Innehåll

Målstyrd planering av ett tema, ett projekt eller en rutin i en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö utifrån Ann S Philgrens planeringsmodell "Baklängesplanering", sammanställt till denna version av Gunilla Christersson Vigert. Se mer i "Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer" av Ann S Philgren (2018) kapitel 9 - 11.

Den här mallen innehåller stödtexter som beskriver arbetet med en baklängesplanering. I texterna hänvisas det till boken som nämnts ovan. Alla stödtexter är blåa. När ni har skrivit färdigt er planering tar ni bort all blå text. Kvar blir er planering. (Se exempel sid 176)

Vi tänker oss arbetslagets planering som en ryggsäck som arbetslaget gemensamt packar för att göra sig redo för en utforskande utflykt inom ett ämnesområde tillsammans med barnen. Ryggsäcken fylls med ett innehåll som förskollärarna och barnskötarna kan behöva under arbetet med temat. Men den är inte färdigpackad från början utan de kommer att packa ner fler saker efter hand som processen fortskrider tillsammans med barnen. Det är inte heller säkert att de kommer att använda allt det de packade ner från början. Alla i arbetslaget måste ha koll på vad som finns i ryggsäcken och bidra med att fylla på ryggsäcken på vägen.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Matematik (i dess olika former), hur ser det ut?

Vad ska läras? Ni börjar med att titta i lpfö18, framförallt de övergripande delarna och ringar in ett ämnesområde som ni vill lyfta fram för att möjliggöra ett lärande hos barnen. Området ska gärna vara ämnesövergripande och göra det möjligt att knyta ihop arbetet inom ämnen med sociala förmågor och skapande till en helhet. Valet av ämnesområde görs utifrån er kunskap om barngruppen och om de individuella barnen samt om vilka ämnesområden barnen redan mött och vilka ämnesområden ni tror att de kommer att möta på eget initiativ. Men även analysen av resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet och de utvecklingsområden ni lyft fram kommer att ligga till grund för vad ni väljer att fokusera på.

Det är sen viktigt att fundera över varför det är viktigt för barnen att möta detta ämnesområde ur ett större perspektiv, ett livsperspektiv men också ett globalt perspektiv. När ni har pratat ihop er kring varför det är viktigt att arbeta med ämnesområdet formulerar ni syftet som en generativ fråga. Det vill säga en fråga som kan växa i olika riktningar och som väcker nyfikenhet och lust att utforska hos både barn och vuxna. Du känner igen en bra generativ fråga på att du får den att "poppa", nya frågor och tankar poppar upp i barnens och våra huvuden. Den generativa frågan ska fungera som ledstjärna under hela processen. (Läs mer sid 140 - 142)

Generativ fråga: Hur lär vi oss matematik?

Syfte: Synliggöra och lyfta fram barnens intresse för matematik.

1b: MÅL ur Lpfö 18Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

Mål ur Lpfö 18:

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Här kan ni eventuellt behöva göra en paus i planeringen för att ta reda på mer om vad barnen vet och vad de är nyfikna på att utforska kring det ämnesområde ni valt. Kanske planerar ni en spännande aktivitet eller ett utforskande samtal för att få svar på frågor som t ex Vad intresserar barnen? Vad vet de redan? Vad har de för hypoteser? Vad vill de veta mer om? Har några av barnen specifika behov som ni behöver planera utifrån? (Läs mer sid 144 - 145)

Barn är experter på att ställa fyndiga och spännande frågor, så kanske är det någon av barnen som bidrar med en fråga som skulle kunna användas som generativ fråga för temat. Det kan då vara aktuellt att komplettera eller byta ut er första generativa fråga mot barnets.

Barnens intressen, initiativ och behov: Barnen är duktiga på att se och göra mönster genom pärlplattor och det vi tidigare sytt i olika tekniker.

Stort intresse för ålder och när alla fyller, vem är äldst-yngst? Mäta sig i förhållande till varandra. Vem är längst? Vem når? Jämföra storlekar, störst-minst. Vi har tidigare jobbat (och gör till viss del fortfarande) med bokstäver och nu har barnens intresse riktats mot siffror, vad de heter och hur de ser ut.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Vad är det barngruppen ska få möjlighet att förstå under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förståelse. Detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Siffror, hur de ser ut och vad de heter och deras inbördes ordning och förhållande till varandra. Ordningstal, motsatser störst-minst, bekanta sig med de olika begreppen plus och minus mfl. Kunna använda siffror och räkning då de spelar spel och i sina lekar. Hur olika former ser ut och vad de heter. Vilka former finns var?

Förståelse:

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Vilka förmågor är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förmågor. Även detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Förmågor: Utveckla sin förståelse för siffror, hur de ser ut/skrivs, vad de har för värde/betyder. Kunna räkna, (så långt det är möjligt utifrån barnens olika förutsättningar), ordningstal. Jämföra mängd, längd, storlek, volym. kunna använda sig av siffror och räkning då de spelar spel eller leker.

1f: BARNENS BEGREPP

Vilka begrepp är det barngruppen ska få möjlighet att lära sig under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens ökade begreppsvärld. Även detta är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Begrepp: Vi ska alla lära oss använda, och så långt det är möjligt, kunna identifiera och förstå vad som menas då någon annan hänvisar till olika matematiska benämningar. De olika begreppen och samband mellan dessa övar vi på att förstå då de hela tiden används i verksamheten.

Vetenskaplig grund:

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål? Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget ska i kriterierna kunna följa barngruppens progression under arbetet med temat. Använd gärna en matris för att skriva fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen "påbörjad utveckling", "en bit på väg" samt "måluppfyllelse". Ni kan skriva i dokumentmallen (Matris mall) som finns i Teams eller på ett papper.

Kriterier: Barnen ska behärska att spela spel med tärning och förstå principen med den. Känna till begreppen stor-liten, högst-lägst, kortast-längst, fler-färre. Veta vad de flesta siffrorna upp till 10 heter, ser ut och vilken ordning de kommer i. Klara enkla konkreta additioner. Känna igen och veta namn på formerna: kvadrat, rektangel, cirkel och triangel.

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162)

Utvärderingssätt: Vi utvärderar i samband med våra reflektionstillfällen och efter att vi jobbat med de olika inlärningssätten som vi kommer att använda oss av, såsom: Sagor, ramsor, skapande, spel och lekar.

Delutvärdering i slutet av mars: Stora skillnader i kunskaper mellan barnen. Intresset finns hos alla men i olika omfattning. Utmaningen för barnen är att kunna fokusera vid de tillfällen då vi berör ämnet. Att vilja och orka delta. Vi har mycket material på ämnet och har med barnens hjälp tillverkat eget. Många av barnen väljer själva bland materialet och jobbar vidare med det. Antingen själva eller tillsammans med kompisar och/eller pedagog.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer sid 164 - 172)

Aktiviteter: Vi räknar bokstäverna i våra namn. vi utvecklar det vidare genom att lägga namnkortet vid resp siffra som anger antalet bokstäver i namnet. Vid vilken siffra ligger det flest kort osv.

Vi går vidare med färgen på huset vi bor i. Alla lägger sitt kort på resp. färg, vi tittar hur många som har de olika färgerna på sina hus, vilka har lika mm. Barnen får sedan måla sitt hus, klippa ut fönster och dörr och måla miljön runtomkring. Hur många fönster har huset? Trappor, våningar mm.

Vi går sedan vidare med statistik i form av legobitar/barn och dag. Vi gör stapeldiagram av legobitarna över de som är närvarande. Hur många är vi idag, tror ni det kommer att vara fler eller färre än igår, blir stapeln högre eller lägre?

Barnen målar stora siffror av kartong och limmar sedan dit olika saker i samma antal som siffrans värde.

Vi målar äggkartonger i 10-tal upp till 100. Siffror finns att sätta upp bredvid. 10,20,30 osv...

Vi har tillsammans med barnen tillverkat många olika Matte-spel som riktar sig mot matematiskt tänkande på olika sätt: #Fiskespel med lika matematikrelaterade frågor/uppmaningar på fiskarna. #Vi gömmer en figur under muggar med siffrorna 0-10. Under vilken siffra ligger figuren? Ska jag gissa på högre el lägre siffra... # Masken i asken består av 5 st klot. En del av masken har krupit in i asken. Hur många bitar finns i asken men syns inte? #Sifferkorkar-slå en tärning och hitta motsvarande siffra på en kork. Slå två tärningar, räkna ihop och hitta motsvarande siffra. #Klossar i burk-lyssna hur många klossar som släpps ner i burken. #10-kompisar med små spelpjäser. Vilka är kompisar? Detta spel är ganska avancerat och bara några få barn har provat ännu.

På avdelningen finns också pussel och annat material som riktar sig till matematisk utveckling.

Vi leker lekar. Tex Dansstopp- när musiken tystnar, ha olika antal kroppsdelar i golvet eller när musiken tystnar ställ er så många i en rockring som siffran i ringen visar. mm mm. Barnen står på en rad för att gå och ta mat- den som står på tredje plats får gå, den som står sist, den som står i mitten osv.

Vi har många olika sagor, ramsor och sånger om matematik.

Vi bygger, konstruerar och tillverkar olika saker där vi för ett matematiskt resonemang, tex ett pepparkakshus. en pinngran, enklare fröautomater till fåglar, en fjärilsmatare, sykort och pärlplattor, olika pyssel som hör till högtider och traditioner, egna ideèr såsom robotar och djur. Barnen provar och resonerar.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc, så att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er "planeringsryggsäck". (Läs mer sid 172 - 173)

Formativ uppföljning: Vi lyssnar på barnens egna idéer och uppmuntrar dem att utveckla dem. Antingen själva eller med en kamrat el pedagog. Vi försöker alltid har matematiken för ögonen i det vardagliga. På så sätt ser vi var barnen befinner sig i sin matematiska utveckling och vi kan utveckla verksamheten efter det.

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer sid 173 - 179)

Lärmiljö: Vi har skapat en miljö där matematiken genomsyrar vår verksamhet. Barnen har varit delaktiga i utformandet och hjälpt till och skapat material, det ser vi som ett framgångskoncept. Det har skapat ett engagemang och en nyfikenhet att lära vidare och komma med egna förslag. Framförallt märks det i berättandet där vi tillsammans, och barnen själva har tillverkat egna matematiksagor och barnen på eget initiativ sedan berättar för varandra och i stor grupp. Vi försöker att ha ett resonemang i vårat matematiska arbete där barnen själva får komma med egna hypoteser, exempelvis i stapeldiagrammen, staplar vi högre eller lägre idag och varför. Vi försöker befästa barnens matematiska förståelse genom att lära oss samma saker på många olika sätt och från flera olika infallsvinklar.

Matematik på Smultronet vt -21.

Matriser i planeringen

Uppgifter