samråd med barnen och arrangera tillsammans med barnen för att få dem så delaktiga som möjligt redan från start.

• Vi kommer att nyttja samlingarna till undervisning inom ämnet då vi vill ha en samlad grupp vid reflektion, rörelselekar/rörelsesånger etc.

• Vi kommer att fortsätta att sätta upp piccollage i hallen efter grupptillfällena. Dessa öppnar upp för samtal mellan barn-barn, barn-pedagog, barn-vårdnadshavare och vårdnadshavare-pedagog.

• Vi kommer att nyttja utemiljö i olika former och till viss del följa barnens önskemål om vad vi ska göra samt vart de vill gå.

• Vi kommer att dels ha gruppindelning vid grupptillfällen, nämnt ovan. Vid utevistelse, som besök i skogen, kommer vi gå i helgupp, men med möjlighet att på plats dela upp oss. Vi tänker att det t.ex. är lättare att introducera nya lekar i storgrupp såsom ”Under örnens vida vingar kom”.

• Vid högläsning/boksamtal/filmvisning kommer vi att använda både projektor i helgrupp men också nyttja vårt bibliotek med mysläshörna.

Baklängesplanering Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande

Matriser i planeringen

Uppgifter