Första världskriget, mellankrigstiden, andra världskriget

Vi lär oss om första- och andra världskriget samt mellankrigstiden! Vi återanvänder våra gamla vänner "Orsak, händelseförlopp och konsekvenser" men i en lite friare form. Den här gången kommer inte Karin att mata er med information.

Detta ska du lära dig:

Du ska lära dig orsaker, händelseförlopp och konsekvenser till de båda världskrigen, samt först hur det moderna samhället skapades. 

Nya ord blir bland annat Nationalism, inflation, blitzkrieg, allianser, förintelsen och många fler!

Vi lär oss om olika folkmord, med fokus på den judiska förintelsen.

Vi lär oss om hur nya organisationer bildas efter kriget, ex EU och FN.

Så här kommer vi att arbeta:

Vi arbetar med böcker, filmer och Karins föreläsningar. Det kommer också bli muntliga diskussioner mer än tidigare.

Så här kommer pedagogen att bedöma dig:

WWI och mellankrigstiden: Skriftlig hemuppgift! Delas ut under vecka 36.

WWII: Salsprov, ca v. 43

Förintelsen: Muntlig uppgift. ca v. 43

Vill du fördjupa dig mer?

Ladda ner en nyhetsapp och häng med i nyhetsflödet. Världskrigen märks fortfarande runt omkring oss. Kan du göra kopplingarna?

Titta på följande TV-serien och/eller filmer:

- Band of Brothers (HBO). Detta kräver dock ett rätt stort projekt, men det är utan tvekan den bästa serien om WWII

- Enemy at the Gates (Netflix). Spelfilm ut ryskt perspektiv.

- Pianisten (Netflix). Judisk man i Warszawas ghetto.

- 1917 - Spelfilm om WWI.

- Dunkirk. Spelfilm om början på WWII.

- Schindlers list. Spelfilm om förintelsen.

- The Boy in the Striped Pyjamas. Spelfilm om förintelsen.

Läs följande böcker:

- Anne Franks dagbok.

- På västfronten intet nytt

- Molnfri bombnatt

- Ulrike och Kriget

- Mannen utan öde.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
• De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i världen efter det kalla krigets slut.
• Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.