värdegrund yngre och äldre ht21

 Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Några barn byter avdelning och några nya kommer in i gruppen vilket innebär att det kommer bli ändring i gruppdynamiken. Vi vill skapa trygg barngrupp som visar hänsyn, respekterar varandra och sig själva. Vet sitt eget värde och står upp för det, men också vet kompisars värde och står upp för det.

 

Generativ fråga:

Hur är man en bra kompis?

Varför är det viktigt att vara en bra kompis?

 

Mål ur Lpfö-18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att

fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

 

nedbrutet mål 1: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt

nedbrutet mål 2: förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera i grupp och samarbeta

 

Utvärderingskriterier:

För att vi ska kunna avgöra om undervisningen har bidragit till att barnen har lärt sig det avsedda så måste vi veta vad vi ska leta efter. För att veta vad som ska utvärderas så ska vi bryta ner de/det läroplansmål vi valt till delkomponenter dvs. utvärderingskriterier. Genom att bryta ner och skapa utvärderingskriterier så ringar vi in och konkretiserar vad det är vi vill uppnå med det målet vi har valt och vet vad som ska utvärdera.

 

nedbrutet mål 1: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt

nedbrutet mål 2: förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera i grupp och samarbeta

 

Våra kriterier är: vilka strategier använder barnen i lek med kompisar? Hur gör de för att få till ett samspel med andra barn? Hur går de till väga för att hantera konflikter? Hur visar de förståelse för sig själva och för andras uppleveler?

 

Kännetecken:

Kännetecken ser vi i barnens lek när de spontant använder sig av strategier och tidigare erfarenheter från undervisningen. Vi ser det även i kommunikation med andra barn och vuxna. Exempelvis att de försöker lösa egna konflikter innan de ber om stöttning av pedagog. Kännetecken ser vi även när barnen resonerar med sig själva och andra när de socialt interagerar.

Barnens förståelse:

Vi vill att barnen ska utveckla samspel och förståelse för varandras olikheter och önskemål/behov.

 

Förmågor:

Metakonitiv förmåga-

1-   Att kunna välja mellan strategier

2-   Att kunna lösa problem utifrån situation, syfte eller sammanhang

 

Barnens intresse, initiativ och behov:

Myran: De intressen vi sett hos barnen på myran är böcker

Äldre: Böcker och konstruktion

 

LIKA- hur gör vi för att alla barn ska ha LIKA rättigheter och LIKA möjligheter.

Pedagogernas förhållningssätt:

Vi som pedagoger behöver vara närvarande och medupptäckande i barnens lärande och utveckling i värdegrundsarbetet. Detta för att kunna främja samarbete och samspel barn sinsemellan, samt utmana barnen att ta sig an nya strategier i konflikthantering och förståelse för sina rättigheter och skyldigheter.  De förutsättningar vi behöver för att skapa dessa möjligheter är bemanning, kunskap och struktur/rutin. Vi väljer att ställa frågor (samtalsform konversation) som utmanar barnen i deras empatiska tänkande och bygga upp en god självbild/självkänsla och ett gott självförtroende.

 

LIKA- hur gör vi för att alla barn ska ha LIKA rättigheter och LIKA möjligheter

Hur vad och när dokumenterar vi

Dokumentation och observation visar på hur barnen använder sig av olika strategier och hur de samspelar med andra barn och vuxna i sin omgivning. Med hjälp av dokumentation kan vi synliggöra barnens läroprocesser för dem. Detta gör vi genom exempel reflektionssamlingar tillsammans med barnen. Vi dokumenterar även för att inkludera hemmen för att de senare ska ha möjligheten att samtala kring det lärande som sker på förskolan.

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat

Introduktionen sker genom att vi visar att vi uppmärksammat barnens intresse och behov för böcker och Pino (konstruktion). Böcker som har med värdegrund att göra.

Vi delar in barnen i mindre grupper och har ställt iordning för lego-duplo, litet och stort plusspluss för att kunna börja arbeta med den generativa frågan tillsammans med barngruppen. Pedagogen har en aktiv roll i högläsningen och boksamtalen, exempelvis med hjälp av en läshatt/ lässjal (läsmiljö).

Uppföljning och analys av arbetets gång

Vi har valt att fokusera på en bok hela arbetet istället för att arbeta med en bok i veckan. Boken vi valt kände vi var väldigt innehållsrik och den hade stor potential att arbetas med mycket och länge. Detta har vi också gjort. Intresset för boken är stort och vi har upplevt att barnen tagit till sig av innehållet och innebörden med boken. Det vi dock upplevt är att den kanske varit lite för svår för de yngsta och att vi behövt göra språket lättare för att de ska förstå. 

Vi upplever att barnen blivit mer måna om varandra och vi tror att det har med boken, boksamtalen och alla samarbetsaktiviteter att göra. 

 

Utvärdering och Analys av resultat

Vi har under arbetets gång arbetat med böcker som har med värdegrund och kompisrelationer att göra. Syftet med arbetet var att skapa en trygg barngrupp som värnar om varandra, om sig själva och sin omgivning. Vi har skapat aktiviteter baserat på var barnen befinner sig i sitt lärande och sin utveckling. Detta har dokumenterats med hjälp av ljud, video och bild. Under arbetets gång har vi reflekterat och analyserat, och utvecklat. 

De böcker vi har läst och arbetat med har resulterat i att barnen kopplat händelserna till sina egna liv, erfarenheter och upplevelser. Exempelvis när karaktären i boken blödde, kunde barnen berätta om hur det var när de ramlat och slagit. sig. Genom närvaro och frågor som fått dem att reflektera har vi också kunnat få dem att tänka i dessa banor. Vi har påmint och vi har satt ord på situationer, upplevelser och känslor.

Vi hör och ser att barnen använder sig av de nya kunskaperna i leken och i kommunikation med andra barn samt vuxna. Vi har observerat att barnen använder sig av de nya begreppen och att de i teorin kan de sociala reglerna och vet hur en bra kompis skall vara, men i praktiken där känslor är inblandade är det mycket svårt att använda sig av dessa kunskaper. Vi ser också att barnen främst använder sig av strategierna när det gynnar dem själva, tex om man vill vara med i en lek så kommer de ihåg hur kompisarna bör vara och att alla får vara med. Däremot om situationen är omvänd är det svårare. Detta har vi kunnat se i aktiviteter vi gjort med barnen, men också i den fria leken. Exempelvis när barngruppen byggde torn på olika håll och ett av barnen byggde en trappa för att kunna nå högre. De andra blev då inspirerade och ansåg att "vi skulle bygga tillsammans", trots att de fram tills dess velat bygga på olika håll. Ett annat exempel är när vi gjorde en "kompishinderbana" och barnen var väldigt måna om att be om hjälp när de behövde det, men inte alltid lika måna med att hjälpa när en annan kompis behövde hjälpen. Vi ser att barnen i alla fall att de är mer empatiska mot varandra och gruppsamhörigheten har blivit starkare. Flera har hittat nya kompisar och de nya barnen har fått en plats i gruppen.

Vi har också gjort Greenscreen filmer med barnen där vi har haft mindre intervjuer med dem. Dessa filmer har skapats med barnen och de har visats på storbild för dem. Syftet var att ta del av varandras projekt men också av varandras livsvärd och intresse. De som har ett verbalt språk berättar i filmerna om sina familjer, sin ålder och saker de tycker om. På så sätt har barnen kunnat lära känna varandra lite mer och de har också fått möjligheten att dela med sig av sig själva till kompisarna. 

Vi är nöjda med mycket av det vi gjort och vi anser att mycket har av det vi planerat har givit resultat. Vi har jobbat mycket med samarbetsövningar/lekar. Detta önskar vi arbeta ännu mer med. Det vi däremot vill utveckla och vill arbeta mer med är förmågorna som förhoppningsvis skulle kunna leda till de önskade resultaten. Vi behöver också se över de böcker vi väljer att läsa. Simon och Gabriel som vi valt att arbeta med upplever vi varit bra och mycket givande då barnen refererat till böckerna i olika situationer. De har använt sig av boken när de försökt kommunicera med kompisarna. Exempel har de kunnat prata om att man inte får slåss för att man kan börja blöda precis som Simon och Gabriel. Å andra sidan har vi upplevt den försvår för de allra yngsta. Detta även som en del i LIKA- arbetet för att inkludera alla oavsett ålder, och bokvana.

Våra observationer och reflektioner har visat oss att utveckling sker hela tiden och att lärandet är livslångt. Vi har mycket kvar att arbeta med, samtidigt som vi når framsteg hela tiden. Barnen utvecklas och de lär, de tar till sig nya erfarenheter och upplevelser vi erbjuder. De uttrycker det i lek och i kommunikation med andra barn och vuxna. Vi behöver arbeta vidare med förmågorna för att det ska vara lika naturligt i leken som i "teorin".