Matematik Stjärnan, baklängesplanering

Matematiska begrepp i vardagliga situationer

Innehåll

Vi ser att barnen är nyfikna på och utforskar matematiska begrepp i den dagliga utbildningen. Vi vill hjälpa och utmana barnen att namnge de matematiska begreppen på sina upptäckter och utveckla den matematiska kunskapen på ett lekfullt sätt. Barnen ramsräknar och jämför färger, former och storlekar, sorterar och ser likheter. De letar efter föremål och upptäcker rumsliga begrepp såsom under, över, bakom och framför. 

1. MÅLOMRÅDE

Vi vill utveckla barnens matematiska förmåga och en förståelse för matematiska begrepp såsom:

Liten/stor som senare även omfattar större än/ mindre än

Sortera lika/olika

Lägesord: över/under, framför/ bakom

Former: Kvadrat, cirkel, triangel

 

Att få möta matematiska begrepp i tidig ålder hjälper barnen att förstå och förklara sin omvärld. Att vi använder matematiska begrepp i undervisningen redan i förskolan ger barnen möjlighet att förstå och införliva dessa begrepp för en djupare förståelse i sin fortsatta utbildning. 

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Vad ska läras? 

Att utmana barnen att tänka utifrån matematiska begrepp och hjälpa dem att använda korrekta benämningar på dessa. Genom begreppen får barnen en ökad förståelse för kopplingen mellan matematiska begrepp.

Generativ fråga: Vad är matematik? Hur kan vi upptäcka matematik?

Mål Lpfö 18 “Förskolan ska ge varje barn förutsättningarna att utveckla förmåga att (…) undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. 

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Vi ser att barnen är nyfikna på och utforskar matematiska begrepp i den dagliga utbildningen. Barnen ramsräknar och jämför färger och storlekar, sorterar och ser likheter. De letar efter föremål och upptäcker rumsliga begrepp såsom under, över, bakom och framför.

När vi observerar barnens upptäckter och skriver ner i slow-mindmap ser vi att barnen gärna ser och sätter ord på det stora, vi ser en positiv laddning i ordet och en önskan av att få en stor äppelbit, osv. Vi ser att barnen ser och jämför saker i relation till varandra men ser egenskaperna som konstanta och inte i relation till varandra. En stor kotte är alltid stor även om vi hittar en ännu större kotte.

Barnens intressen, initiativ och behov:

Barnen är intresserade av att möta och prova olika begrepp i olika sammanhang. Barnen möter olika uppgifter som de gärna vill hjälpa till att lösa. De är hjälpsamma och vill gärna ge Igelkotten den stora äppelbiten även om hen bad om en liten bit.

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Pedagogerna är medforskande och dokumenterar barnens utvecklade förståelse för att kunna utmana till vidare upptäckter. Pedagogerna är nyfikna och vill veta mer om hur barnen resonerar kring olika fenomen, ställer öppna frågor eller ber barnen visa hur de kom fram till de olika lösningarna. 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Pedagog har läst en bok om barns tidiga matematiserande  och vi diskuterar på vår reflektionstid vilken förändrad kunskap vi ser hos barnen, vad vi behöver prova igen, göra på annat sätt osv.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Att barnen använder begreppen i den dagliga utbildningen och i spontan lek. Att vi ser ett förändrat kunnande inom området och att vi kan arbeta vidare med begreppen.

2a: KRITERIER

3. Barnen använder och förstår begreppen: Liten/stor- större än/mindre än

   Barnen sorterar material som lika eller olika

   Vi använder lägesord i den dagliga undervisningen såsom: Över eller under, framför eller bakom

4. Former: Kvadrat, cirkel, triangel

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Vi utvärderar genom våra lärloggar vid reflektionen i mitten av november och stämmer av hur långt vi har kommit.

3. AKTIVITETSPLAN

3a: STARTAKTIVITET

Vi börjar med skillnad stor-liten. Gör sorteringsövning med barnen i skogen. Sorterar kottar och dokumenterar resultatet i bild. Gör samma övning flera veckor i rad, dokumenterar i bild. I november gör vi samma övning igen och dokumenterar, ser vi någon skillnad? Har barnen förstått begreppen? 

Under hösten provar vi att sortera stor/liten i många olika sammanhang både i planerad undervisning samt spontant uppkomna situationer. När vi ser att barnen förstått begreppen arbetar vi vidare med begreppen lika/olika på samma sätt. Observerar under dagen om barnen använder sin kunskap i andra situationer. 

Problematisera genom att utmana barnen när de ex.vis hittar en stor och liten kotte. Leta reda på fler storlekar och prata med barnen om hur de förhåller sig till varandra.

Vi letar former och benämner dem i vår vardag på förskolan. Jämför stor och liten cirkel osv.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Vi dokumenterar arbetet i barnens lärloggar och avdelningens lärlogg samt i reflektionsprotokollet varje vecka. Vi stämmer av i mitten av terminen mot de dokumentationer vi gjorde i uppstartsläget. 

3c: LÄRMILJÖ

Vi använder både skogen, gården och avdelningens lokaler i vår undervisning. I skogen finns mycket material tillgängligt för barnen och vi observerar deras reflektioner och stöttar med frågor kring upptäckter de gör. Vi lägger till material inne på avdelningen för att ge barnen flera möjligheter att upptäcka och jämföra material. (tittkuber med material mm)

Presenterar nytt material på nytt sätt och sätter upp materialet så att det lätt kan nås av barnen.
Sätter upp ett papper och en penna för att göra en "slow-mindmap" vid vår projekthylla så att vi kan fånga upp barnens reflektioner i konkreta sammanhang. Skapar mötesplatser kring material för att få igång interaktionen mellan barnen.

Vi arbetar medvetet med att göra materialet tillgängligt för barnen, barnens inflytande innebär även ett ökat ansvar att sortera tillbaka materialet.