Kvalitetsrapport lärår 2021/2022

1. Planeringsfasen

1.1 Bakgrund

Detta är bakgrunden till de två mål vi kommer prioritera under läråret.

NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE

I våra analyser från föregående lärår ser vi att det finns ett behov av att fortsätta arbeta med allas lika värde och att problematisera och synliggöra de normer utifrån diskrimineringsgrunderna som kan vara mer eller mindre medvetna hos oss. Att möjliggöra för en god självkänsla där alla barn ser både sitt eget och andras värde samt är toleranta och nyfikna på andra människors tankar och perspektiv är något vi vill fördjupa ytterligare. I vårt internationella utbytesprojekt vi nu lämnar har fokuset legat på normkritiskt arbete med tonvikt på genus. Vi behöver hålla i och hålla ut i detta arbete även framåt, även om projektet avslutas. Fler normer än könsnormen kan fortsätta belysas i vår förskolans dagliga arbete. Flera sätt för barnen att uttrycka sig, förstå och göra sig förstådda kan berika vår förskolas utbildning.

Vi har arbetat med Läslyftet och Leklyftet, samt boardercrossing som kompetensutvecklingsinsatser för pedagogerna de senaste läråren. Dessa utvecklingsinsatser kan kopplas till detta mål. Vidare har vår utvecklingschef i kommunen Annika Gry presenterat ett inspel för förskolans rektorer om att skolan i Härryda ser att barnen generellt tappat i sin språkliga förmåga och detta skapar utmaningar för barnen i sitt lärande. Språkmålet är därför också valt utifrån Rötter och Vingar 1-16 år. Barnens språk- och kommunikationsutveckling lyfts i teamens rapporter kring det systematiska kvalitetsarbetet som ett identifierat utvecklingsområde för oss rikta blicken mot och arbeta vidare med.

1.2 Nationella mål

Utifrån våra identifierade utvecklingsbehov har vi valt att prioritera följande läroplansmål under perioden:

NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.”

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.”

1.3 Bärande begrepp och definitioner i målen

Vilka begrepp omfattar målen och hur tolkar vi gemensamt dessa och läroplansmålens intentioner utifrån litteratur och forskning?

1.4 Indikatorer

Detta vill vi se/höra/märka hos barnen och oss själva

NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE

· Barnen kan ta någon annans perspektiv.

· Barnen visar empati för någon annan, kan sätta sig in i en annan persons situation.

· Barnen kan visa förståelse för andras intressen och intentioner.

· Barnen kan ge uttryck och stå för sina egna intressen och intentioner.

· Barnen kan respektera ett annat barns åsikt likaväl som en vuxen/pedagogs.

· Barnen kan se andra barn som tillgång/hjälp

· Pedagogerna uppmärksammar sitt eget förhållningssätt utifrån normer, allas lika värde, diskrimineringsgrunderna, rättigheter...

· Pedagogerna uppmuntrar och stöttar barnen socialt, emotionellt, kognitivt för att ge dem verktyg att själva tillägna sig kunskap och strategier för att kunna generalisera lärande för framtiden.

Barnen ger uttryck och står för sina egna intressen och intentioner.
Barnen använder för dem nya begrepp och visar en förståelse för dem och använder dem i adekvat sammanhang.
Barnen reagerar på/ omsätter kommunikation i ett adekvat sammanhang. (Tex hämtar stövlar när vi pratar om att det regnar ute)
Barnen använder flera och för dem nya sätt att uttrycka sig på:
Drama
Dans
Musik
Bild & skapande
Tecken
Talspråk
Kroppsspråk
Lek
Annat modersmål
Digitala uttrycksformer

Barnen svarar an på sammanhang de möter i förskolan på ett sätt som verkar meningsfullt och begripligt för dem.
Barnen visar nyfikenhet och initiativ till att förstå ett sammanhang.

Miljöerna på förskolan är tillåtande och tillgängliga kring olika estetiska, digitala och språkstimulerande material och uttrycksmedel.
Pedagogerna har kompetens om, medvetenhet om och erbjuder barnen en bredd av möjligheter att uttrycka sig/förstå och göra sig förstådda på. Detta genom att bland annat i den dagliga utbildningen använda tecken som stöd, bildstöd och estetiska uttrycksformer.
Pedagogerna är lekande och lekbara tillsammans med barnen

1.5 Vetenskaplig grund

NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE

Persson (2017) skriver om den relationella pedagogiken. Det som är grunden i de pedagogiska relationerna är att förstå och bli förstådd där kommunikation och dialog är utgångspunkten. Persson menar att det huvudsakliga medlet som pedagoger arbetar med är kommunikation och dialog eftersom det är genom kommunikation och dialog som barn får möjlighet att förstå och bli förstådd. För barnet handlar inte bara att förstå på ett kognitivt plan eller att förstå språkligt, utan också att bli förstådd och att förstå med kroppen, med sina känslor och i ett socialt sammanhang. Persson menar att den här drivkraften finns med oss från allra första början, från det allra minsta spädbarnet, fram till vuxen ålder. Att i mötet förstå och bli förstådd är någonting som man kan prata om som kvalitetens brännpunkt. Alltså någonting som genomsyrar synen på om hur barn lär och utvecklas.

Persson fortsätter med att lyfta vikten av att interaktionen mellan pedagoger och barn innehåller varma och uppmuntrande relationer, och det som är den varma och uppmuntrande relationen är den känslomässiga, emotionella ”in-tuningen”, emotionella lyhördheten som uttrycks av att man mår bra av att vara tillsammans. Att pedagogen ger en känslomässig feedback till barnen ger barnen en god självkänsla och självkännedom som grund för lärande och utveckling. Som pedagog kan vi inte välja bort någon, utan vi ska inkludera alla barn i medkänsla, kärlek, omsorg och hopp ”- Jag kommer aldrig att ge upp mina förhoppningar om dig”.

(Föreläsning Förskolesummit 2017 om Relationell pedagogik, Sven Persson)

"Svensson (2012) skriver att det är viktigt att barn dagligen får delta i språkaktiviteter och att det får möjlighet att leka med språket för att ett intresse och en nyfikenhet ska väckas hos barnen. Något som även Norling m.fl. (2015) bekräftar då de beskriver att det i förskolan ska vara ett positivt klimat där det också ska finnas olika redskap för barn att utvecklas språkligt. Detta genom olika uttrycksformer som sång, ramsor, lek, att måla, skapa etc. Vidare framgick det i Sheridan och Gjems (2017) studie att språkutveckling är något som ska vara lustfyllt för barnen och som med fördel kan ske genom leken. Leken är nämligen en viktig del av barns utveckling och lärande, och författarna menar att en förutsättning för att barn ska kunna interagera socialt och leka med andra barn är just språket. Sandberg och Heden (2011) beskriver att leken kan ses som grunden till lärande i förskolan och menar att förskollärare ska se på leken som mer än “fri lek” och använda leken som ett verktyg för att främja barns lärande och utveckling. Förskollärarna i Sheridan och Gjems (2017) studie hävdade att alla de situationer i förskolan där förskollärarna vistas tillsammans med barnen kan utnyttjas som språkutvecklande situationer. Dessa situationer kan vara måltider, blöjbyten, påklädning såväl som leksituationer.”

(BARNS SPRÅKLIGA UTVECKLING I FÖRSKOLAN sid. 9)

1.6 Strategier och metoder

Detta utgör vårt genomförande som kommer dokumenteras i Unikum.

NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE

STRATEGI: “Vi tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen får uttrycka sina tankar och åsikter.” (2.1.7 BRUK)

· METOD 1: Projektarbete med generativa frågor

Pedagogerna arbetar ämnesövergripande i målstyrda processer, där konkretisering av läroplanens mål omsätts i praktiken tillsammans med barnen och skapar en röd tråd. Vi använder oss av öppna och utforskande generativa frågor som metod för att göra barnen delaktiga och föra projektet framåt utifrån deras nyfikenhet, tankar och intressen. Pedagogerna arbetar i projekterande arbetsform med en Pedagogisk planering som läggs upp i Unikum för det konkreta arbetet med barnen.

· METOD 2: Uppföljningsverktyg; Kartläggning av barnens intressen, åsikter, erfarenheter och behov

Varje höst gör pedagogerna en kartläggning av varje barns intressen, åsikter, erfarenheter och behov. Kartläggningen genomförs vid givna vardagliga aktiviteter i det dagliga arbetet och består av samtal och observationer av och med barnen. Frågeställningarna tas fram gemensamt på förskolan av rektor och pedagoger tillsammans. Kartläggningens andra del består i en enkät till vårdnadshavarna med frågeställningar utifrån samma fyra områden, det vill säga barnens intressen, åsikter, erfarenheter och behov. Svaren från kartläggningens olika delar sammanställs och analyseras av pedagogerna och utgör ett underlag för planering av innehåll i utbildningen.Kartläggningen följs upp av pedagogerna samt tillsammans med vårdnadshavarna vid barnens utvecklingssamtal ungefär halvvägs in på läråret. Tidsperiod: augusti-september.

· METOD 3: Dokumenterad grundverksamhet för trivsel och trygghet utifrån relationell pedagogik

Varje team arbetar fram och dokumenterar en grundverksamhet som bygger på den vetenskapliga grunden relationell pedagogik. Grundverksamheten ska beskriva det klimat för trivsel och trygghet samt det förhållningssätt pedagogerna utifrån uppdraget strävar efter att ha, hur de organiserar för detta klimat/förhållningssätt samt hur lärmiljöerna erbjuds för att svara upp till klimat/förhållningssätt, styrdokument och organisation. Tidsperiod: augusti-oktober

STRATEGI: ”Vi utgår från barnens eget utforskande och egna frågor vid planering av utbildningen, för att ta vara på och stärka barnens intresse.” (3.1.5 BRUK)

· METOD 1: Projektarbete med generativa frågor

Pedagogerna arbetar ämnesövergripande i målstyrda processer, där konkretisering av läroplanens mål omsätts i praktiken tillsammans med barnen och skapar en röd tråd. Vi använder oss av öppna och utforskande generativa frågor som metod för att göra barnen delaktiga och föra projektet framåt utifrån deras nyfikenhet, tankar och intressen. Pedagogerna arbetar i projekterande arbetsform med en Pedagogisk planering som läggs upp i Unikum för det konkreta arbetet med barnen.

· METOD 2: Uppföljningsverktyg; Kartläggning av barnens intressen, åsikter, erfarenheter och behov

Varje höst gör pedagogerna en kartläggning av varje barns intressen, åsikter, erfarenheter och behov. Kartläggningen genomförs vid givna vardagliga aktiviteter i det dagliga arbetet och består av samtal och observationer av och med barnen. Frågeställningarna tas fram gemensamt på förskolan av rektor och pedagoger tillsammans. Kartläggningens andra del består i en enkät till vårdnadshavarna med frågeställningar utifrån samma fyra områden, det vill säga barnens intressen, åsikter, erfarenheter och behov. Svaren från kartläggningens olika delar sammanställs och analyseras av pedagogerna och utgör ett underlag för planering av innehåll i utbildningen. Kartläggningen följs upp av pedagogerna samt tillsammans med vårdnadshavarna vid barnens utvecklingssamtal ungefär halvvägs in på läråret. Tidsperiod: augusti-september

STRATEGI: “Vi för återkommande samtal om våra egna normer, attityder och föreställningar och om bemötandet av varandra och barnen.” (2.3.6 BRUK)

· METOD 4: Dialog kring normer, attityder och relationer.

Under teamens PUT-tid samtalar och resonerar pedagogerna kring sina normer, attityder m.m. utifrån två uppföljningsverktyg: Förtroendefulla relationer och Jämställt.se (Checklistan). Pedagogernas gemensamma tolkningar relateras till teamets och barngruppens vardag genom att konkretisera teamets klimat/förhållningssätt, rutiner/organisation samt lek- och lärmiljö. (Teamets sk. Grundverksamhet.) Underlaget ger möjligheter för kollegial dialog och reflektion som i ett nästa skede utgör en kompetenspåfyllning för pedagogerna. Skattningen utgår från ett antal påståenden kring jämlikhet samt relationer med barnen i gruppen och genomförs i varje team minst en gång per termin. Resultatet av skattningarna och dialogerna som följer utgör en del i teamets systematiska kvalitetsarbete och dokumenteras i Unikum och teamets SKA. Tidsperiod: Ett tillfälle per termin minimum.

· METOD 5: Närvarande, härvarande och relationsskapande pedagoger

Närvarande och härvarande pedagoger, som är lyhörda för barnens uttryck och intentioner och tar vara på dessa för att inspirera, ge nya erfarenheter, utmaning och stimulans i syfte att främja lustfyllt lärande. Pedagogerna använder leken som arena för undervisning och lustfyllt lärande med sig själva som redskap genom olika roller och positioner i leken. Pedagogerna uppmuntrar och stöttar barnen socialt, emotionellt, kognitivt för att ge dem verktyg att själva tillägna sig kunskap och strategier för att kunna generalisera lärande för framtiden.

STRATEGI: “Vi låter barnen pröva sina tankar och teorier, och upptäcka att de förstår och vill lära sig mer genom leken och ett utforskande arbete.” (3.1.7 BRUK)

· METOD 3: Boksamtal med barnen

Pedagogerna genomför boksamtal tillsammans med barnen kring en barnbok, gärna hålla kvar i en bok en längre tid och fokuserat. Utifrån barnböckerna har pedagogerna boksamtal tillsammans med barnen om innehållet och bjuder in barnen till reflektion och problematisering utifrån deras tankar och funderingar samt kopplar det till konkreta situationer och händelser i vardagen. Tillsammans med barnen skapar vi egna berättelser och vi utvecklar kontinuerligt, vår lek, lär- och läsmiljö för att främja målet och strategins intentioner. Vi kan också göra bokpromenader samt arbeta med början-innehåll-slut, där barnen görs delaktiga i att reflektera kring ett sammanhang, innehåll och berättelse. Tidsperiod: Hela läråret, kontinuerligt.

· METOD 4: Närvarande, härvarande och relationsskapande pedagoger

Närvarande och härvarande pedagoger, som är lyhörda för barnens uttryck och intentioner och tar vara på dessa för att inspirera, ge nya erfarenheter, utmaning och stimulans i syfte att främja lustfyllt lärande. Pedagogerna använder leken som arena för undervisning och lustfyllt lärande med sig själva som redskap genom olika roller och positioner i leken. Pedagogerna uppmuntrar och stöttar barnen socialt, emotionellt, kognitivt för att ge dem verktyg att själva tillägna sig kunskap och strategier för att kunna generalisera lärande för framtiden.

STRATEGI: “Vi visar att människor är olika, och samtalar om det tillsammans med barnen.” (2.3.11 BRUK)

· METOD 6: Boksamtal med barnen utifrån allas lika värde

Pedagogerna genomför boksamtal tillsammans med barnen kring en barnbok med ett innehåll kring Allas lika värde, exempelvis ”kompisböckerna”, som lyfter diskrimineringsgrunderna på ett begripligt sätt för barn. Utifrån barnböckerna har pedagogerna boksamtal tillsammans med barnen om innehållet och bjuder in barnen till reflektion och problematisering utifrån deras tankar och funderingar samt kopplar det till konkreta situationer och händelser i vardagen. Tillsammans med barnen skapar vi egna berättelser och vi utvecklar kontinuerligt vår lek, lär- och läsmiljö för att främja målet och strategins intentioner. Tidsperiod: Hela läråret, kontinuerligt.

STRATEGI 3: ”Vi ger varje barn möjligheter att uttrycka sina ideér, tankar och åsikter, genom olika uttrycksformer och i olika situationer.” (2.5.17 BRUK)

· METOD 5: Grundläggande tecken som stöd samt bildstöd (AKK och TAKK).

Pedagogerna har förståelse för och använder tecken i vardagen för att möjliggöra att barn förstår och gör sig förstådda. Pedagogerna kompetensutvecklar sig i förståelse och brukande av tecken som stöd och bildstöd i kollegial kompetensutveckling i förskolans barnhälsoarbete. Pedagogerna bekantar sig med och använder ett begränsat antal tecken åt gången för att implementera dessa tillsammans med barnen. De introducerar även bildstöd i miljöerna och rutinsituationerna på förskolan och använder dessa för att tydliggöra organisation och struktur samt utbildningens innehåll och röda tråden tillsammans med barnen.

1.7 Kompetensutvecklingsplan

Detta behöver vi pedagoger i vårt eget lärande för att kunna arbeta mot målet.

2. Genomförandefasen

I Unikum finns den pedagogiska planering som visar vad barnen erbjuds och är med om i det dagliga arbetet på förskolan kopplat till de prioriterade målen. Barnens delaktighet och inflytande levandegörs i de projektarbeten som den pedagogiska planeringen beskriver. Resultat sammanställs och sammanfattas löpande i denna rapport utifrån resultaten som framkommer i projektarbetena och vars dokumentation återfinns i Unikum.

3. Följa uppfasen

3.1 Resultat

Vi presenterar resultaten av de gemensamma metoder och den pedagogiska planering teamet tagit fram och arbetat med vars dokumentation återfinns i Unikum. Vi presenterar resultaten utifrån målen och indikatorerna vi satt upp. Detta sker i Unikum under Planeringen, fliken Reflektion.

NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE

4. Analysfasen

Att analysera olika underlag innebär att tillsammans jämföra, tolka och problematisera vad som kan ha orsakat resultaten och måluppfyllelsen. Analysen skrivs utifrån kvalitetsfaktorerna var för sig för att därefter sammanställas i en helhetsanalys. Hänvisa gärna tillbaka och resonera kring den vetenskapliga grund ni tagit utgångspunkt i utifrån målet. Detta sker i Unikum Planeringen under fliken Analys.

· Vilka tänkbara orsaker kan det finnas till vårt resultat för vårt prioriterade mål?

Hur har kvalitetsfaktorerna påverkat resultatet, att vi ser/hör/märker det vi gör och att det blev som det blev i vår måluppfyllelse?

KVALITETS-FAKTORER	NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE	OMSORG, LÄRANDE OCH UTVECKLING
Pedagogens förhållningssätt
Organisation, struktur, rutin
Lek- och lärmiljö
Barns inflytande och delaktighet
Undervisningens innehåll, metoder
Pedagogernas kompetens

· Sammanfattande analys

NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE	OMSORG, LÄRANDE OCH UTVECKLING

· Identifierade utvecklingsbehov, vidare arbete samt lärdomar vi dragit och kan ta vidare?

NORMER, VÄRDEN OCH INFLYTANDE	OMSORG, LÄRANDE OCH UTVECKLING

5. Litteraturhänvisningar

Denna litteratur har vi använt oss av:

6. Resultat och analys av våra uppföljningsverktyg:

(Resultat, slutsats skrivs i Unikum, Planeringen under fliken Reflektion)