Barns relation till en plats - Team 1

Syftet med projektet Barns relation och dialog till en plats är att ge barnen förutsättningar och möjligheter att ta plats i samhället och att göra sin röst hörd på olika sätt; genom hundraspråkligheten. Det gör vi genom att synliggöra barnen och vår verksamhet i samhället och lyfta barnens rätt till det offentliga rummet utifrån kommunens målbild om barnen som framtidens demokratiska världsmedborgare.

Barns relation och dialog till en plats - att bygga broar till Halmstad som samhälle för en hållbar framtid

Engelbrekts paraplytema i projektet är Barns relation och dialog till en plats där vårt syfte är synliggöra barnen och vår verksamhet i samhället och lyfta barnens rätt till det offentliga rummet. Vi vill att barnen på Engelbrekts förskola ska få synas i samhället och få uppleva att de är världsmedborgare samtidigt som de skapar en relation till sin närmiljö som finns runt omkring oss. Genom att arbeta med barns relationer till en plats skapas möjligheter för barnen att skapa sig en relation till varandra, till oss pedagoger, till stadens medborgare, till samhället och till naturen. Samtidigt öppnar förskolan upp genom den undervisning som bedrivs för ett hållbart tänkande kring vårt förhållande till vårt samhälle, till naturen - till vår jord. 

Utvecklingsområden

Utifrån föregående SKA arbetes analys kommer Engelbrekts förskola arbeta med:Tydliggörande pedagogik, lärmiljöer, språk, estetiska lärprocesser

Syfte/Mål

Engelbrekts förskolas syfte med projektet Barns relation och dialog till en plats är att ge barnen förutsättningar och möjligheter att ta plats i samhället och att göra sina röster hörda på olika sätt; genom hundraspråkligheten.

Det gör vi genom att synliggöra barnen och vår verksamhet i samhället och lyfta barnens rätt till det offentliga rummet utifrån Halmstad Kommuns målbild om barnen som framtidens demokratiska världsmedborgare.

Vad kan platsen göra med barnen och vad kan barnen göra med platsen?

Stående mål utifrån Reggio Emilia filosofin samt Lpfö18: 

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation, 
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och  
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem 
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande 

 

Huvudmål för förskolan läsår 21/22:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: 

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans 
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften 
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska 

 

 

Fokus Tredje pedagogen, våra lärmiljöer, för pedagogerna under läsåret: 

Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer. 

 

Nyfikenhetsfrågor för pedagogerna: 

• Hur blir vår lärmiljö en demokratisk arena där det kompetenta barnets röst blir hörd och synlig? 
  

• Hur synliggörs barnets lärande i de estetiska lärprocesserna? 

Pre-projektering 

Under pre-projekteringen samlar arbetslaget in information kring var barngruppen befinner sig: 

• Vad hör vi att barnen pratar om? 
• Vad ser vi väcker intresse hos barnen? 

• Vad är barnen nyfikna på i vardagen? 
• Vad undersöker och utforskar barnen? 
• Vilka lekar är tongivande i gruppen? 
• Vilka miljöer utforskar barnen? 
• Vilka hypoteser ställer barnen? 

• Vad ser vi som inte intresserar dem? 
•  

Under pre-projekteringen är det viktigt att pedagogerna har en pedagogisk tanke med vad de erbjuder barnen för undervisningar för att kunna lyssna in vad barnen har fokus på.