Projektavstämning Kotte Grön 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Nu har vi kommit till uppföljningsperiod 2 och det är tid att göra en projektavstämning för att kunna fortsätta arbetet med barnens projektuppdrag. Nedan har vi utgått från och analyserat observationer, dokumentationer, mindmaps, reflektioner och lärloggar sedan projektuppstarten.

      

VAD

Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?

Bygg och konstruktion har varit ett genomgående intresse i hela gruppen sedan projektuppstarten. Det började med att vi utgick från barnens projektbilder, det vill säga deras möten med naturen. Dessa ledde oss sedan vidare till att bygga och konstruera på olika sätt, både inne och ute. Projektet har också formats efter våra årstider. När det var ordentlig vinter kom projektet naturligt att handla om barns möten med vintern - vi har till exempel byggt och skapat mycket med is och snö. 

Innehållet i projektet har formats utifrån våra tidigare planeringar och följande styrdokument:
- Läroplanen (Lpfö 18)

- Barnkonventionen

- Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2019)

- Pedagogiska ställningstaganden t.ex. de fyra "K:na" - att kommunicera, att tänka kritiskt, att arbeta kollaborativt och att handla kreativt. 

Vilka material har barnen använt sig av?

Under projektets gång har vi arbetat med många olika material. Återbruksmaterial, färg, lera, bygg- och konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur och film och såklart utnyttjat naturen och dess material. Allt från pinnar och löv till snö och is.

Här kommer några exempel på vad barnen fått nya kunskaper om och vad de vill ta reda på:

Barnen har lärt sig mer om sina projektbilder (t.ex. solrosen, humlor och bin, sniglar). Naturvetenskap och teknik har det blivit mycket av, vi har till exempel byggt fågelbon och kojor tillsammans. De har lärt sig använda olika material, t.ex. lera, och digitala verktyg, t.ex. mikroskopägg. Vi har gjort ritningar av bon, räknat kottar och ekollon och hoppat lika långt som en ekorre. De har fått ett ökat ordförråd och blivit allt mer nyfikna på vad naturen är. Vi har tittat på olika djurspår och haft rörelselekar med tema kyla/värme. Vi har följt årstiderna och lärt oss mer om snö och is där vi t.ex. utforskat isballonger och byggt med isblock.

Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära mer om? 

Vintern innebar ett större utforskande av snö och is - här finns det fortfarande mycket att utveckla och lära mer om men vädret och ett kommande skifte i årstider kan påverka vilken riktning projektet tar. Vi har t.ex. målat med färgad is och pratat och dramatiserat vattnets olika faser. När våren är här tar projektet kanske en ny väg och vi kan åter prata mer om barnens projektbilder, eftersom vissa djur och blommor varit svårare att arbeta med under vintern. 

Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? Vad är det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? 

Vi som pedagoger har varit lyhörda för barnens intressen och tagit tillvara exempelvis intresset för bygg och konstruktion även under vintern. Vi som pedagoger lär oss tillsammans med barnen.I arbetslaget finns en stor kunskapsbank om naturvetenskap och hållbar utveckling. Vi läser på allt eftersom projektet utvecklar sig och fortbildar oss gärna tillsammans med barnen. 

VARFÖR 

Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det?

I förra projektuppföljningen skrev vi att "Syftet är att genom att lära oss mer om barnens projektuppdrag och genom bygg och konstruktion kan vi också lära oss mer om naturen, teknik och hållbar utveckling." - detta håller vi delvis kvar men just nu med mer fokus på bygg, konstruktion och experiment/naturvetenskap. Projektuppdragen har varit svårare att arbeta med under vintern, då många har koppling till sommaren då bilderna togs då. Men detta tänker vi åter ta upp när våren kommer.

Vilka fortsatta förväntningar har vi?

Att intresset för naturen håller i sig! Barnens inflytande och delaktighet är en viktig del av projektarbetet vilket formar hur projektet fortlöper. Fortsatt vill vi också att barnen ska fortsätta ha roligt, lär sig nya saker och utmanas. Barns möten med naturen ska vara utvecklande och roliga. Att naturen är allas och något vi måste ta hand om tillsammans tror vi kan bidra till ett bra samarbete i gruppen.

HUR

Hur har den pedagogiska veckan organiserats?

Vi har använt oss av både planerad och spontan undervisning, både ute och inne. Vi har arbetat mycket i mindre grupper, det vill vi fortsätta med. Målet är att arbeta med projektet tre dagar i veckan och ha reflektioner i mindre grupper. I den egna fria leken finns det alltid material tillgängliga för t.ex. bygg och konstruktion. När vi har planerad undervisning på förmiddagar finns det möjlighet att fortsätta att arbeta med det under resten av dagen. Under vilorna följer vi ofta upp projektet med litteratur/filmer som bygger på barnens intressen/projektuppdrag.

Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

Vi sätter upp dokumentation (både text och bild), teckningar och andra konstruktioner på avdelningen. Vi publicerar en lärlogg en gång i veckan där vårdnadshavare kan se vad barnen utforskar. Tidigare har vi även haft en anslagstavla utomhus där vi visat vad vi gjort under dagen/veckan (pausats under vintern), detta fortsätter vi med nu när det blir ljusare eftermiddagar/bättre väder.

Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?

Våra lärmiljöer har byggts upp utifrån projektuppdragen samt barnens intressen och utforskande vilket i sin tur lett till ett fördjupat utforskande. Att vi t.ex. har många olika bygg- och konstruktionsmaterial berikar det intresset som vi märkt i gruppen. Vi kommer fortsätta involvera barnen när lärmiljön förändras. Genom att t.ex. material, böcker och ipad/mikropskopägg/blue bot finns tillgängliga hela tiden och att vi tillför nytt material. Även att göra filmer (t.ex. stop motion) och rita ritningar som vi sedan försöker bygga efter. På dessa olika sätt berikar vi och utmanar barnen i deras utforskande. Nytt material introducerar vi på samlingar i mindre grupper där man får möjlighet att testa och utforska. 

Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt?

Barnen inspireras av allt från litteratur och filmer som vi t.ex. använder på de dagliga vilorna till samtalen vid lunch/mellis men också av hur vi introducerar nytt material eller nya ord och begrepp. De inspireras ofta av varandra i sitt utforskande. En stor variation av material, inom t.ex. bygg och konstruktion, behövs för att inspirera och uppmuntra till vidare utforskande. Barnen får alltid möjlighet att undersöka materialet vi använder oss av flera gånger. 

Hur har familjerna involverats?

Familjerna har involverats genom lärloggarna och ute-anslagstavlan. Ibland har vi också ställt ut projektet, t.ex. is-teckningar ute på gården. Några vårdnadshavare har kommenterat och reflekterat tillsammans med oss/barnen men det har inte uppkommit några nya frågeställningar. 

Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något?

Vi delar barnen i mindre grupper så ofta det är möjligt då det gynnar hela gruppen och skapar bra tillfällen för samarbete och grupplärande. När vi arbetar med projektet delar vi i arbetslaget upp oss och ansvarar för olika stationer/aktiviteter. Det har stor betydelse att arbeta i mindre grupper, några barn gynnas mer men det har stor effekt för hela gruppen.

Tidigare har vi skrivit: "I storgrupp är aktiviteter som t.ex. rörelse, lekar, sångsamling, reflektioner lämpliga" - en lärdom här är att vi numera har reflektioner i mindre grupper då vi märkt att det skapar ett större lugn och fler kommer till tals.

Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras eller inte, i projektet? Har vi gjort nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig?

Det kom snö! En ordentligt kall och ihållande vinter har gjort att det naturligt blivit en del av projektet. Men vi har inte tappat fokus utan snarare tagit till vara och fått ett ytterligare perspektiv till barns möten med naturen.

Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

När vi arbetar med projektet ställer vi öppna frågor, ibland är det planerat och ibland sker det spontant. Under vår reflektionstid har vi också möjlighet att ställa frågor. Vi har ett väldigt öppet förhållningssätt i arbetslaget vilket vi anser är positivt för barnens fortsatta lärande. Vi lär oss tillsammans med barnen.

Hur/när dokumenterar och reflekterar vi?

Vi dokumenterar fortlöpande, både genom text och bild. I barngruppen reflekterar vi dels under planerade samlingar men också när tillfälle ges under dagen, t.ex. under lunchen eller mellanmålet. I arbetslaget har vi möjlighet att reflektera under våra arbetslagsmöten och APT:n. Som vårdnadshavare ges möjlighet att reflektera tillsammans med sitt barn och oss kring vad vi gör genom våra lärloggar och ute-anslagstavlan.

Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

I arbetslaget finns en stor kunskapsbank om bland annat naturvetenskap och hållbar utveckling. Vi läser på allt eftersom projektet utvecklar sig och gärna tillsammans med barnen. Vi vill gärna fördjupa oss mer i och använda digitala verktyg i barngruppen.

Hur samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Kan vi använda oss av något underlag, exempelvis Södermalms Pedagogiska ställningstagande, för dialog?

Vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget utgår från att barnen är kompetenta, att varje barn är unikt och att barn föds nyfikna med en egen drivkraft att förstå omvärlden. Vi tänker också att vi har barnets bästa i fokus och att varje barn har rätt att vara i ett undersökande utifrån sina frågor. Vi använder oss av Södermalms pedagogiska ställningstagande. 

VEM?

Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta?

Alla på Kotte Grön, barn och pedagoger, deltar i projektet.

Vem/vilka dokumenterar?

I arbetslaget hjälps vi åt att dokumentera projektet. Barnen är också med och tar bilder av vad vi gör och reflekterar vilket vi använder i dokumentationen.

Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning?

Arbetslaget ansvarar för att material ska finnas tillgängligt i lärmiljön som vi utformar tillsammans med barnen. Utifrån barnens projektuppdrag och vad de är intresserade av bygger vi lärmiljöer som inspirerar och utvecklar lärandet.

Vilka fler yrkesgrupper/samarbetspartners kan vi kommunicera och lära mer av, i och utanför förskolan?

Vi är begränsade på grund av pandemin och håller oss i närområdet men i vanliga fall hade vi gärna utnyttjat museum och t.ex. besökt en byggarbetsplats etcetera för att bygga vidare på projektet.

 

 

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
• När en Lärlogg för grupp publiceras blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.