Trygghet för lärande

Vi startade vårterminen med ett förändrat arbetslag där många av personalen var nya. Vi upplevde att flera barn inte var trygga och/eller delaktiga. Vi bestämde då att sätta deras trygghetskänsla högst upp på vår prioritet lista. Vi har använt oss av anknytningsteori som vetenskaplig grund. Vi har tagit den tid som behövdes för att känna barnen, deras föräldrar och känna varandra.

Syfte och mål

 

Vår målbild är trygga, nyfikna barn som leker, samspelar och har roligt på förskolan.

Teoretisk utgångpunkt

 

Omsorg och trygghet: en förutsättning för barns utveckling och lärande

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) förespråkar att barns utbildning "ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet" (s. 7). Omsorg är det som benämns först, vilket kan tolkas som att omsorg om barnen är en förutsättning för barns utveckling och lärande. Omsorg handlar om trygghet i förskolan, att både barn och föräldrar kan känna trygghet och tillit, vilket påtalas både i Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan (Skolverket, 2017) och Läroplan för förskoIan (Skolverket, 2018). Enligt Broberg, Hagström och Broberg (2012) behöver varje barn ha minst en förskollärare eller person i arbetslaget som barnet har knutit an till och som hen känner sig bekväm med att vända sig till. Särskilt viktigt är det att ett barn får en trygg anknytning till en vuxen innan barnet avslutar sin introduktion på förskolan. För att en trygg anknytning ska uppstå förutsätter det enligt Bowlby, Ainsworth och Bretherton (1992) att den vuxne tar hänsyn till barnets behov och lyssnar på vad barnet på olika sätt uttrycker. Förskollärare eller annan vuxen i arbetslaget kan då fungera som en trygg bas. Når ett barn känner trygghet blir barnet benäget att utforska sin omgivning, vilket i sin tur bidrar till lärande. När barn har en trygg anknytning i förskolan påverkas tanke- och problemlösningsförmågan, vilket gör barnen mer benägna att ta efter och följa vuxnas uppmaningar och förslag (Broberg et al., 2012). Därmed underlättas förskollärares intentioner i undervisningen och barns förutsättningar att lära sig. Omsorg om barnen kan visa sig på många sått, bland annat i de rutiner som skapas i förskolan, vilka ger både omtanke och överblick. Rutinsituationer som mat och vila kan därför också utgöra tillfällen till både omsorgs- och undervisningsmöjligheter. I omsorgssituationer finns också ett indirekt lärande, då barn genom att få sina behov av omsorg tillgodosedda också lär hur man tar hand om andra. Dalgren (2017) visar i sin avhandling att möjligheter till lärande ofta erbjuds i vardagliga rutin- och omsorgssituationer och talar om inbäddad undervisning.

(Ur Bäckman, Elm och Magnusson (2020).”Förskola, barn och undervisning - didaktik i förskola" Stockholm: Liber)

Vi har också använt oss av 

Broberg, Hagström & Broberg (2012)." Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande". Stockholm: Natur & Kultur

 

 

Åtgärder och organisering 

 

Vi har delat ut gruppen utifrån var och en barns känslighet samt utifrån deras behov av kontinuitet. Det vill säga att varje barn fick vara under de största delarna av dagen vara med den pedagogen barnet var tryggast med. Vi har testat gruppernas konstellation och justerat grupperna efter observation.

 

På samma sätt har vi planerat våra dagar för att undvika stress och oro hos barnen. Exempelvis har vi sett till att det inte blir för många barn samtidigt i kapprummet, vid de planerade aktiviteterna och vid lunchen.

 

Vi har även skrivit en övergripande planering som bas för undervisning med ett tydligt schema (som innehåller utflykt, läs/dramatisering stund, dans och rörelse, bygg och konstruktion, IKT samt skapande) men vi var medvetna  att schemat inte skulle följa bokstavligt eftersom vi satsade helt på barnens trygghet vilket ofta leder till att vi ändrar vår planering.

 

Samtidigt betraktar vi varje moment som ett tillfället för undervisning. Vi är medvetna om samspelets värde båda mellan barn, barn vuxna och med miljön för barns utveckling och lärande. Ett samspel där barns intresse och funderingar står i centrum med lagom stora utmaningar.

Arbetslagets förhållningssätt 

 

Vi är lyhörda och ser på barnet som en individ med sina rättigheter, sina erfarenheter och intresse. Vi använder oss av ett lyssnande och empatiskt förhållningssätt.

 

Vi löser konflikt på ett reflekterad sätt där vi medierar inte dömer. Vi lyssnar på varandra (barn som vuxna) och förklarar.

 

Vi samarbetar med vårdnadshavare och stöter dem i deras roll som föräldrar och har en respektfull, professionell och jämlik relation med dem.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,