Geografi åk 6, Norden och nordiska språk.

Vilka länder ligger i Norden? Hur är befolkningen fördelad och varför? Hur ser naturen ut och vilka naturresurser finns? Hur är en karta uppbyggd och vad står de olika symbolerna för? Vilka språk och minoritetsspråk finns i norden? Vilka likheter och skillnader finns mellan språken? Det här och mycket mer kommer vi att lära oss när vi arbetar med Norden i år sex.

Vad ska vi lära oss?

Vi ska lära oss om nordens länder, deras naturlandskap och naturresurser.

Vi ska lära oss om hur vi använder kartor och olika geografiska begrepp.

Vi kommer att diskutera hur befolkningen är fördelad, hur levnadsvillkor skiljer sig åt och hur vi kan bidra till en hållbar utveckling.

Vi kommer att lära oss om nordiska språk och minoritetsspråk.

Vi kommer att lära oss om källkritik.

Hur ska vi lära oss det?

Läsa faktatexter i våra läromedel och se film.

Föreläsningar och fältstudier. 

Diskussioner i mindre grupp och helklass. 

Hur kan jag visa vad jag kan?

Delta aktivt i diskussioner, lyssna på andra och delge dina tankar på ett sätt som för samtalet framåt.

Räck upp handen, ställ frågor och svara på frågor.

Skrivuppgifter, fältstudier och prov. 

Bedömning:

Jag vet vilka länder som ingår i norden och vilka deras huvudstäder är. 

Jag kan förklara varför befolkningen är fördelad som den är och hur det hör ihop med naturlandskap och naturresurser.

Jag kan förklara och använda geografiska begrepp.

Jag vet hur kartor används och vad symbolerna står för.

Jag kan diskutera frågor om hållbar utveckling.

Jag kan ge exempel på hur val i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.  

Jag kan använda karta och kompass för att orientera mig i närmiljön. 

Jag vet vilka minoritetsspråken är.

Jag kan ge exempel på skillnader och likheter mellan de nordiska språken. 

Jag kan skriva faktatexter med ett varierat språk och använder begreppen på rätt sätt. 

Jag kan avgöra vilka källor som är säkra och om informationen är användbar. 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.
• Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skill­ nader mellan svenskan och närliggande språk.
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet
• Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord- och begrepp
• Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk
• Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.
• Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.