Språk / Högläsning / boksamtal HT 21- VT 22

Högläsningen kan ha flera goda effekter på språkutvecklingen och kan även utveckla barns fantasi och föreställningsförmåga , talspråk och ordförråd ,berättande och förmåga att uttrycka tankar , intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld.

Didaktiskt informerat undervisningsupplägg

Vid undervisning ur ett didaktiskt informerat upplägg använder pedagogen de didaktiska frågorna (vad, hur, när, vem, varför) och planerar undervisningen utifrån ett på förhand bestämt läroplansmål.

Bakgrund och Syfte:

 

Vi upplever att barnen på avdelningen har ett stort intresse för bilderböcker, både högläsning men också att själv sitta och titta i böckerna. Detta vill vi fortsätta bibehålla men också prioritera och utveckla vidare då högläsning är ett exempel på språkutvecklande arbetssätt. Högläsnings stunderna vi har på avdelningen är mycket uppskattade av barnen .

I den planerade undervisningen vill vi medvetet ta vara på och öka intresset för bilderböcker och dessa högläsningstillfällena och ta tillvara på barnens naturliga nyfikenhet för böcker då högläsning tillsammans med barnen har många gynsamma effekter. Barnen ges möjlighet att utöka sitt ordförråd, utveckla sin empatiska förmåga, få nya perspektiv och bättre förberedelse för livet, uppmuntrar till egen läsning, stress nivån sjunker och fantasin utvecklas.

Vi vill fördjupa oss i boksamtal där barnen får en chans att uppmärksamma och reflektera kring bokens innehåll både vad det gäller historien och texten och bilderna. Vi vill berika dem med en textrik miljö och att böckerna ska vara tillgängliga och få ta plats och vara ett naturligt inslag i deras vardag.

 

 

Mål:

 

Samtolkning

I förskolans reviderade läroplan finns högläsning med, det står att ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och texter”.

Vi vill genom högläsningen och våra boksamtal stimulera och utveckla barnens språkutveckling , öka deras ordförråd och fantasi, tänkande och berättande men också ge dem utrymme och möjlighet att vara aktiva och delaktiga barn som reflekterar över bokens innehåll både vad gäller historien, texten och bilderna.

Vi vill också skapa möjlighet för barnen att använda sig av muntligt fritt berättande där fantasin får fritt spelrum. Det är också i samband med lyssnaren som berättandet skapas.

Vi vill också ge barnen en ökad förståelse och kunskap för böckernas betydelse och vikten av högläsning , att det är viktigt.

Vi vill skapa en textrik utbildningsmiljö.

Känna glädjen med böcker, en mysig och rolig och avkopplande stund tillsammans.

 

 

 

Aktivitet och Metod/Teori: 

Metod: Didaktiskt informerat undervisningsupplägg

Högläsning med återberättande , som ett pedagogiskt verktyg , ett språkutvecklande arbetssätt.

 

Boksamtal där barnen är aktiva och delaktiga i undervisningen med att ställa frågor, vi diskuterar innehållet i boken , vi fördjupar oss kring historien, texten och bilderna. Vi kommer också att ta upp nya svåra ord som dyker upp.

Härvarande pedagoger som ställer öppna frågor.

 

Bokpåse , där vi kommer att samverka med vårdnadshavarna kring vikten av högläsning . Barnen kommer att få med sig en påse hem där de lägger i en bok utefter intresse som vi sedan läser på förskolan .Barnen får utrymme och möjlighet att berätta om sin bok på förskolan och de övriga kompisarna blir aktiva lyssnare.

 

skapa små meningsfulla Utbildningsmiljöer som utgångspunkt för fritt berättande ,

 

skapa textrik miljö som är tillgänglig och finns nära barnen.

 

Digitalisering

 

Genom Samtal

 

Skapande

 

Härvarande pedagoger

 

Teori/ forskning/ beprövad erfarenhet :

Proximala utvecklingszonen ( Vygotskij)

Niklas Pramling

Lekresponsiv undervisning

Erika Kyrk Seger

Ingrid Pramling Samuelsson

Läslyftet på skolverket

Litteratur:

Bilderbokens mångfald och möjligheter av Agneta Edwards

Boksamtal med bilderböcker av Agneta Edwards.

Högläsning i förskolan av Maria Heimer

Digitalt meningsskapande av Erika Kyrk Seger.

 

Barnkonventionen:

Allla barn har rätt att uttrycka sin mening och sin åsikt.

 

 

 

 

Samplanering

 

Vad ska vi göra(innehåll)?

Boksamtal, högläsning, bokpåse samt skapa och utveckla små meningsfulla miljöer som utgångspunkt för fritt berättande .

Hur ska vi göra(form)

Högläsning med bilderböcker där vi utgår från barnens intresse och erfarenheter vad gäller val av böcker. Vi tar tillvara på barnens tankar och funderingar i våra reflektioner kring böckerna och tillsammans erövrar vi ny kunskap och befäster deras egna kunskaper . Vi varierar vår undervisning vad gäller genomförandet i allt från att vi förskollärare använder oss av fysiska böcker och läser dem högt , vi tar hjälp av digitala verktyg för att göra högläsningen interaktiv och engagerande och tar lärandet till en ny dimension. Använder oss av Polyglutt ( digitala böcker) som ett medvetet arbetssätt. Vi använder oss av de didaktiska frågorna i våra boksamtal när vi arbetar tillsammans med barnen och reflekterar kring historien, texten och bilderna.

Bokpåsen ( där vi delger vårdnadshavarna våra tankar kring vikten av högläsning och involverar dem)

barns delaktighet och inflytande samt tillit till sin egen förmåga kommer in här med när de väljer bok att ta med och får stå i centrum och berätta för sina kompisar.

 

Vem/vilka(aktörer)?

Annette och Malin med fågelgruppen.

Var(ute-inne-rum-plats)?

Både inomhus och utomhus

När?

Den styrda undervisningen kommer att ske oftast på förmiddagen och på vilan.
Det levande spontana lärandet sker under hela dagen .

Varför?

 

Dokumentation

 

Genomförande

 

Vi kommer att dokumentera genom observationer, film, foto, barnens alster , skrift och lärloggen .
Vi har valt att fokusera på att dokumentera boksamtal och återberättande av böckerna.
Vem dokumenterar och när? 
Hela arbetslaget dokumenterar

Koppla dokumentationerna i Unikum till denna planering.

 

Analys, utvärdering och reflektion:

 

Uppföljning/Samvärdering

Reflektionsfrågorna används och besvaras i rutan för analys och reflektion nedan (inte här i planeringen).
Kopiera in frågorna nedan i analys och reflektionsrutan och besvara frågorna.

Vad blev det(innehåll)?

Hur blev det(form)?

Vem/vilka blev det(aktörer)?

Var blev det(ute-inne-rum-plats)?

När blev det(tid)?

Varför blev det som det blev?

 

 

Andra frågor att ha med i sin reflektion:
Vilket lärande/förändrat kunnande såg vi hos barnen? Hur visade det sig?
Vilka tankar, frågor, idéer och reflektioner har aktiviteterna väckt hos dig och barnen?
Var det svårt för någon att lära sig/delta? Varför?
Vad behöver ändras/utvecklas och hur gör vi det? Tankar och förslag på fortsatta aktiviteter och utmaningar utifrån barnens förmågor och intressen.         

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• fantasi och föreställningsförmåga,