Medeltiden

Hur vet vi något om medeltiden? Vad gjorde kungen för att öka sin makt i Sverige? Vad betydde kyrkan för medeltidens människor? Vad är digerdöden? Vad spelade Hansan för roll för länderna kring Östersjön? Hur fungerade den medeltida staden? Vad finns för spår av medeltiden idag? Vad finns det för likheter och skillnader mellan levnadsvillkor under medeltiden och idag?

Mål– syfte och konkretiserade mål

Du ska kunna:

• sätta ut viktiga personer och händelser på en tidslinje över medeltiden
• beskriva några likheter och skillnader i levnadsvillkor för människor jämfört med idag
• berätta om hur kristendomen påverkade människors vardag. 
• finna orsaker och konsekvenser av de förändringar som skedde på medeltiden.
• berätta något om en kung/drottning som levde under medeltiden.
• indelningen av klassamhället: adel, präster, borgare och bönder
• resonera om källors användbarhet

Centrala begrepp: katolsk kyrka, socken, tionde, helgon, relik, de fyra ständerna, riddare, frälse/ofrälse, fridslagar, arrende, skatt, tull, fogde, adel, präster, borgare, bönder, lärling, gesäll, mäster, Hansan, union,

 

Undervisning– genomförande och tidsplan

Under v. 16 - 23 kommer vi att ha stort fokus på ämnet historia under SO-lektionerna. Undervisningen kommer att bestå av gemensamma genomgångar, läsning i faktaböcker, filmer, diskussioner i helklass och i grupper, par- och enskilda uppgifter samt ett gemensamt bygge av ett medeltida samhälle.

Under arbetet med medeltiden kommer du att få lära dig om:

• brott och straff under medeltiden
• livet på landet och i livet i staden (levnadsvillkor för barn, kvinnor och män)
• hur Sverige växer fram genom städer och gränser (ett enat rike),
• kyrkans roll i samhället, 
• kampen om kungamakten,
• kampen om Östersjön, medeltidens handelssystem
• Kalmarunionen
• källor, källkritik

Bedömning– vad som skall bedömas och hur det går till

Du kommer att få visa din kunskap under lektionerna, vid våra gemensamma diskussioner, övningar och genom dina arbeten. Förmågorna som ska bedömas kan du se här nedan. 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.