Språk och kommunikation

Kartläggning

Vår kartläggning visar att flera barn på förskolan har behov av utveckling i sin språkliga medvetenhet samt ge dem verktyg att kommunicera på olika sätt. Barnen visar intresse för högläsning, språklekar, rim och ramsor. Barnens erfarenheter av språk och kommunikation varierar då förskolan ligger i ett mångkulturellt område samt att förskolan är åldersintegrerat. 

Syfte/mål

Vårt val av fokus för perioden är 2.2 omsorg, utveckling och lärande med målområde språk och kommunikation. 

Varför

Under läsåret 2020 arbetade vi med Före Bornholmsmodellen som tema. Barnen uppskattade att leka med språket och det väckte ett intresse för böcker och högläsning.  Nu vill vi arbeta tydligare med tema språk och kommunikation där Före Bornholmsmodellen är en metod i vårt temaarbete.
Språket är grunden för ett livslångt lärande, och i vår verksamhet är arbete med språk och kommunikation ett prioriterat arbete.

Mål

Vad vill vi uppnå

Vi vill stärka barnens språk och ge dem möjlighet att uttrycka sig mångsidigt i lek och samspel med andra, samt att förmedla känslor och erfarenheter på olika sätt.

Genom ett lustfyllt och lekfullt sätt vill vi stötta barnens utveckling av talspråk ordförråd och begrepp.

Lyssna, ta till sig och återberätta sagor, böcker och berättelser.

Lyssna efter rim och stavelser.

Skapa intresse för bokstäver, böcker, ord och skriftspråk.

På ett lekfullt och lustfullt sätt hjälpa barn med annat modersmål in i svenskan.

Hur ska barnen ges förutsättningar att utveckla sina förmågor

Vi arbetar i mindre grupper utefter ålder, erfarenheter och mognad vilket ger varje barn möjlighet att ta plats.

 

 Läroplansmål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa
• Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap
• både det svenska språket och sitt modersmål om barnet har ett annat modersmål än det svenska

 

Metod

Före Bornholmsmodellen

Ajja Bajja - Språklåda

Högläsning - fysiska och digitala böcker, flanosagor. 

Rim, ramsor och stavelser.

Montessorimaterial - sandpappersbokstäver, rörliga alfabetet, bild- och läskort, självrättande bild- och läskort.

Sällskapsspel.

Bildkort och bildstöd

Musik

Språklekar

Kvalitativa vardagssamtal

Stöd i vetenskaplig grund

• Bland det viktigaste i barns liv och även avgörande för en intellektuell, känslomässig och social utveckling är att få utveckla sitt språk. Med hjälp av språket lär sig barn att förstå sig själva, sin omgivning och att sortera upplevelser. Att kunna uttrycka sig i tal och skrift är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället och en demokratifråga. Förskolan ska sträva efter att lägga den första och därmed den viktigaste grunden för barns språkutveckling och genom att medvetet arbeta med språket kan vi skapa goda förutsättningar (https://www.forskoletidningen.se/3-2015/spraket-nyckeln-till-framgang).

• Före Bornholmsmodellen som används i förskolan. Det är ett systematiserat material som stimulerar barnens språkliga medvetenhet, och kan användas för barn i åldern 2-6 år. I förskolan utvecklar barnen sina förutsättningar för att de så småningom ska kunna ta itu med skriftspråkets kod. Genom att leka med rim och ramsor väcks barnens medvetenhet om språkets formsida – att språket är uppbyggt av meningar, meningar består av ord och att orden har stavelser och fonem (Sterner & Lundberg 2010).

• Högläsning kan ha flera goda effekter på språkutvecklingen och kan även utveckla barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd, berättande och förmåga att uttrycka tankar, intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hoglasning-och-samtal-om-text-i-forskolan

Teoretisk bas

Vår utbildning och undervisning utgår från det sociokulturella perspektivet där människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang samt det utvecklingspedagogiska perspektivet där undervisningen handlar om att utmana och stötta i en lekfull och omsorgsfull miljö.  

Planera och genomföra

Hur gör vi?/ Hur undervisar vi? /hur arrangerar vi miljöer/situationer som möjliggör lärande?

Barnsyn Vi ser barnen som kompetenta och låter dem ge egna förslag och testa på olika teorier. Vi lyssnar in deras intressen och går vidare utifrån det. 

Barns inflytande vi dokumenterar och reflekterar tillsammans med barnen för att göra dem delaktiga i undervisningen. 

Lärmiljöer I verksamhetens lärmiljö har vi materialen synliga och tillgängliga. Vi varierar materialet beroende på intressen just nu.

Gruppkonstellation Vi delar upp barngruppen efter ålder, intresse och mognad. Barnen lär tillsammans och utav varandra.

 

Uppföljning – reflektion och analys

Vad dokumenteras? 
Barnens processer, deras görande och reflektioner.

Hur ska dokumentationen göras?
Genom foto, film och text

När ska dokumentationen göras?
Kontinuerligt.

Vem/vilka genomför dokumentationen?
Arbetslaget, tillsammans med barnen.

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (utvärderingen)?
Arbetslaget gör det tillsammans. Vi reflekterar och utvärderar regelbundet med barnen.