Getingens Projektberättelse "Vi är viktiga för vår värld" Farsta_förskolor

Hur kan vi ta hand om ”vår värld” på bästa sätt. Vi ville ge barnen möjligheter att skapa en relation till sig själva, sina vänner och djur och natur. Att starta i det lilla, i omtänksamheten om sina kamrater och en insekt på vägen, för att sikta mot det stora, vår miljö och vår planet och allt som lever på den. Genom fakta, fantasi och lek.

Syfte med projektberättelse

Projektberättelsen görs för att vi tillsammans med barnen knyter ihop och visa de processer som barnen har varit en del av under året. Den här sammanställningen delar vi med oss av till vårdnadshavarna. 

Projektberättelse:

En hållbar framtid:

På Gullängens förskolor så har vi fortsatt i år att jobba med tema Hållbar framtid. Utifrån det övergripande temat har alla avdelningar skapat sina egna projekt. Vi har utgått ifrån olika projektfrågor för att knyta ihop vad det är vi undersöker. 

I höstas startade vi med projektfrågan: ”vad är vår värld och hur ska vi ta hand om den? Inför våren återgick vi till vår fråga och funderade över om vi kunde göra den mer greppbar och närmare barnen, så vi omformulerade frågan till: "Vad är vår värld och vem är jag i den?"

Syftet med projektet var att barnen skulle få möjlighet att bygga en relation till naturen, att lära känna den, och därmed förstå att vi behöver vara rädda om den. Vi vill bygga empati för naturen, djuren, våra vänner och vår planet. I det la vi senare till att vi ville göra barnen medvetna om sig själva och hur de kan påverka sina liv. Vi ville att de skulle få möjligheten att förstå hur alla pusselbitar i livet påverkar hur vi mår. Kropp, hälsa, kost, rörelse. sömn mm.

 

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället" lpfö-18.

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra" lpfö-18.

I början av terminen fick barnen frågan "vad är hållbar utveckling" då lät det så här:

-Att man är snäll, att man lyssnar på sina kompisar.

-Som den där blomman (pekar på vår kompisblomma.)

-Hållbar betyder att man håller någonting som är värdefullt.

 

Ped -Hållbar utveckling är att vara snäll mot naturen. Hur kan man vara snäll mot naturen?

-Att man inte tar sönder träden.

-Man ska slänga skräp i soptunnan.

-Man får inte riva ner amazonas regnskog i Peru.

Ped-Hur är man en snäll kompis?

-Man är snäll mot naturen, att man är snäll mot sina kompisar, att man säger förlåt.

Året innan hade vi arbetat aktivt med sopsamlarmonster, vi hade också planterat mycket ute i vår trädgård samt att vi aktivt arbetat med kompistema på olika sätt. Därför hade barnen mycket med sig redan i början av terminen och det ville vi ta tillvara på.

I början av hösten startade vi därför upp två olika projekt. Ett för 5-åringarna och ett för 3-4åringarna. Under dessa projekt hade vi återkommande besök till skogen med båda grupperna, 3-4år i samarbete med biet och 5-års tillsammans med Biet/ormen.

5-åringarna skulle delta i konstprojektet en annorlunda skog, där de fick höra en saga om att vara annorlunda/olika. Att vara annorlunda kan vara något bra. Sedan fick de skapa en annorlunda skog tillsammans med hela Farstas 5-årsgrupper blev det sedan en konstutställning i konsthall C.

3-4åringarna jobbade i projektet Höstskuggan. Det projektet startades utifrån flera barns intresse för sommarskuggan, men där vi upplevde att barnen kunde tycka att sommarskuggan var något skrämmande, det behövdes en motvikt, något snällt som barnen kunde få utforska. Det blev höstskuggan; en filur som bryr sig mycket om naturen, och lär barnen att ta hand om naturen. Vid ett tillfälle fick barnen smaka på höstskuggans slem -Nyponsoppa!   

Hösten bjöd oss också på många tillfällen att ta tillvara det som vi planterat i trädgården, vi plockade rädisor, tomater, morötter, kryddor och sallad som vi sått och vi plockade solrosor som vi tog in och målade av till vackra stilleben. Barnens intresse för det som de hittade ute i naturen växte, och vi introducerade olika böcker för att leta efter vilken art man kan ha hittat ute. Vi har använt oss av svampböcker, insektsböcker, fågelböcker och flora bland annat, för att ta tillsammans kunna få svar på barnens frågor om var djuren bor, vad de äter osv. De hittade bland annat en ängschampinjon som barnen undersökte noga, den dissekerades i smådelar och tillslut, med hjälp av bestämningsnycklarna i boken kom de fram till svaret. Vi pratade också om att svampen är nedbrytare och tar hand om det som är gammalt och dött.

Inom ramen för höstskuggan observerade barnen höstens färger och påverkan i naturen och vi målade och ritade träden och löven och skapade höstskuggor i höstfärg. I projektet en annorlunda skog letade vi efter olikheter i naturen, vi jämförde tallar och granar, olika lövformer. Framförallt ville vi att gruppstärkande aktiviteter skulle vara en viktig del i arbetet med barngrupperna. Då vi dessutom samarbetade med biet och ormen, för att barnen skulle få lära känna och bygga trygghet med de kompisarna som ska upp till skolan tillsammans.

Under hösten fick 5-åringarna även författarbesök av Sagoboksförfattaren och illustratören Hanna Arnesen. Hon kom till oss och läste sin bok och bjöd sedan in barnen till att vara med och skapa sin egen bok tillsammans. Boken hon läste hette nattens konditori och barnen fick rita fantasibakverk och berätta om vem som skulle äta bakverket och varför. Parallellt med detta så började 3-4 ett sagoprojekt med boken "Rödjeansan och vargen". Vi såg hur mycket barnen tyckte om de här småprojektet och bestämde därför att vi till våren skulle lägga mer fokus på sagor och böcker då det även är ett utvecklingsområde vi har på Gullängen.

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap." lpfö-18

På Getingen har vi två olika vilor i halvgrupp, en för 5-åringarna och en för 3-4åringarna. På 3-4 års vilan har vi några barn som ska sova, därför är den lugna stunden och musik viktigt. Såklart vill vi även att barnen ska få höra böcker och vi har även en liten bokstund efter vilan om barnen önskar. Under vilan har vi fokuserat på lite mer klassiska sagor, som rödluvan och vargen, tre små grisar, törnrosa och Guldlock. Ofta berättar vi sagorna ur minnet för barnen, det skapar lugn i gruppen och barnen älskar att få höra samma saga om och om igen. Det blev också en klassisk saga som fick fokus i 3-4åringarnas språkprojekt. "Sagan om den lilla lilla gumman". 

I projektet "den lilla lilla gumman" har barnen fått se, och lyssna till sagan på olika sätt. Den har projicerats på vägen, läst ur bok, dramatiserats med hjälp av rekvisita. Sedan har alla barn fått berätta, rita och skapa på olika sätt kring sagan och fått göra på sitt eget sätt, genom att tillexempel välja, vad i sagan det vill måla av. De har fått höra och återskapa berättelsen på flera olika sätt under projektets gång. Under projektets gång har vi sett att barnen har blivit mer öppna inför varandra och vågar tala inför varandra i samlingen. Det syns också utanför projektet i de vanliga samlingarna att barnen vågar mer. Vi ser hos vissa barn hur rösten blir klarare, högre, tydligare och med mer mod. De har alla fått chansen att synas och höras inför varandra. 

Symboler är inte bara siffror och bokstäver, det är lika mycket de bilder vi ser dagligen, i böcker eller i vår närmiljö. På Förskolan jobbar vi mycket med bildstöd för att förtydliga vardagliga situationer. Som tex hur man tvättar händerna, i vilken ordning du ska göra saker på toaletten och vid påklädningen. I samlingen har vi bildstöd för de olika saker som händer under dagen och barnen lär sig snabbt vilken färg en viss veckodag har. Vi har också bildstöd för att prata om känslor. Barnen kan själva peka på, eller berätta med sina ord med hjälp av bilderna om de känner sig glada eller ledsna, nyfikna, trötta osv och efter egen förmåga förklara varför. Därför är bildsymboler och rekvisita ett bra sätt att även närma sig en bok. Att rita av den lilla gummans katt eller röda bord är att lyfta fram de objekt som symboliserar sagan och det blir viktig pusselbit för barnen att kunna återberätta historian de just har hört.  

Projektet avslutades med ett vernissage där barnen fick titta på varandras bilder och återberätta det dem mindes från sagan.

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa." lpfö-18

5-åringarna har högläsning på vilan, vi varvar med Sagoböcker, faktaböcker, kapitelböcker, ljudböcker, digitala böcker via ugglo och ibland även film. Innan vilan får barnen välja en bok att bläddra i själva och väldigt ofta väljer de faktaböcker. Det kan handla om hajar, vulkaner, stenar och mineraler, experiment, kroppen, jorden, bajs osv. Det mesta lockar våra 5-åringar och därför har vi delat upp böckerna i olika lådor utifrån om det är fakta och sagoböcker, och barnen vet numera exakt vilken bok som ska ligga var.

I bokprojektet ville vi att barnen skulle få känna att de fick skapa helt utifrån sina egna idéer. För att ge barnen ännu mer förförståelse innan vi startade bokprojektet så tittade vi tillbaka på deras bok Nattens konditori och vi har diskuterat betydelsen av orden författare, illustratör, framsida, baksida, bokrygg, titel, början, handling, slut, fantasi och verklighet. Allt detta har varit viktiga kunskaper för barnen för att kunna ta egna beslut i skapandeprocessen.

Bokprojektet genomsyrades av barnens eget skapande och inflytande, det är deras egna sagor/faktaböcker utifrån deras egna fantasi och frågeställningar. Pedagogens roll har varit att lyssna och att ge ramen. Ramen har varit att de fått börja med att göra en framsida på ett dubbelvikt A3 och fundera på vad boken ska handla om och sedan att steg för steg lägga in innehåll i sagan/faktaboken, på A4 papper som sedan binds in i boken. Vi såg att mycket av intresset hos barnen ligger i naturen/ djuren och att vi ska vara snälla mot dem och varandra, åtminstone i slutändan, först kan det ju få vara lite spännande.

Barnen har utvecklat sina sagor steg för steg, där de fått lyssna om och om igen på sin egen historia, för att kunna förbättra den, lägga till, dra ifrån eller ändra på något så det känns bättre. Sagorna och faktaböckerna har på så sätt växt fram från några ord, till några meningar och slutligen en färdig bok som de får med sig hem nu i slutet av terminen. Här harr barnens egna reflektioner varit högst viktiga, men också att vi som pedagoger var lyhörda och ställde de frågor som behövdes för att få barnen att tänka till lite extra.

Utvecklingen för bokprojektet har varit spännande, till en början var vi alla entusiastiska, sedan visade det sig att flera av barnen tyckte att det var mycket svårt. Vi vuxna fick tänka till hur viktigt det är för oss att sätta stopp för oss själva ibland så vi inte pressade barnen för hårt. Det ska vara deras projekt och något de skulle kunna vara stolta och glada över. Lisa valde att biets barn skulle fokusera på andra projekt istället, då det var lite för mycket för flera barn. Vi på Getingen valde att hålla kvar i projektet och jobba mer individanpassat i grupper om 1-3barn endast. Det blev väldigt lyckat framförallt för de som tyckte att det var så svårt till en början. Ett barn som kände stor press under undervisningstillfället och bara blev frustrerad av att försöka göra en saga satt en dag och ritade bilder, och det var bild efter bild... Till slut frågade vi om hen kunde berätta vad som var på bilderna... hen berättade hur mycket som helst och vi sa att det här skulle ju kunna bli en hel bok. Då tändes gnistan och det blev tillslut den boken som blev klar först av alla. Ett annat barn vågade nästan inte berätta någonting och det var mycket svårt att komma igång, hemma kom det fram vad boken skulle handla om, men sen tog det stopp. Så istället för att jobba med papper och penna, som kan kännas skrämmande för vissa barn, så valde vi att leka fram sagan istället. Vi ställde upp lärplattan på inspelning för att inte missa något viktigt som sades. Sedan började vi bygga upp en värld till de olika figurerna i sagan. När världen var klar så bara rann sagan ur barnet.

För att söka fakta till deras faktaböcker har vi tyvärr inte kunnat nyttja biblioteket i Coronatider, vi har istället sökt information på nätet, barnen har fått ställa en konkret fråga som vi fyller i i sökfältet, eller så har vi sökt på ämnet. Tex. Sälar fakta för barn. Sedan har barnet fått välja bilder på djuren som de ritat av. Tex. Hur ser gälarna på en fisk ut, eller blåshålet på en blåval. Vi har inte gått in på djupet att diskuterat vad som är sant eller inte på nätet, men de har fått titta noga på om bilderna är tecknade eller ett riktigt fotografi och utifrån det välja själva vad de vill rita av. 

Däremot har några av barnen fått testa på att undersöka greenscreen och placera sin egen bild på toppen av en vulkan, för att utmana tanken om vad som är sant eller falskt i de bilder vi ser runt om oss.

Det känns att det var mycket lyckat och lärorikt för barnen att få fullfölja projektet även om det var utmanande och kanske egentligen ställde krav på mer arbete på individnivå än vad vi oftast har möjlighet att erbjuda.

Böckerna handlar om:

• Blåvalar
• Fiskar
• Sälar
• Sonic/picatchu
• Prinsessor och enhörningar
• Spöken/monster och labyrinther

Projektet avslutades med högläsning ur allas böcker, där barnen hade chans att ställa frågor till varandra och visa upp sina bilder.

Pedagog: Hur var det att jobba med böckerna?

Barn: Roligt!

Pedagog: Vad har ni lärt er när ni jobbat med era böcker?

Barn: Vi har lärt oss nya grejjer.

Barn: Vi har kanske lärt oss att läsa. Och lärt oss vad det ska stå i.

Barn: Vi lär oss så mycket om böcker så vi kan typ läsa böckerna i skolan. Våra egna böcker, då kan vi ta med dom.

Pedagog: Vad kan man läsa på framsidan?

Barn:Vad den heter, och handling... eh.. Vad boken heter!

Pedagog: På vad kan man läsa på baksidan då?

Barn: Vad dom heter och var dom bor, vad de gillar att äta och vad de gillar att göra.

Pedagog: Aha du menar det som man kan få veta om författaren. 

Barn: Ja!

Pedagog: Men du sa något mer där... 

Barn: Ja just ja! Vad den handlar om!

Pedagog: Hur vet man hur man ska skriva en bok då?

Barn: Hur man vet hur man skriver en bok, man hittar på någonting som man tycker är spännande, så kan man skriva det i en bok!

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande". lpfö-18

Rörelselekar: Vi har haft två fasta dagar i veckan då vi har "miniröris" i halvgrupper. Vi har startat stunden med att sätta oss i ring och diskutera något inom hälsa som tex hur kroppen reagerar om man slarvar med mat, sömn, eller rörelse. Vi har diskuterat kost och varför vi äter frukt och grönsaker. Vi har också diskuterat socker och dess påverkan på kropp och tänder. Därefter har rörelsepasset startat med uppvärmning till pulshöjande musik och varvar ner med lugn musik på slutet. Barnen har fått demokratiskt rösta om de vill röra sig till "miniröris" eller dansstopp för varje tillfälle. Och deras egna frågor kring kropp och hälsa har fått ta plats. När vi har massage är det viktigt att barnen frågar sin kompis om det är ok, och ser om kompisen vill och har det bra. Vi ser att det har stärkt barnen i att vara mer lyhörda för varandra och de frågar ibland självmant varandra om de vill ha massage eller ge dem massage vid andra tillfällen. Många gånger hamnade diskussionerna bland barnen också om hur vi är mot varandra som kompisar, att det är vi själva som gör det roligt. Om alla är med och deltar och lyssnar på varandra och ger varandra utrymme, rör sig aktivt utan att stöta i kompisen. Så blir det mycket roligare för alla i rummet. Och om vi äter bra och tar hand om vår kropp, då blir vi gladare och piggare.

Målet är att varva den vardagliga rörelsen med ett ordnat program och göra barnen medvetna om sina kroppar och dess funktioner. Vi har följt årstiderna och även flyttat ut undervisningstillfället när det blev varmare och torrare utomhus, då blir även andra avdelningar intresserade och vill gärna vara med på dansstopp. För att göra barnen medvetna om matens väg från jord till bord, har vi följt planteringarna ute i trädgården samt pratat om matens väg genom kroppen från mat och dryck till kiss och bajs. 

Vi har under våren fortsatt prata om vikten av kost och rörelse för att hjärnan ska orka arbeta och att kroppen skall växa. Vi har gjort en kostcirkel med urklipp ur mattidningar där vi sorterat bilderna utifrån kategorierna, spannmål, grönsaker/frukt, rotfrukter, kött/fisk, matfett, mejeri. 

Barnen har genom temat kropp, hälsa rörelse fått mer förståelse för hur kroppen fungerar och börjat förstå mer hur viktigt det är med vila, vätska, vänskap och att de själva styr över sig själva. De har också fått viss kunskap om kostcirkeln. Första gången vi pratade om kostcirkeln, så frågade vi om någon visste vad det var. Ett barn visste mycket väl att det var en cirkel som visar vad något kostar. Idag vet alla att det är olika sorters mat och de förstår att mat och dryck är kroppens bränsle som behövs för att vi ska orka leka och må bra. 

Projektet avslutades med en samling där barnen fick återberätta vad de lärt sig om kroppen.

Här några av barnens reflektioner:

-Vi behöver röra på oss för då mår kroppen bra.

-Att som förr i tiden, när folk chillade och rörde på sig och inte bara chillade med mobilen.

-För att blodet ska pumpa runt i hela kroppen för att vi ska må bra. Om blodet inte kan pumpa kan man dö. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande" lpfö-18

Under årets lopp har alltså barnen varit delaktiga i flera olika projektet och vi har sett ett ännu starkare band mellan barnen och naturen, de bryr sig mycket om de små djuren som de hittar ute på gården och i skogen och varje gång vi är ute så är det viktigt för barnen att vi plockar upp skräpet. Särskilt uppmärksamma är barnen på plast och glas då de vet att det är sådant som kan vara farligt för djuren, och att det absolut inte får vara ute i naturen.

Vi har också uppmärksammat traditionerna under året som jul, påsk och midsommar. Men framförallt har vi följt årstidsväxlingarna. På hösten var det höstskuggan som lärde oss om hösten och uppmärksammade höstens färger ute i naturen. Under vintern fick barnen ett stort intresse för snö och is och förutom de mer förutbestämda projektet så valde vi att gå på barnens intressen här och skapa många olika tillfällen för utforskande av snö, is och vatten. Vi har använt oss av snö för att bygga en vulkan, vi har smält snö för att se vad som finns i den, vi har målat med snö och på snö, rullat, format, kastat, åkt i backen, tittat på iskristaller, gjort snöteckningar, snöänglar, lekt med snö inne i vattenbordet och ute på gården. Vi har också fryst vatten till is och pratat om väder och temperatur, vi har gjort isskulpturer och iskonst, islyktor och isregnbågar. Här har verkligen barnen fått utforska på många sätt och barnens egna frågor och funderingar har varit drivande i att hitta på nya lärande tillfällen. 

Under våren har vi följt årstidsväxlingen genom att titta efter vårtecken på våra vårpromenader, barnen har fått måla vårtecken, som tex ormar, blåsippor, grodor mm. 

Vi har haft skräpplockardagar där barnen fått samla, sortera och sedan göra konst utav skräp de hittat i närområdet.

Barnens tankar om skräp i naturen:

-Skräp är inte bra för naturen, det är inte bra för alla träden och växter som finns i skogen. Vi måste lära alla folk om att inte slänga saker i marken, det är inte bra för naturen. Så att...

- Man ska slänga dom i soptunnor.

- Ja, och jag tror dom måste lära sig att kunna slänga dom i soptunnor.

- En gång hittade jag glas och jag gedde det till mamma och då slängde vi glasbiten i papperskorgen istället för att lämna glasbiten där. Så glas är ganska viktigt att plocka upp. Annars kan det vara så att dom...

-Dom blöder...

-Alla djur kan dö om de får det på sig.

-Glas som man lägger på marken, dom kan så här.. Glaset är inte bra för det kan såhär brinna upp i solen, för att solen är så varm, så att den kan såhär gå sönder.

-Så när man har pinnar, det blir så varmt. Då ska det vara så bra att man kan släcka elden, om man har grillat, annars kan det brinna och bli större och större och det är inte bra.

- Plast är inte bra för naturen. Om man får plast på huvudet så kan man inte andas. Det är inte bra för djuren.

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,