Ekologisk känslighet och relationen med närnaturen

Var är vi?

Det har på senare tid pratats mycket om att barn är bärare av en ekologisk känslighet. Men vad betyder det? I vårt undersökande av frågan har pedagogerna riktat blicken mot barns undersökande av sin närnatur. Vi har på flera håll sett att det finns en fascination för de små djuren i vår närhet och hur barnen visar ett empatiskt och relationellt förhållande till dem. Utöver detta förstår vi att barn har en inneboende förmåga att upptäcka detaljer och att de drivs av kreativitet och lust att lära. Dessa fantastiska kompetenser vill vi förstås bevara hos barnen så länge som möjligt. På avdelningen Vitsippan har vi tagit tillvara på barnens intressen, börjat lyssna efter exempel på barnens ekologiska känslighet och projekterat kring naturens olika varelser.

Vi anser att en viktig del i arbetet med ekologisk känslighet är att vi människor känner en samhörighet med naturen. Att vi har en känsla för och ett positivt förhållande till naturen. För att skapa detta tänker vi att förundran inför naturen är ett intressant begrepp att utforska. Vi vill skapa möjligheter att bli förundrad både i det stora och i det lilla, att se saker på nya sätt och att skapa ett band till naturen. Vi har blivit inspirerade av Jennifer Stellar (doktor i psykologi på universitetet i Toronto) och som forskar på förundran. Hon menar att ”i det lilla gömmer sig det stora. Det är där det svindlar. Det vackra är det som skapar mest förundran hos människan och för de allra flesta uppstår förundran i naturen.

Vart ska vi?

Vilket syfte har vi med att arbeta med detta projekt/tema/arbetsområde?

Hur kopplar vi det till enhetens kvalitetsmål?

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?

Vi vill ge barnen förutsättningar att skapa en positiv relation till naturen. Genom att lyfta fram det som barnen intresserar sig för så vill vi skapa en ingång till att närma sig naturen på ett lustfyllt och meningsfullt sätt. 

För att ta till vara barnens olika sätt att utforska och lära så vill vi erbjuda många olika ingångar i projektet. Vi vill ge barnen möjlighet att använda sig av flera olika språk/uttryckssätt i projektet för att skapa både en bredd och en fördjupning. Vi vill också ta till vara kraften i det gemensamma och att få lära av varandra genom att reflektera tillsammans med barnen över projektdokumentationer.

 

Hur gör vi?

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Hur dokumenterar vi?

Vems ansvar? 

Vi strävar efter att ha ett lyssnande förhållningssätt där vi blir medforskande pedagoger som tar till vara barnens nyfikenhet, tankar och hypoteser.

Dokumentationen sker både analogt och digitalt (anteckningar, teckningar, bilder, filmer mm) och ska användas som underlag för reflektion med både pedagoger och barn. Reflektionerna öppna upp för att se nya saker/tolkningar av det som skett och sedan ligga till grund för det fortsatta arbetet.

 

Stödfrågor för veckoreflektion

·         Vad väcker barnens förundran?

·         Vad är det de undersöker och försöker förstå?

·         Vilka sätt att dokumentera kan vi använda för att få syn på barnens undersökande?

·         Vad stannar vi upp vid?

·         Hur kan vi fördjupa undersökandet? Vad behöver vi tillföra/erbjuda för att nå en fördjupad förståelse? (Kan tex handla om material, miljöer, tekniker, upplevelser, vilka andra barn som är med mm.)

·         Vilket lärande ser vi?

·         Hur stödjer miljön och materialet barnens undersökande/lärande över tid?

·         Hur påverkar min roll som pedagog? Vad får mitt agerande för konsekvenser för det enskilda barnet? Vad behöver jag tänka på till nästa gång?

·         Hur ska vi ge tillbaka dokumentationerna till barnen samt göra dem delaktiga i reflektionerna?

 

Stödfrågor månadsreflektion/kvalitetsverktyg

Mål 1: Att låta barnen få upptäcka, utforska och förundras över vår natur genom olika uttryckssätt och processer.

·         Var befinner vi oss nu i förhållande till målet? Hur har vi arbetat mot målet under den förgående månaden?

·         Vilka olika uttryckssätt har barnen fått tillgång till?

·         Vilka processer har de befunnit sig i?

·         Vad har fungerat bra/mindre bra?

·         Vilka kunskaper/förmågor har vi sett att barnen har tagit till sig/utvecklat? Hur ser vi det?

·         Varför blev det som det blev?

·     Vad kan vi utveckla/fördjupa? Hur?

 

Mål 2: Processerna i projekten ska speglas i miljöerna på respektive hemvist och därmed ge barnen möjlighet att befinna sig i ett undersökande under hela dagen.

·         Var befinner vi oss nu i förhållande till målet?

·         På vilka sätt har vi speglat processerna i projektet i våra miljöer?

·         Har barnen fått utökade möjligheter att befinna sig i ett undersökande?

·         Vad har fungerat bra/mindre bra?

·         Vilka miljöer behöver vi utveckla? Hur kan vi göra det? Vad behöver vi tillföra/erbjuda/fördjupa

 

 

Kopplingar till läroplanen

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

  Lpfö 18
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

  Lpfö 18
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,

  Lpfö 18
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,