Projektsammanfattning för avdelning Stjärnan, förskolan Orion Södermalm HT 2020-VT 2021

Projektsammanfattning för avdelning Stjärnan läsåret HT 2020 - VT 2021. Projektsammanfattning är en pedagogisk berättelses om vad som pågått under året. I Projektsammanfattningen gör vi en analys av vår undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Vi har under året arbetat  i tre mindre projektgrupper. Gemensamt för alla  grupper var att alla gick på spaning i närmiljön runt förskolan, Tantolunden och vid två tillfällen i Rudan.

Våra tre projektgrupper har utifrån vad barnen blev intresserade utav utforskat myror till nyckelpigor, geometriska former i naturen till harar och från ludd till fåglar

Denna sammanställning syftar till att  synliggöra den pedagogiska processen. Vi har använt oss av didaktiska frågorna:
vad, hur, varför, när och vem.  

VAD
Vi har delat in barnen i tre grupper och varje grupp har haft ett projekt utifrån barnens intresse då vi har varit på spaning.

VARFÖR
Syftet är att tillsammans med barnen utforska och få mer kunskap om myror, fåglar/fågelbon samt naturens former. 

HUR
Vi har arbetat i våra projektgrupper; ekorrgruppen, fjärilsgruppen samt blomgruppen. 

Vi har valt att arbeta i mindre grupper för att alla barn ska komma till tals och få en möjlighet att utforska och skapa i en lugnare miljö. 

Efter varje projekttillfälle har den ansvariga pedagogen tillsammans med barnen reflekterat över vad de har gjort samt hur det utforskande arbetet ska fortgå. Pedagogerna reflekterar tillsammans gruppernas fortsatta arbete en gång i veckan.

Vi arbetar med metakognitiva /analysfrågor samt öppna frågor för att utmana och utveckla barnens egna tankar och barnens lärande enskilt och tillsammans. 

Det som barnen har skapat har stått framme eller satts upp på vägg/ i tak för att alla barn ska ha möjlighet att kunna skapa egna reflektioner, tankar, frågor och funderingar. Detta för att få en lärandeprocess mellan barnen.

Vårdnadshavarna har fått information via uppstartsplanering samt i nyhetsflödet på skolplattformen. I framtiden kommer vårdnadshavarna även få information via lärloggar.

NÄR
Projektarbetet sker varje tisdag och onsdag, vid behov finns även måndagar till vårt förfogande. 

VEM
I varje grupp finns det en pedagog som har ansvaret för att dokumentera och se till att aktuellt material finns tillgängligt

Ekorrgruppen

Efter vi varit på spaning visade baren i gruppen intresse för myror i en trapp som fanns i Tantolunden.
Vi har tittat på flera filmer om myror, bland annat Tripp Trapp Träds sagan om myran samt djurverket. Och läst böckerna "barr är bäst" och "myrstackarna".

Många frågor väcktes under våra spaningstillfällen och filmtittande
- Hur många myror bor det i en stack?
- Hur många myrarter finns det?
- Varför sprutar myran ut gift?
- var kommer giftet ifrån?
- varför vill myrorna skydda myrstacken?
- Leker myror kull, leker myror?
- Har drottningen en riktig drottningkrona på sig?

• Vad har vi skapat
  - målat myror med färgpennor
  - skapat myror i lera som vi sedan har målat med färg
  - Tillsammans skapat insidan av en myrstack med hjälp av barr, lim, färgpennor, oljepastellkritor- Skapat en myrstack i gips och hönsnät som vi målat och klistrat fast barr på. .

• De digitala verktyg vi har använt är iPad för filmtittande, fotografering samt sökt efter information. 

Barnen har genom informationssökande och skapande fått förståelse för myrans tillvaro som till exempel att myrorna sprutar gift för att försvara sig och myrstacken, att drottningen lägger alla ägg och är den som bestämmer och att det godaste myrorna vet är bladlusens avföring och kiss. Vi upptäckte att myrdrottningen inte har en krona på sitt huvud

Vårterminen 2021

Vi började vårterminen 2021 med att gå tillbaka och reflektera över vad vi upptäckt och vilka nya kunskaper vi fått om myror och diskuterade om hur vi skulle gå vidare i projektarbetet. Vi visade ett stort intresse för att utforska och upptäcka mer om bladlusen.

Hur ville vi gå vidare?

VAD: Utforska och upptäcka mer om bladlusen.

 

HUR: Vi började med att titta på de fantastiska bilderna i boken "Bladlusjakten".

Tankar som kom upp från oss efter var:
- Vad äter bladlöss?
- Har bladlusen någon mer fiende än myran?
Vi fortsatte med att läsa boken "Bladlusjakten" och där upptäckte vi att bladlusen vanligtvis är gröna och att ungarna är svart/grå.  Vi fortsatte arbetet med att ta fram bilder på bladlöss och vi skapade bladlöss med kolpennor som vi sen färglade.
Vi upptäckte att bladlusen har fienderna spindeln, jordlöpare, kortvinge men också att nyckelpigan är bladlusens värsta fiende.

Vi skapar bladlusens fiender i lera, fiender som alla barnen valde var spindeln utom ett av barnen som valde kortvinge.

Intresset för bladlusen börjar avta och barnen börjar prata mer och mer om fienden nyckelpigan.

 

Vilka nya kunskaper har vi med oss

Vi vet nu att bladlös behöver näring och de får de genom att suga den näringsrika saften ur havre, korn, vete plantornas blad på åkrar men även saftiga blad från blommor, buskar och träd i våra trädgårdar.
Vi fick kunskap om att bladlös är ohyra som äter och förstör blad på växter i våra trädgårdar, i naturen och på våra åkrar.

Hur vill vi gå vidare?

VAD: När vi upptäckte att nyckelpigan var en av fienderna blev vi intresserade av nyckelpigan och utifrån vårt visade intresse av denna lilla skalbagge så fortsätter vi att utforska nyckelpigans liv.

 

HUR: Vi började med att reflekterade över vad vill vi utforska om nyckelpigan

Tankar från reflektionen som kom upp var:

-     Var kommer nyckelpigan ifrån?

-     Var bor dom?

-     Kan det bli fler nyckelpigor?

-     Vad äter dom?

 

Vi började med att med att rita konturen på en nyckelpiga som vi sen färglade. Vi målade röda och hur många prickar? Allt ifrån 3 till 100 blev det enligt barnen. Vi letade efter litteratur om nyckelpigor och hittade en bok ”fakta om nyckelpigor”. Den vanligaste arten har 7 prickar därför kallas den för sjuprickig nyckelpiga.

 

Vi läste att nyckelpigor lägger 10–30 ägg och att de lägger dem på grässtrån och bland blad. Ett av barnen hämtade lådan med plus+ mini och ville att vi räknade till 30 plus+ bitar, oj vad många ägg tyckte många barn i gruppen. Vi ritade gula ägg, några ritade 10 andra 30 ägg. Men vad händer med äggen sen? Barnen fick fundera en stund och sen berätta om vad de trodde hände med äggen. Barnen trodde att äggen skulle kläckas, gå sönder och det stämde rätt bra för efter ca 7 dygn så kommer det ut en larv. En larv som ser mer ut som en skalbagge en än larv tyckte vi alla. Vi tog fram en bild på en larv som vi ritade av. Vi uppmärksammade att larven var svart med lite gult på sin rygg. Vad händer sen med larven? Ett av barnen var helt övertygad i sin hypotes om att den skulle bli en puppa och de andra höll med.

 

Vi tittade i boken ” fakta om nyckelpigan” och upptäckte när vi läste att efter ca 30 dagar så börjar larven få ett hölje på sig. Jaaa, den blir en puppa, vi visste jublade barnen. Vad tror ni vad som händer sen med puppan? Ett av barnen ställde sin hypotes, den blir ju en fjäril så klart, nej det blir en nyckelpiga var ett annat barns hypotes. Spännande, ja vad blir nyckelpigs puppan? En ny fjäril eller en ny nyckelpiga? Hur ska vi få reda på hur nyckelpigans livscykel slutar?

 

Vi vuxna hittar en kort film på YouTube – filmen ”The stunning life cycle of a ladybug”, vi fick uppleva i bild från äggläggning till utvecklad nyckelpiga. Spännande. Vi fick nu svar från filmen på de två hypoteser som några av barnen hade från förra veckan. Hypoteserna var ”de blir till puppor och sen nyckelpigor” och ” ja, de blir puppor och sen fjärilar”. Puppan blev en nyckelpiga. Vi avslutade med att rita livscykeln som vi satte upp på ett stort papper. VI ska skriva ner vilka upptäckter vi gjort runt nyckelpigan och vi fick en fråga som vi ska fundera på ”har nyckelpigan någon/några fiender”?

Vi har funderat på hur vi kan få in fler digitala verktyg i vårt projekt? Vi provade att programmera en Blue-Bot som vi låtsades vara en nyckelpiga som letade efter sin favoritmat, nämligen bladlusen. Klurigt med att få Blue-Boten att gå dit vi ville, men efter mycket provande och misslyckande, så lyckades vi få Blue-Boten att gå dit vi ville och till varje bladlus. Mums, mums så gott.

Tillsammans i gruppen diskuterat och kommit med idéer om hur dokumentationen i lärloggen ska se ut. Och i samband med sammanfattningen av nyckelpigearbetet fick vi in om källkritik. Vi använde oss av en bild som vi lade in i en speciell APP “Animate Everything”, i Appen kan man förändra bilden. I vår bild lade vi in ögon och en röd mun på en av barnens målade nyckelpigor. Vi pratade om vad som är sant och inte sant, kan man bli lurad av bilder eller information när man googlar eller läser tidningar. Ja tyckte barnen, vi luras nu när vi gör nyckelpigan så.

Vilka nya kunskaper har vi med oss
Nyckelpigan är en insekt – skalbagge. Kan vara röda, svarta, orange eller gula, har svarta prickar, huvudet är också svart också ögonen är svarta. De har sex ben. Vi har upptäckt att det finns ca över 60 olika sorters i Sverige (och i hela världen finns det ca 4 500 arter). Den vanligaste arten har 7 prickar därför kallas den för sjuprickig nyckelpiga. Kan max ha 22 prickar. Färgen gör att nyckelpigorna ser giftiga ut, det skrämmer bort de flesta djur. Kan flyga och kan flyga i ca 25 km/timme och kan stanna i luften i upp till 2 timmar och den älskar bladlöss. En nyckelpiga kan äta upp till 40 bladlöss på en dag.

Vi har använt oss av olika digitala verktyg.

• Vi tittade närmare på en myra i vårt webbägg.
• Våra Blue-Bots blev nyckelpigor  som var på jakt efter mat, nämligen bladlöss. MUMS!
• Som avslutning spelade vi in ett animerat klipp om nyckelpigan i Appen "Animate Anything". Barnen gjorde nyckelpigans röst och fick berätta lite om vad vi lärt oss i vårt utforskande om nyckelpigan.
• I anknytning till vår animerade film, pratade vi om "är det sant att nyckelpigor kan prata"? Källkritik.

Blomgruppen

Vi började läsåret med att i tillsammans diskutera om vad det kan finnas för olika former i naturen och kom överens om att vi ville utforska närområdet och fotografera de olika geometriska former vi kunde hitta.

Vi hittade snabbt olika former på lekställningarna i Bergsgruvan, brunnslock och skyltar i Tantolunden. Barnen blev sedan utmanades med att finna geometriska former som inte gjorts av människan. Det var svårt i början då barnen återkommande fann former skapade av oss människor… men till slut hittade vi en sten.

 

Vi samlade ihop olika naturmaterial som pinnar, löv och stenar som vi tog med oss tillbaka till förskolan som vi sedan formade olika geometriska former med. Barnen fick även skapa geometriska former med annat material som exempelvis lera, kolkrita och av sig själva.

Vi fick även prova på att skapa egna mandalas former av naturmaterial.

Vårterminen 2021

Terminen började med att vi gick på spaningen efter flera geometriska former i snön i Tantolunden. Vi hittade olika djurspår, bland annat harspår i snön som väckte vår nyfikenhet: Vad äter egentligen harar?

Tillsammans bestämde vi att undersöka haren närmare. För att försöka få reda på vad haren äter så har vi i två omgångar planterat harbajs och ställt våra hypoteser vad som skulle växa upp. Vi hade otur och inget växte upp i någon av våra odlingar. Vilket var en av de hypoteserna som barnen hade ritat.

Under terminen har vi även fått möjlighet att skapa i olika material, exempelvis så skapade vi en ytterkruka till vår odling av gipsremsor och glasstenar. Tillsammans har vi även skapat vår alldeles egna hare som efter en omröstning fick namnet Hoppla Hare.
Haren skapade vi med hjälp av hönsnät och pappmache.

Vi har även läst en bok med fakta om haren och lärt oss bland annat att det finns två arter harar i Sverige (skogshare och fälthare), att haren ska springa fort (75km/h) att haren äter sitt eget bajs samt att rävar, jägare och bilar är harens fiender.

Vi har fått möjlighet att använt oss av olika digitala verktyg.

• Våra Blue-Bots blev harar som var på jakt efter mat.
• Vi tittade närmare på harbajset i vårt webbägg.
• Som avslutning spelade vi in ett animerat klipp på Hoppla Hare i APPen Animate anything. Barnen gjorde Hoppla harens röst och fick berätta lite fakta som vi lärt oss om haren.
  

Fjärilsgruppen

Vi började med att gå på spaning tillsammans i fjärilsgruppen till Tantolunden. Barnen hittade ett vitt och svart ludd som låg på gräsmattan som dom blev helt exalterade över. Tankarna var många om vad det kunde vara för något som låg där?  Dom trodde att det var en död fågel. På vägen hem såg vi flera platser med detta ludd.  

Nästa vecka fortsatte vi våran spaning efter svar på var luddet kom ifrån. När vi kom till Tantolunden mötte vi en man med en svart/ vit hund som vi pratade med. Barnen berättade för honom om att vi hittat ludd och undrade om det kom ifrån hunden? Han berättade för oss att hundarna blir borstade ute och att det är hundhår som ligger i gräset. Vi fick även veta att hundhåret används till att lägga i fågelbon. Vi tittade även på luddet i förstoringsburkar och då upptäckte barnen att det var lite smutsigt. Ett av barnen beskrev att luddet såg ut som en virvelvind.

 

Där väcktes nya funderingar och tankar om var olika fåglar bor. Vi gav oss ut och spanade i vårat närområde på olika fågelbon. Vi tog med oss iPaden och fotade dom olika bon vi hittade som skatbon och fågelholkar. Därefter fick alla göra en ritning på ett fågelbo som vi sedan skapade  med hjälp av olika material som pinnar, grenar, löv mm. När fågelboet var färdigt så fick alla fota sin verk. 

Nu kom det mycket frågor om olika fåglar och frågor som dök upp var. Hur lever fåglarna och vad äter dom? Vi lånade böcker ifrån biblioteket om fåglar, svenska fåglar och livet på en pinne med flera. Vi använde oss av projektorn och tittade på olika filmer som handlat om fåglar och deras liv. 
 

Alla ville sedan skapa fåglar till sina bon . Även denna gång fick alla välja en fågel dom ville göra i lera  och sedan måla. Fåglar som hackspett, blåmes, kungsfågel och skata gjordes. Ritningar med blyertspenna. Efter fåglarna var färdiga fick alla berätta om sitt fågelbo och sin fågel. Vi har tillsammans utforskat och tagit reda på mycket fakta om allt som  började med luddet i Tantolunden.

Vårterminen 2021

Den här terminen startade vi med att gå på spaning efter vad våra fåglar äter på vintern.  Vi tog oss ut i vår närmiljö och hittade fågelmatsbehållare med frön i. Då kom tankarna och frågorna om vad fåglar äter?

Med hjälp av digitala verktyg tog vi reda på vad fåglar får och inte får äta. Sedan tog vi med oss majs, havre, vindruvor och kokt ris och gick ner till vattnet för att se om dom åt det vi hade med oss. Många fåglar samlades och åt upp allt som vi hade med oss.

Därefter började vi att skapa egna fågelmatsbehållare av material som mjölkkartonger, petflaskor och frigolit. Sedan var det dags att ta reda på hur vi tillverkar egen fågelmat? Många hade tidigare erfarenhet och vet att fåglar äter nötter och frukt.

Med hjälp av kortfilmer på Youtube tog vi reda på hur man tillverkar fågelmat. Sedan tillverkade vi våra egna recept på fågelmaten genom att rita och skriva ingredienserna. Alla som ville fick ta med sig olika formar hemifrån att fylla blandningen i, vi använde oss även av äggkartonger. Sedan hängde vi upp våra fågelmatsbehållare och vår egentillverkade mat ute i trädet på gården för att se vika fåglar som kom. Vi spanade genom fönstret och när vi var ute på gården men det syntes inte till så många fåglar som åt av våran mat. Ekorren kom dock och provsmakade. 

Då intresset fortfarande är stort för fåglar så blev det en promenad med spaning efter vilka olika fåglar vi kunde hitta. Vi såg blåmesar, gråsparvar och en hackspett. Sedan på förskolan ritade vi av hackspetten.

Vi har även skapat fåglar av olika material som exempel kapplastavar och naturmaterial. Fåglarna vi byggde i naturmaterialet dokumenterades av barnen genom att de med kolkritor ritade av sitt bygge.

Vi tog med oss mycket härligt och inspirerande återvinningsmaterial till Tantolunden. Där fick alla välja ut vilka material  de ville skapa en fantasifågel av. Delarna sparades i varsin plastpåse för att ta med till förskolan för att tillverka fåglarna vid nästa tillfälle. Fantasifåglarna sattes ihop med hjälp av limpistolen.

Mycket stolta över vad de åstadkommit så bestämde vi att som avslutning på årets projekt att göra en liten film där huvudpersonerna i filmen skulle vara våra fantasifåglar. Vi fortsatte genom att tillsammans brainstorma om handlingen och bestämma rekvisita inför fotograferingen i Årstaskogen. Alla olika sekvenser till filmen har fotograferats av barnen själva .

 

 

__________________
ANALYS·

• • Vi upplever att vi uppfyllde både projektfrågan ” barns möte med naturen” och syftet att få barnen intresserade av mötet med naturen. 
    
  • Barnen har haft stort inflytande över samtliga projektarbetet och har varit delaktiga i att styra projekten i de riktningen projekten har tagit. I reflektionen med barnen har deras tankar och åsikter kommit fram. De har fått vara med att ta demokratiska beslut som exempelvis vad de olika grupperna skulle heta, blomgruppen valde namnet till vår hare, hur projekten ska gå vidare.
    
    
  • Vi har efter varje projekttillfälle reflekterat tillsammans med varje projektgrupp, vad har vi gjort och hur går vi vidare. Varje ansvarig pedagog har dokumenterat i trespaltare. Vi har även gett varje projektgrupp möjlighet att reflektera ytterligare i stora gruppen på samlingen.
    
    
  • Vi har fått mer kunskaper om myran, bladlusen, nyckelpigan, olika fåglar samt harar. Även om alla grupper inte har jobbat med samtliga delar så har respektive grupp fått möjlighet att dela med sig av sina kunskaper till sina kompisar vid exempelvis olika samlingstillfällen.
  • Utöver detta så har vi fått möjlighet att utveckla våra kunskaper genom att använda våra olika digitala verktyg som exempelvis Blue Bots och Webbägg.
  • Familjerna/vårdnadshavarna har fått tagit del av projektarbetet genom nyhetsinlägg, muntligt i den dagliga kontakten samt lärloggar. 
  • När det kommer till projektarbetet så är vi mest stolta av alla barns engagemang och viljan att utöka sina kunskaper. Vi är även stolta över deras förmåga att reflektera samt framföra sina tankar, funderingar och åsikter. 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,