Måsens projektsammanfattning 2021

Tillsammans med barnen har vi utforskat träden omkring oss. Barnens tankar och nyfikenhet leder projektet vidare. Digitala verktyg, estetiska lärprocesser, språk och kommunikation, återvinning och kretslopp. Nu är det dags att knyta ihop säcken för projektet. Vad har vi gjort? Vad har vi lärt oss? Vad har varit bra?

Måsens projektsammanfattning

Vi valde att arbeta med fokus på trädet då vi märkt att vår grupp visat intresse för trädet och dess egenskaper. Vi har arbetat genomgående med trädet då det under årstiderna förändras och på så sätt skapar nya intresseområden och vägar. Vi har under året bytt barngrupp vid flera tillfällen men vi har lyckats hålla en röd tråd och därför kunnat göra alla barn inkluderade i projektet.

I ett uppochner paraply kan vi samla småkryp som bor i trädet.   

Vi har undersökt trädet på flera olika sätt:

•  Tittat med förstoringsglas hur barken, knoppar och bladen ser ut.
• Vi har tittat på olika träd på våra promenader, uppmärksammat likheter och olikheter.
• Vi har skapat med trädet.
•  Använt det digitala ägget och förstorat för att se fibrerna i bladen. 
• Vi har räknat med trädet.

Vi har samtalat med barnen om vem som bor i, under och nära trädet och byggt upp en lik miljö i vårt samlingsrum där djur och småkryp har presenterats vartefter vi går vidare i projektet.

Med hjälp av förstoringsägget kan vi undersöka en bikupa på nära håll.

Då vi arbetat med projektet under ett helt läsår har vi kunnat använda det i alla våra mål i läroplanen. Här är några exempel på hur vi arbetat med vårt projekt:

Språk och kommunikation – sånger, ramsor, faktaböcker, böcker, bokstäver, ord som berör ämnet mm. 

Vi har uppmärksammat ett förändrat kunnande kring barnens språkutveckling då vi hör att de benämner och kan sätta ord på objekt och processer kring trädet. Vi har valt att benämna den fakta vi lär oss om trädet. Detta för att ge barnen möjlighet att få ett utvecklat och nyanserat ordförråd. Exempel kan vara att sätta ord på fokus som träd men även att det finns olika arter så som ek, körsbär och björk med flera. Vi har även valt att inte bara benämna småkryp eller djur utan att det finns olika småkryp och olika djur som har olika utseende och funktion för trädet.

I vårt projekt har vi använt oss av sånger om trädet som en del av arbetet kring språkutveckling för att ge barnen ord på vad de möter kring trädet. Vi har använt oss en hel del av TAKK där vi gör tecken med barnen för de ord som vi möter kring trädet.

Bilden visar tecknet för myra med TAKK (Källa: ritadetecken.se)

Skapande – färgblandning, naturmaterial, digitala verktyg, kol, lim, lera mm.

Vi har arbetat under HT 20 med att blanda färg som vi sedan letat efter i närmiljön. Att knyta samman skapandet med projekt trädet har gjort att vi både kunnat arbeta med barnens ökade kunnande kring färgblandning och sedan göra dem medvetna om att dessa färger finns i deras direkta närhet. Vi har under hösten kunnat hitta färgerna vi blandat, röd, grön och gul, på ett och samma träd då årstiden färgade löven åt oss. Vi blandade även brun färg som barnen sen kunde jämföra med både bark och kottar. Vi har även använt oss av skapande när vi gjort myror i lera, vi har byggt med papier maché och testat att limma med olika naturmaterial och återvinningsmaterial.

Färgblandning i snö och i målarfärg.

Matematik – antal, volym, höjd, längd, djup mm. 

Vi ställde oss frågan: Kan man räkna med trädet? Tillsammans med barnen ska vi undersöka trädet med våra ”matematik-glasögon”. Vi lyssnar in barnens tankar kring de öppna frågorna som följer:

Hur många kottar har en gran?

Hur högt är ett träd?

Hur många pinnar lång är du?

Hur tjock är en gren?

Hur många kramar når runt ett träd?

Hur långt ner i jorden når trädets rötter?

Genom att ställa öppna frågor till barnen kan de själva tänka fritt och bygga vidare på sina egna idéer utan att begränsas av vad som kan anses som ett rätt eller fel. Det här är bara ett exempel på hur vi med hjälp av vår egna nyfikenhet och fantasi blir medforskare tillsammans med barnen. Att som pedagog vara nyfiken, vetgirig, öppensinnad och engagerad gör undervisningen rolig. Att vi vågar utmana våra egna teorier och istället följa barnen i deras förändrade kunnande. 

Barns inflytande

Vi har under projektets gång varit aktiva medforskare tillsammans med barnen. Vi har tagit in deras tankar och spekulationer i hur vi planerat och genomfört vårt projekt. Vi har haft ett levande samtal om trädet som möjliggjort att vi kan bygga vidare utifrån var barnen fört oss framåt. Vi har tagit fasta på barnens tidigare kunskaper och sedan utvecklat projektet utifrån det. Vi har flera gånger i veckan samling i helgrupp. Där sjunger vi sånger kopplade till projektet och även ramsor som lär oss om småkryp och djur. Varje fredag har vi fredagsreflektion/samling där en pedagog dukat fram föremål som berör just trädet. Vi har haft samling med djurläten, träd, grenar, stubbar, mjukisdjur, insekter och småkryp, fågelkvitter, väderskillnader, årstidsväxlingar, snö, frön, kottar, vatten och växter.

En uppdukad samling med tema på vem som bor under trädet. Vi har här läst böckerna "Titta skogen" (2017) och "Titta parken" (2017) av Åsa Mendel-Hartvig (tecknad av Maija Hurme). 

I bakgrunden syns en myrstack som barnen byggt av gips. Notera genomskärningen där en liten myra tittar fram!

Vi har inkluderat vårdnadshavarna genom att dela lärloggar kring hur vi arbetat med vårt projekt. Vi har önskat från vårdnadshavarna att skicka ett kort på deras barns möte med naturen med fokus på trädet. Vi har sedan mötts kring dessa bilder då vi haft samling.

När vi pedagoger har reflekterat kring vårt projekt har vi kunnat mötas i att många delar har varit bra, lärorika, utmanande och svåra. Vi har här tagit några exempel på vad vi känt kring projektet:

Bra: 

·        Lärorikt och intressant att fokusera på just trädet. Vi har själva lärt oss och utvecklats i vår undervisning under året. Vi har kunnat vara flexibla i vårt arbetssätt då trädet leder in på många olika småvägar. Alla pedagoger har fått använda sina tidigare kunskaper men även fått testa och utmanas i valet av material och arbetssätt. Att testa nya material, både digitala och analoga har öppnat upp för nya sätt att undervisa och planera undervisningen.

·         Att arbetet med trädet har kunnat kopplas till alla delar av läroplanen samt Grön flagg och gjort det möjligt att hela tiden ha de pedagogiska målen i ”ryggsäcken” när vi planerar och genomför vår undervisning.

Mindre bra: 

·         En utmaning i projektet har varit att vi bytt ut vår barngrupp under året. Nya barn som tillkommit vilket har gjort att det har varit svårt att avsluta något utan att vi istället fått bygga vidare på aktiviteter och moment. Vi har försökt ha en så pass hållbar och tydlig struktur som underlättat för oss då de nya barnen snabbt kunnat landa i våra rutiner kring projektet.

·         De restriktionerna som kommit av den pågående Covid-19 pandemin har gjort det svårt att involvera vårdnadshavarna i vår undervisning. Vi hade önskat att ha en föräldravandring där vårdnadshavarna själva fått gå in i våra olika miljöer och få testa att göra samma som deras barn gör i vår verksamhet, som att blanda färg eller ha en samling kring trädet.

    Den pedagogiska miljön

I vår kub har vi ställt i ordning en egen skog. Det har varit intressant att se hur barnen har tagit till sig skogen på sina egna vis. Vi har under året plockat blåbär i skogen, varit på promenad, haft samling, vilat oss och med fantasi och lek skapat ett rum för lärande. Skogen har varit en central plats för vårt projekt där vi byggt på miljön efter vilken årstid det varit.

I vårt samlingsrum har vi byggt ett träd på en av väggarna. Vi har tillsammans byggt på trädet vart eftersom våren kommit tillbaka. Först fick trädet knoppar som nu slagit ut i blad och blommor. Under trädet har gräset börjat växa och djuren tittar fram. I myrstacken har myran tittat upp och i boet bor en fågel som ruvar på sina ägg. Att genom lek och fantasi, sång och musik, skapande och språk, kunna mötas i vårt projekt om trädet har varit ett fint projekt att arbeta i.

Vi knyter nu ihop säcken för detta projekt och ser fram emot att starta upp ett nytt snart.

Jonna, Mari och Aida

Läroplansmål

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,