Europa - vår världsdel

Välkommen ut i Europa! Hur ser vår kontinent ut? Vilka länder tillhör Europa? Var finns de stora bergen, sjöarna och städerna? Hur ser naturen ut och vad finns det för likheter och skillnader mellan olika Europeiska regioner och länder?

Innehåll

Under det här arbetet kommer vi att bekanta oss med Europas olika natur- och kulturlandskap och några historiska händelser som hänt i Europa. Vi kommer att prata om befolkning, handel, vatten och energi i Europa samt transporter genom Europa. 

Efter arbetsområdet ska du:

• veta hur en kartbok är uppbyggd och kunna använda dig av den
• förstå skillnader mellan olika kartor t.ex. topografiska- och tematiska kartor
• ha en rimlig uppfattning om var Europas länder ligger 
• kunna huvudstäder i flera av Europas länder
• ha kunskap om några utav Europas länder, berg, sjöar och omkringliggande hav
• ha kunskap om olika naturtyper samt veta var dessa finns i Europa
• kunna jämföra och beskriva några likheter och skillnader mellan några europeiska länder
• förstå och använda geografiska begrepp 

Förmågor du tränar:

• att analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i Europa
• att utforska och analysera samspel mellan människor, samhälle och natur i Europa
• att göra geografiska analyser av Europa och värdera resultatet med hjälp av kartor och andra geografiska källor

Arbetssätt

• genomgångar och filmer med diskussioner om Europas olika delar
• arbeta med seterra för att öva kartkunskap och namngeografi
• enskilt arbete med att ta reda på fakta om ett speciellt land som helt eller delvis tillhör Europa och använda de begrepp vi pratat om under lektionerna samt göra en del i en gemensam PP och presentera din del för klassen 
• vi avslutar arbetet med dels ett namngeografi-prov och dels ett övergripande prov på Europa

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt under lektionstid, genom samtal och gruppaktiviteter. Eleverna kommer att bedömas dels utifrån provresultatet och dels utifrån den presentation de gör om sitt land.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.