Historia, åk 5, Vasatiden.

Vad hände i Sverige efter medeltidens slut och under resten av 1500-talet? Hur var livet i Sverige? Hur fördelades makten och hur vet vi det vi vet idag? Det här och mycket mer kommer vi att lära oss när vi läser om Vasatiden.

Vad ska vi lära oss?

 

Vi ska lära oss om vad som hände under Vasatiden och hur livet i Sverige såg ut då. 

 

Vi ska lära oss om viktiga personer och händelser under denna tid.

 

Vi ska lära oss om vilka historiska källor som kan berätta om Vasatiden.

 

Hur ska vi göra det?

 

* Föreläsningar.

* Läsa texter och göra uppgifter i vårt läromedel.

* Undervisningsfilmer.

* Grupp- och klassdiskussioner.

 

Hur kan jag visa vad jag lärt mig?

 

• Var aktiv på lektionerna, räck upp handen. Ställ frågor och svara på frågor.
• Prata med klasskompisar och berätta om dina tankar. Delta i diskussioner.
• Skrivuppgifter och prov.

Bedömning:

 

1. Jag vet mellan vilka årtal Vasatiden var och varför tidsperioden kallades så.

 

2. Jag vet vilka dessa viktiga personer var och vad de gjorde: Gustav Vasa, Martin Luther, Nils Dacke, Karl V, Margareta Leijonhuvud.

 

3. Jag kan ge exempel på historiska källor och förklara hur vi vet det vi vet om Vasatiden idag.

 

4. Jag vet vilka källor som är tillförlitliga och varför det finns likheter och skillnader mellan dem, t.ex hur olika personer och händelser beskrivs. 

 

5. Jag kan berätta om hur samhället förändrades under Vasatiden och förklara varför dessa förändringar skedde.

 

6. Jag kan berätta om några viktiga händelser under Vasatiden, t.ex Stockholms blodbad, Dackeupproret och reformationen.

 

7. Jag vet hur Vasatiden har påverkat Sverige idag och kan ge exempel.

 

8. Jag kan förklara begreppen reformationen, renässansen, katolik, protestant, tryckerikonst. 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.