Haren_Projektberättelse_Farsta_förskolor

Vattendroppen Plopp och hans vänner lär barnen om årstiderna.

Syfte med projektberättelse

Syftet med vårt projekt "Vattendroppen Plopp" är att barnen ska få lära sig mer om vattnets kretslopp, naturen, vilka djur bor där, Varför behöver vi naturen och vad behövs det för att naturen ska bli en natur?

 

Projektberättelse:

Projektet föddes under en promenad då det regnade och ett barn pekade på en vattendroppe. Vi tittade på vattendroppen med förstoringsglas en bra stund innan den föll ned från grenen. Vattendroppen landade på pojkens galonkläder och då sa det Plopp, då föddes vattendroppen Plopp. Denna händelse gav oss början på projektet. Vi började prata om vattendroppen och han fick heta Plopp. Vi tillverkade Plopp i tyg som sedan fick vara huvudfiguren i projektet.

Idéerna till projektet har kommit efter projektets gång utifrån det barnen har varit intresserade av. Vi har använt oss av vad barnen är intresserade av, våra egna erfarenheter och sociala medier. Då vi tre, pedagoger är medforskare och närvarande hela tiden med barnen så hör vi deras önskemål vad de vill göra. När vi lyssnar på barnens samtal och egna reflektioner så spånar vi vidare under vår planering av vad vi ska göra. Detta gör att barnen inkluderas och är delaktiga hela tiden. När vi har planerat en aktivitet så utgår vi hela tiden från läroplanen och vi använder oss av Lotusdiagram, för att säkerställa att barnen får de som de har rätt till.

Under projektets gång så hade vi dels Plopp, sen föddes Snöflinga när snön kom, Lisa heter istappen och till slut kom solen Solveig. Dessa konkreta figurer har varit en stor förmån att ha med i aktiviteterna, både figurer och vädrets makter har varit en bra start på många ingångar för att komma vidare i projektet. Att arbeta med konkret material fångar barnens intresse och det gör att man lättare kommer ihåg när man ser det konkret.

Vi har delat upp oss i mindre grupper för att varje individ ska få göra utifrån sina egna förutsättningar och få lugn och ro. Vi har pratat och reflekterat under våra samlingar. Tillsammans så tittar vi även på våra dokumentationsväggar där vi sätter upp bilder och i vårt tittskåp, där vi samlar barnens skapande. När vi delar upp oss i mindre grupper så kommer varje barn till tals och de kan förmedla vad de vill att vi ska göra. En annan grundpelare som vi alltid arbetar med är att materialet och det vi arbetar med i projektet är de fyra T:na: Tydligt, Tillåtande, Tillgängligt och Tilltalande.

Vattnets kretslopp har barnen fått göra och där vi ser att det regnar i burken. Barnens kommentarer när de upptäckte vattendropparna, ”där är Plopp”, ”Plopps mamma och pappa bor i min burk”, ”Här osså”, ”titta, titta Plopp åker ner”. Vår digitalista Christina gav oss sina snäckor som barnen får ta hand om (med vår hjälp). De får mata dem, tvätta dem med en tandborste osv. Detta har gjort att barnen är mer rädda om djuren på gården. I arbetet med snäckorna så blir det mycket matematik, vi räknar, stor och liten, de kryper upp och ned osv.

Då vatten har varit utgångspunkten i projektet har vi gjort en hel del skapande i olika material och experiment. Barnen har fått arbeta i lera, papper, återvunnet material (kartonger, toarullar osv.), de har fått måla med olika tekniker och skapat figurerna som de sedan hängt upp i vårt träd på avdelningen. De olika experimenten som barnen har fått göra/se: Vi har frusit in figurer i ballonger som barnen har fått utforska, vi har gjort is lyktor, Blåst såpbubblor både ute, inne, i varmt och kallt väder, vi har gjort ett experiment hur en vattendroppe föds, det regnar i burken(kretslopp), gjort regnbågar, Densitet - vad flyter och vad sjunker, vattenballonger och vanliga ballonger - vad är skillnaden?, hoppa i vattenpölar och se hur högt det stänker osv. Minst en dag i veckan har vi lämnat gården för att ta del av naturens fenomen. Vi har gått till vår utkiksplats och sett hur Magelungen har förändrats genom årstidsväxlingarna.

Utifrån detta projekt kan koppla det vi har gjort till våra läroplansmål:

Naturvetenskap: Vi har följt årstidsväxlingarna, arbetat med vatten, snö, is och sol. Vi har följt naturen och framförallt Magelungens förändring från vatten, snö och is för att sedan tina och bli vatten igen. Då har vi gått varje vecka till vår utkiksplats

Teknik: Vi har utforskat vatten, is med förstoringsglas, hällt och öst med olika mått. Vad händer när kallt möter varmt. Vi har blåst såpbubblor och bubblat med sugrör. Vi har gjort en regnbåge med vårt vattenspektrum.

Matematik: Hur många snöbollar har snögubben som kropp? Hur många sniglar har vi i vårt akvarium? Snöflinga lärde barnen om lägesorden, bakom, framför, ovanpå osv.

Skapande: Vi har skapat i olika material, lera, papper, kartonger, burkar, naturmaterial som vi plockat med oss. Barnen har fått skapa våra figurer som vi sedan har hängt upp i vår gren som hänger i matrummet.

Rörelse: Vi har dansat som både vattendroppar och snöflingor, vi har haft rim och ramsstunder på utkiksplatsen och spelat instrument. Vi har klättrat, sprungit och använt naturen som en rörelseaktivitet.

Normer och värden: Vi har hjälp varandra och varit bra kompisar, Vi arbetar med kompisböckerna, säga STOPP och hålla upp handen, när man inte vill. Barnkonventionen förhåller vi oss till.

Språk: Vi har pratat och läst, vi har reflekterat över bilder, använt Ugglo, Kompisböckerna har vi läst 

Digitalisering: Vi har utforskat snö, vatten och is med den digitala pucken, fotograferat med ipaden, programmerat med BeeBotarna, kört Sperhosarna i både vatten och sandlådan.

Hållbar Utveckling: Nu på våren har vi odlat både ute i pallkragarna och inne i återvunna mjölkkartonger, i skapandet har vi skapat i återvinningsmaterial såsom burkar, kartonger osv. Vi har deltagit i Håll Sverige Rent där vi har plockat skräp utefter gångstråket som vi går. Barnen slänger skräp i papperskorgar. Ett lite sidoprojekt vi hade var att se vad rådjuren och haren åt. Vi samlade in spillning från dessa två djur. Det växte upp gräs i krukorna, barnen blev glatt överraskade att det kunde växa av djurens spillning.

 

Vad har då barnen lärt sig under detta projekt. Här kan vi säga oerhört mycket. När vi lekte med vatten på gården blev ett barn blöt på sina armar, barnets kommentar ”titta, Plopp sitter på min tröja, det är många Ploppar”, eller när de ser regnbågen på väggen ”det är Solveig och den där” (pekar på vattenspektrumet som vi har.) De har blivit mer observanta på naturen och dess invånare, de är rädda om maskar och snäckor framför allt.

På förskolans dag så klädde vi pedagoger ut oss till Plopp, Snöflinga och Solveig och barnen berättade för de andra barnen vilka vi föreställde. Här är några kommentarer som vi hörde: ”Solveig är varm och gul”, ”Snöflinga bor bara när det är kallt”, ”Lisa tycker inte om Solveig”, ”Plopp är vattendroppe”, ”Plopp bor där (barnet pekar på molnen)”. ”När Snöflinga kommer då ska man ha vantar”, ”Lisa busar, då kan man ramla och halka”.

Tillsammans med barnen så känner vi oss stolta över vad vi har åstadkommit i vårt projekt som föddes ur en liten vattendroppe på en promenad. Varje dag samtalar barnen om Plopp och hans vänner. Engagemanget hos barnen har varit på topp genom hela projektet. Fördelen med pandemin är att vi är ute så mycket och det har gynnat vårt projekt till max. Vi har haft våra aktiviteter både ute i skogen, i närområdet, på gården och i våra rum på förskolan. 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,