Hållbar framtid - Sjökons projektsammanfattning

HÅLLBAR FRAMTID - Barns möte med naturen

Våra förväntningar och mål med projektet 

I vårt arbete med hållbar framtid där vi zoomat in mot naturens detaljer och zoomat ut mot vår påverkan på jordklotet hade vi som förväntningar att tillsammans med barnen vidga vår syn och utveckla olika perspektiv. Även att arbeta med de egenskaper vi vill utveckla för att skapa en hållbar framtid, samt vilka beteenden som inte bidrar till en hållbar framtid. Våra förväntningar är att barnen, som snart börjar skolan, ska känna sig som delaktiga samhällsmedborgare. 

Genom ett in zoomat perspektiv  utforskar vi detaljer, vi ser mönster, små spår och även våra minsta djur. Vi hjälper ögat att se det stora i det lilla genom digitala och analoga verktyg men även genom att sätta fokus och vägleda mot att se genom ett mikro- & makroperspektiv. När vi zoomar ut  fokuserar vi istället på helheten, hur vi är med och påverkar och formar vår framtid. Hur de små val i vardagen påverkar en större helhet utifrån hållbar framtid i ett miljöperspektiv och socialt perspektiv. 

Undervisning och förändrat kunnande 

Hållbar framtid – Barnen har arbetat med vad som är en hållbar och icke hållbar framtid. Vad de vill respektive inte vill ha i framtiden. Samt hur de själva gör avtryck och hur vi som enskilda individer kan vara med och påverka vår framtid. Här har barnen arbetat med materialvärlden, ett hungrigt gäng som vi matat med sopor.

Samhällets uppbyggnad – Genom appar som Google Earth har barnen zoomat in på olika platser på jordklotet. Barnen har fått en förståelse för hur ett samhälle är uppbyggt. Att oavsett vart de zoomar in så finns funktioner som skola, kyrkor och fotbollsplaner.

Olika förutsättningar – Genom att röra oss fram i vår närmiljö och zoomat in på olika platser i världen har barnen fått en förståelse för människors olika förutsättningar. Barnen har i arbete med källsortering sett att det finns barn som bor på soptippar, de har sett hemlösa människor i Sjöstaden och intresserat sig för och Elsa borg och fördjupat sig i hennes arbete.

Hantering av digitala verktyg – Använda kamerans olika funktioner, som zoom, slowmotion och snabbsolning. Dokumenterat själva, genom fotografier men även filmer. Läsa av QR-koder för att själva bestämma vad som ska projiceras. Ta sig till andra platser genom green screen, här har barnen även utvecklat källkritik genom att manipulera bilder. Skapat filmer i iMovie. 

Fakta kring vårt jordklot – Vad som finns på vårt jordklot, som världsdelar, världshav, landskap, djurliv och byggnader.

Språkutveckling kopplat till projektarbetet – Begreppsinlärning som bördigt, kamouflage, zoom, namn på byggnader, attrahera/repellera mm. 

Vi upplever att barnen utvecklat en medvetenhet och skapat en känsla av att de är med och påverkar framtiden och jordklotet. Genom att de spar på våra resurser som el/vatten, samt vikten av att källsortera. De har även genom sitt inflytande fått ett förändrat kunnande kring hur de kan vara med och påverka sin egen situation här på förskolan, där vi gett dem språkliga verktyg för att göra sin röst hörd.

Vi kan se förändrat kunnande hos enskilda inom; matematik, magnetism, naturvetenskap, geografi, digitalisering, skriftspråket, modersmål mm. 

Barnens inflytande och reflektion 

Genom projektet har vi arbetat återkommande med tankekartor. Detta har barnen gjort från uppstart med projektuppdrag, till att senare arbeta i mindre grupper kring vad de har lärt sig, vad de tyckt varit roligt och hur de vill gå vidare. Vi har även haft medvetna reflektioner i form av möten tillsammans med barnen. Tankekartorna och barnens intressen har i sin tur påverkat vår planering av undervisning. 

Barnen har varit delaktiga och haft inflytande i sin egen utveckling då de har skrivit individuella lärloggar tillsammans med en pedagog. De har då fått reflektera över vad de gjort, lärt sig och fått uttrycka sina tankar och kunskaper. Även här har barnen fått dela med sig av vad de tyckt varit intressant och vad de vill göra mer av på förskolan. 

Vi har arbetat mycket med omröstningar och stapeldiagram för att ge barnen inflytande och förståelse för demokratiska principer. Här har allt från maträtter, projicering av miljö och parker bestämts. 

Barnen har även fått syn på sitt eget och varandras lärande genom den gemensamma reflektionen med tankekartor. När vi har arbetat med projektarbetet i mindre undervisningsgrupper har barnen visat varandra, för att de ska få en känsla av att de blir erbjudna samma undervisning, men även för att inspirera varandra. Vi har skapat ett bord där undervisningen har kunnat stå kvar framme och inte behöver städas undan för t.ex. måltider. I slutet av terminen gjorde vi en film där vi samlade dokumentation, har fick barnen en överblick av vad de gjort samt vad deras kompisar intresserat sig för och har skapat. 

 Den pedagogiska lärmiljön och vårt val av material 

Då vi kunde se att barnen visade ett stort engagemang för att värna och ta hand om vår utomhusmiljö ville vi ta med detta in i vår inomhusmiljö. Inomhus upplevde vi att barnen inte städade efter sig och att material slösades och gick sönder. Då döpte vi om våra olika matbord till våra världshav och pratade med barnen om hur vi kan ta hand om haven. Vi upplevde att barnen tog ett större ansvar till att hålla rent. Därefter valde vi att döpa om våra rum på avdelningen till världsdelar. Tillsammans med barnen fördjupade vi våra kunskaper kring de olika världsdelarna och formade miljön efter vad som finns i respektive världsdel. Att forma våra nya världsdelar blev en del av vårt projektarbete. 

I vårt arbete med våra pedagogiska miljöer har vi gått från att samla material efter målområde i ett rum  till att separera dem mellan rummen. Detta för att sträva efter ett mer transdisciplinärt lärande men även för att vi såg att inte alla rum nyttjades och att samma barn alltid var i samma rum. När vi valde att sprida ut materialen såg vi nya konstellationer mellan barnen och att materialen användes på nya sätt. 

I vårt arbete med att zooma in, där vi hjälpt ögat att se det stora i det lilla, har val av material och verktyg varit av stor betydelse. Samt att barnen har vetet vilka material de haft tillgång till, som telefoner och iPad till att dokumentera själva. I vårt inköp av material har vi haft projektarbetet i åtanke, då vi t.ex. köpt mikroskop och luppar. Vårt val av material har hjälpt barnen att fördjupa sina kunskaper och vidga perspektiv. I vår undervisning där vi arbetet mot målstyrda processer har använt oss av uppdragskort för att rikta barnens fokus. 

Hur vi har involverat vårdnadshavarna

Vårdnadshavarna har involverats genom lärloggar mi skolplattformen, där har vi beskrivit lärprocesserna i barngruppen i grupplärloggar och de enskilda barnens lärprocesser genom individuella lärloggar. De har även involverats genom barnguppsINFO och  föräldramöte. Då vårdnadshavare inte har fått komma in i våra lokaler under pandemin har vi nyttjat våra fönster, tagit ut alster som skapats inomhus samt skapat en film som projektsammanfattning som vi visat på förskolansdag. Vi har även haft en god daglig kontakt med vårdnadshavare vid hämtning och lämning. 

I undervisning för att utveckla språket och berättande har vi bett om bilder hemifrån, som barnen har fått presentera.