Kolonialism, Imperialism och Nationalism

I slutet av 1400-talet och i början på 1500-talet begav sig europeiska fartyg ut på de stora haven för att söka nya handelsvägar. De upptäckte snart att världen var mycket större än de tidigare trott och att andra folk levde på oväntade platser. Många europeiska länder började erövra och utnyttja områden (kolonier) utanför det egna landområdet. Europeiska länder skaffade sig guld, kryddor och kontrollerade handeln med slavar. Under 1800-talet till mitten av 1900-talet startade nästa fas av kolonialism. Då strävade europeiska länder efter att få tag på råvaror till den egna industrin. Stora plantage odlingar anlades i kolonierna. Kolonialmakterna påverkade också politiken och utnyttjar länder som var självständiga. När man politiskt och militärt tar över ett annat land kallas det imperialism.

Arbetsområdet:

Vi läser om kolonialismens två olika faser. Den första fasen varade mellan 1500-talet till början av 1800-talet. Då ville de europeiska länderna skaffa sig guld och andra ädelstenar och kontrollera handeln med slavar, kryddor och andra varor. Nästa fas varade från 1800-talets till mitten av 1900-talet. Då gällde det att få tag på råvaror till de många industrier som växte fram i Europa och USA (bland annat bomull till textilindustrierna). I kolonierna anlade man också stora jordbruk (plantage) för att odla te, kaffe, sockerrör och andra produkter som man efterfrågade i Europa. I kolonialismens senare fas var det en kapplöpning mellan Europas länder om områden i framför allt Afrika och Sydostasien. Dessa läder lade Europas stater under sig politiskt och militärt. Det kallas för imperialism.

Arbetssätt, metod och material:

• Texter från läroboken Levnad historia samt Utkik 7-9 historia samt instuderingsfrågor
• Studi och inläsningstjänst (begreppa)
• Filmer
• Skriftliga uppgifter under lektionstid (examinationer) samt grupparbete / enskiltarbete om en person som utvidgat världen

Bedömning och betygssättning: 

• Deltagande och visat kunskap under lektionstid
• Delavstämningar (läxförhör)
• Grupparbete om en person som utvidgat världen

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.