Kursplan: Historia 1b

Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Upplägg

Under kursens lopp ska vi jobba med uppgifter som ger er följande:

1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Innehåll

Fornhistoria

Medeltid som helhetsgrepp om hela världen

Renässans som något där olika kulturer får kontakt

Upplysning och vägen mot demokrati

Industrialisering och kolonialism

Nittonhundratalet

Vad gör vi nu?

 

Examinationer

Det kommer att bli både enskilda inlämningar och gruppuppgifter - både skriftliga och muntliga, men även kanske utställningar eller bildspel.

 

Resurser

Diagram över världshistorien

Här är Skolverkets kunskapskrav för Historia 1b.

 

Uppgifter

Forntiden

Länk till uppgiften om forntiden. Tänk på att spara ner dina svar i ett dokument som kan laddas upp i Unikum - inte i Google docs.

https://drive.google.com/file/d/1YMMgcpc1xbuVmLhdHyfnTqG255gsl89t/view

Scenario gruppuppgift

Talibanerna låter sig inte nöja med Afghanistan utan fortsätter sitt segertåg ut över sina egna gränser. Västvärlden är en nagel i ögat på dem, så de riktar in sig på Europa. Vad göra?

• Fly? Vart ska vi fly? Vem/vilka tar sig vart? Varför?

• Stanna kvar? Konsekvenser? Hur påverkas dagligt liv?

• Slå tillbaka? Konsekvenser? Vilka skulle lägga sig i konflikten? På vems sida? Varför?

Forntiden

Här finns en länk till uppgiften om forntiden. Hjälpmedel, förutom alla länkar som finns i texten, är givetvis läroboken.

Avslutande uppgift

SA21b tidtabell historia.pdf

Din uppgift är att fördjupa dig i något av de givna ämnena ELLER välja något helt och hållet eget. Stäm av det med mig först så det blir rimligt att hantera. Här prövar vi kriterierna om förändringsprocesser och personer, begrepp och perspektiv samt användningen av källor. Sättet att redovisa är flexibelt - vill du skriva en uppsats så gör du det, vill du redovisa för klassen eller som i ett seminarium gör du det och vill du göra en film eller att bildspel så gör du det. Jag måste dock veta från början om du väljer någon form av muntligt framförande eftersom det då måste finnas tid på lektionerna att hinna med alla.

I ditt arbete ska du:

Berätta om vad det ska handla om och ge en kort bakgrund

Redogöra för händelseförlopp eller någon persons liv

Tydligt säga varför du tycker det är viktigt att prata om denna händelse/person

Sammanfatta med vad händelsen/personen inneburit för vår egen samtid

Avsluta med källkritik där du pratar om alla dina källor och berättar varför du tycker de är pålitliga

Innan du börjar jobba vill jag ha fått möjlighet att godkänna ditt val, så du inte sätter igång med något som sedan visar sig vara religion eller metafysik…

Är det några kriterier där du ännu inte nått den nivå du vill ha, så lägg huvudvikten vid dem i ditt arbete. Strukturen är den samma men du kan vinkla ditt arbete så att det blir mer utförligt inom ett visst kriterium.

ÄMNEN:

Något du vill veta mer om själv - givetvis inom historieämnet

Kubakrisen

Ubåtskränkningarna på 80-talet

Kapprustningen

Månkapplöpningen

Ung på 60-talet

Oljekrisen på 70-talet

Vietnamkriget

Indiens frigörelse

Inlämningen kommer att ske som word-fil i Unikum och där ska de passera Urkunds granskning. Försök att kringgå detta betraktas som misstänkt och leder till ytterligare granskning. Arbeten som lämnas in efter deadline kommer endast att accepterad i muntlig form.

Avslutande uppgift

ES21 tidtabell historia.pdf

Din uppgift är att fördjupa dig i något av de givna ämnena ELLER välja något helt och hållet eget. Stäm av det med mig först så det blir rimligt att hantera. Här prövar vi kriterierna om förändringsprocesser och personer, begrepp och perspektiv samt användningen av källor. Sättet att redovisa är flexibelt - vill du skriva en uppsats så gör du det, vill du redovisa för klassen eller som i ett seminarium gör du det och vill du göra en film eller att bildspel så gör du det. Jag måste dock veta från början om du väljer någon form av muntligt framförande eftersom det då måste finnas tid på lektionerna att hinna med alla.

I ditt arbete ska du:

Berätta om vad det ska handla om och ge en kort bakgrund

Redogöra för händelseförlopp eller någon persons liv

Tydligt säga varför du tycker det är viktigt att prata om denna händelse/person

Sammanfatta med vad händelsen/personen inneburit för vår egen samtid

Avsluta med källkritik där du pratar om alla dina källor och berättar varför du tycker de är pålitliga

Innan du börjar jobba vill jag ha fått möjlighet att godkänna ditt val, så du inte sätter igång med något som sedan visar sig vara religion eller metafysik…

Är det några kriterier där du ännu inte nått den nivå du vill ha, så lägg huvudvikten vid dem i ditt arbete. Strukturen är den samma men du kan vinkla ditt arbete så att det blir mer utförligt inom ett visst kriterium.

ÄMNEN:

Något du vill veta mer om själv - givetvis inom historieämnet

Kubakrisen

Ubåtskränkningarna på 80-talet

Kapprustningen

Månkapplöpningen

Ung på 60-talet

Oljekrisen på 70-talet

Vietnamkriget

Indiens frigörelse

Inlämningen kommer att ske som word-fil i Unikum och där ska de passera Urkunds granskning. Försök att kringgå detta betraktas som misstänkt och leder till ytterligare granskning. Arbeten som lämnas in efter deadline kommer endast att accepterad i muntlig form.

Avslutande uppgift

SA21A tidtabell historia.pdf

Din uppgift är att fördjupa dig i något av de givna ämnena ELLER välja något helt och hållet eget. Stäm av det med mig först så det blir rimligt att hantera. Här prövar vi kriterierna om förändringsprocesser och personer, begrepp och perspektiv samt användningen av källor. Sättet att redovisa är flexibelt - vill du skriva en uppsats så gör du det, vill du redovisa för klassen eller som i ett seminarium gör du det och vill du göra en film eller att bildspel så gör du det. Jag måste dock veta från början om du väljer någon form av muntligt framförande eftersom det då måste finnas tid på lektionerna att hinna med alla.

I ditt arbete ska du:

Berätta om vad det ska handla om och ge en kort bakgrund

Redogöra för händelseförlopp eller någon persons liv

Tydligt säga varför du tycker det är viktigt att prata om denna händelse/person

Sammanfatta med vad händelsen/personen inneburit för vår egen samtid

Avsluta med källkritik där du pratar om alla dina källor och berättar varför du tycker de är pålitliga

Innan du börjar jobba vill jag ha fått möjlighet att godkänna ditt val, så du inte sätter igång med något som sedan visar sig vara religion eller metafysik…

Är det några kriterier där du ännu inte nått den nivå du vill ha, så lägg huvudvikten vid dem i ditt arbete. Strukturen är den samma men du kan vinkla ditt arbete så att det blir mer utförligt inom ett visst kriterium.

ÄMNEN:

Något du vill veta mer om själv - givetvis inom historieämnet

Kubakrisen

Ubåtskränkningarna på 80-talet

Kapprustningen

Månkapplöpningen

Ung på 60-talet

Oljekrisen på 70-talet

Vietnamkriget

Indiens frigörelse

Inlämningen kommer att ske som word-fil i Unikum och där ska de passera Urkunds granskning. Försök att kringgå detta betraktas som misstänkt och leder till ytterligare granskning. Arbeten som lämnas in efter deadline kommer endast att accepterad i muntlig form.

Historiebruk

Historiebruk .pdf

historiebruk.pdf

Historiebruk (kopia).key

Frågor om Sverige och förintelsen

Frågor Sverige och förintelsen.docx

Tidslinje och frågor till Sverige och förintelsen

Tidslinje och frågor till Sverige och förintelsen.docx

Essäfråga WWII

Essäfråga v. 14 Historia 1b

Susanna Christensen är ett ögonvittne till Förintelsen, det vill säga ett levande källmaterial. I följande klipp återvänder hon till koncentrationslägret Bergen Belsen och berättar om sina upplevelser och minnen.

Klipp

1. Vad berättar Susanna om? Finns det anledning att ifrågasätta något av det hon berättar om? Varför/varför inte? Välj ut det du tycker är viktigt eller intressant!

2. Finns det andra historiska hemskheter som bör uppmärksammas lika mycket som Förintelsen? Varför/varför inte?

Omfång:

- max 1 sida

Formalia

- Times New Roman storlek 12

- 1,5 radavstånd.

1800-talet

Inlämning av fakta till uppgiften

Frågorna om källkritik

Lämnas här

Källkritik

Här lägger du dina svar om källkritiken

En händelse i historien

1. Vilken händelse?

Vilken historisk händelse väljer du? Det kan vara vilken typ av historia som helst, ex. någon person, ett krig, politisk rörelser, musikhistoria, fotbollshistoria osv.

2. Varför?

Varför väljer du denna händelse? Inspireras av historiebruken!

3. Vem ska se filmen/läsa boken?

Hur tror du budskapet och innehållet kommer att tas emot av publiken?

Källkritik

Här lämnar du in dina svar på frågorna 3-7 (faktafrågor) om källkritik.

1800-talet

Under artonhundratalet gjordes en massa upptäckter och uppfinningar som påverkade samhällsutvecklingen och fick in den på en inriktning som ledde till våra dagars samhällsskick. Inget hade sett ut som det gör om inte dessa upptäckter/uppfinningar gjorts.

Jag har här valt ut en del mindre kända namn och uppgiften är att skriva en text där man behandlar följande:

Vem är personen och vad har denna gjort?

Hur har det påverkat det samhälle vi lever i idag?

Vad skulle ha varit annorlunda idag om personen aldrig levt (eller i alla fall aldrig ägnat sig åt vetenskap)?

Detta ska du skriva om i ett googledokument, som du från början öppnar upp så jag kan se ditt arbete bli till och kommentera under arbetets gång. När allt är färdigt ska det sparas ner som word-fil och lämnas in i Urkund. Där kommer det att gå via Urkund så jag ser att inget är kopierat.

Din text ska omfatta 1-2 sidor och vara en berättande text MED KÄLLHÄNVISNINGAR. Där ska framgå vem som sagt vad (var du hittat din information).

Ada Lovelace

Alexander F. Godefroy

Alfred Vail

Carl Edvard Johansson

Charles Babbage

Christopher Sholes

Eduard Simon

Elisha Graves Otis

Emile Berliner

Ezra Warner

Fritjof Nansen

Gustaf de Laval

Heribert Bauer

Herminie Cadolle

Hilaire de Chardonnet

Hilmer Kollén

Jacob Perkins

James Clerk Maxwell

James Dewar

John Boyd Dunlop

John Ericsson

John Loudon McAdam

Josephine Cochrane

Levi Strauss

Linus Yale Sr.

LM Ericsson

Louis Braille

Louise Pasteur

Lucien Vidie

Nicéphore Niépce

Nicolas Appert

Pierre Bretonneau

Roald Amundsen

Robert Koch

Robert Scott

Samuel August Andrée

Samuel Morse

Stephen Perry

Wilhelm Brunh

William Painter

Frågorna till franska revolutionen

Lämna svaren här

Kunskapskoll franska revolutionen

Svara i rutan här på Unikum och INTE i länk till google.

Varför började revolutionen?

Vilka drev den?

Hur slutade den?

Vad finns kvar sedan dess?

Industrialismen

Vilka faktorer bidrog till att den industriella revolutionen inträffade i just Storbritannien - hade det kunnat ske någon annanstans i Europa så det var rena slumpen att det blev GB eller var det landet speciellt och i så fall på vilket vis?

Skriv i löpande text (inte enbart svar i en punktlista) och försök skriva så det inte blir missförstånd när jag ska läsa. Minst 300 ord.

Skriv direkt i svarsrutan här på Unikum!

Lämna in diskussionerna

Lämna in diskussionsprotokellen här-

Utvärdering

Vad har varit bra och dåligt under året?

Är det något du skulle vilja göra (arbetsform eller kursinnehåll) under våren?

Istället för seminarie

Seminariefrågor

1 Hur skilde sig de amerikanska kolonisterna syn på skatt till staten från den brittiska?

2 Hur påverkade den amerikanska revolutionen länderna i Europa?

3 Vad är tanken bakom den tredelade makten i den amerikanska konstitutionen?

4 Efter 74 år blev det inbördeskrig i USA - vad säger det om hur det bildades och hade det kunnat förebyggas?

Renässansen

Här får du respons på det du gjort

Upplysningen - amerikanske revolutionenfrågorna

Här lägger ni in era svar på instuderingsfrågorna:

Renässans

Här får du respons på det arbete du gjort

Vikingatid/medeltid

Här får du respons på muntlig redovisning

Vikingatid/medeltid

Grupp om 3 personer

Titta på :

1. Ursprungsområde
2. Spridning
3. Handelsvägar (och vilka varor)
4. Förändringar över tid

Redovisa med olika färger på en karta. Redovisningen sker muntligt i grupp för enbart lärare.

Redovisas vecka 39 på måndag

Frågor amerikanska revolutionen

Svar på frågorna här

Scenario för gruppdiskussionen

Här lägger ni in era gruppdokument från diskussionen!

Forntiden

Här är en länk till första uppgiften - forntiden. Hjälplänkar finns i dokumentet och så har ni ju givetvis er lärobok.

Folkvandringstid

Folkvandringstiden - en ryttare

Folkvandringstiden varade mellan 350-600 e.Kr och är en kortare epok i europeisk historia då åtskilliga folkgrupper förflyttade sig till nya bosättningsområden. Perioden utgör också en övergång från antiken till medeltiden.

Folkvandringarna skedde ofta långsamt

Folkvandringarna var sällan snabba förflyttningar av hela folkgrupper. En stor del av migrationen (in- och utvandringen) gick istället långsamt och i flera etapper. De främsta orsakerna till folkvandringarna var sannolikt överbefolkning och krig.

När ett folk som letade efter ny mark att odla hade brutit upp från sitt hemland och slagit sig ned i nya områden blandades de i regel upp med dem som redan bodde där. Gränserna mellan olika områden och folk har på så vis vanligen förskjutits steg för steg (se karta).

Folkvandringarna kunde också vara erövringståg

Men folkvandringarna kunde också vara stora krigsföretag. Dessa folkvandringar leddes av de styrande i samhället som sökte mer makt och rikedom. De förde med sig stora delar av sina folk för att finna ny mark på andra ställen. Men många inom de olika folkgrupperna stannade också kvar vid de gamla bosättningarna och fortsatte bruka jorden. Det var ovanligt att hela folkgrupper bröt upp från sitt gamla land.

Flyktingvågor ledde till romarrikets fall

Folkvandringarna ökade under slutet av 300-talet efter att hunnerna, som var ett asiatiskt mongolfolk, trängde in i Europa. De germanska folkstammarna utsattes därmed för stort tryck och pressades in över det försvagade västromerska rikets gränser. Följden blev så småningom att det västromerska riket kollapsade och delades upp i ett antal nya germanska statsbildningar.

Stora delar av den romerska kulturen övertogs i regel av de nya germanska härskarna och kom på så vis att leva kvar i Europa även efter det västromerska rikets upplösning vid slutet av 400-talet.

Av de nya germanska rikena som uppkom skulle frankernas och anglosachsarnas riken visa sig få störst betydelse för Europas efterföljande historia.

Kritisk granskning av folkvandringarna

Svårtolkade benämningar

Det är romarna som inför begreppen ”germaner, kelter, galler” när de vill skapa ett slags ordning och reda på norra Europa. Det är också de som namnger olika grupper av germaner. ”Germanien” blir främst en beteckning på området öster om Rhen och norr om Donau, d.v.s. de av romarna nästan outforskade trakterna bortom imperiets gränser, ”limes”. Har placerar de sachsare, angler, langobarder, rugier, gautoner, burgunder, vandaler, markomanner, ostrogoter, visigoter etc. i var sina områden. Vad dessa olika människor själva räknade sig som och kallade sig vet vi inte. Men efterhand anpassade de sig till de romerska benämningarna.

Vandrande folk eller härjande rövarband

Att hela befolkningar bröt upp ett visst år – till exempel beroende på missväxt och svält – för att vandra in i romerska riket verkar osannolikt. Men att familjer och släkter och ibland större grupper fattade egna beslut och sökte sig till bördigare områden förekom säkert. Denna migration kunde ske under tiotals eller hundratals år, kanske från karga skogsområden nära Östersjön till bördiga slätter norr om Svarta havet. Och då blandades språk och grupper i ett slags smältdegel. Så måste ha skett också i de områden som vi nu kallar Frankrike, Spanien och Portugal.

Moderna forskare har blivit alltmer ense om att det var härjande rövarband med blandad sammansättning som stod för ”folkvandringarna”. Vad som krävdes var en militär organisation och en eller flera starka ledare som kunde hålla samman trupperna, bland annat med löften om de rikedomar deltagarna skulle vinna.

Många germaner rörde sig fram och tillbaka över gränsfloderna Rhen och Donau. Ofta tog de tjänst som soldater i den romerska armen. Andra var handelsmän som bytte skinn, bärnsten, honung m.m. mot romarnas glaskärl, guldföremål, vapen och vin. Hårt ansatta romerska kejsare slöt avtal med germaner bosatta närmast utanför gränserna, att de mot vissa förmåner skulle försvara gränserna mot anfall. De kallades ”foederati”. Allt detta sammantaget ledde till att germanerna hade goda kunskaper om vad som fanns att hämta i det romerska riket.

När det gäller visigoterna, västgoterna, kan det finnas skäl att tala om folkvandring – med krigare, kvinnor och barn. Dels beroende på flykten undan skoningslösa hunner, dels beroende på att på att deras kung Alarik av kejsar Honorius år 403 fick tillstånd att slå sig ner i Gallien och Spanien med full äganderätt till området. Där skapades ett västgotiskt rike som åtminstone i Spanien fanns kvar in på 700-talet. Och detta kunde knappast ha skett om inte kvinnor och barn följt med på ”folkvandringen”.

Fler oklarheter

Orden ”german” och ”got” är båda mycket oklara ifråga om betydelse och ursprung. Att goterna skulle vara ättlingar till svenska götar och gutar (från Gotland) eller danska jutar – det kan vi glömma. En tänkbar förklaring till att goter först omtalas i området vid floden Weichsel (kallat Gothiscandsa) och sedan vid Dnjepr kan vara att man under antiken kallade människor som bodde vid flodmynningar för just ”goter”. (Ordet ”Gotland” betyder ”det källrika landet.) Tacitus, Plinius den äldre, Cassiodorus och Jordanes, som skrivit om germaner har byggt på äldre skildringar – som de nog litat för mycket på. Troligen har de också intervjuat resenärer och militära befälhavare som stött samman med germaner. Ändå begår de stora misstag, som exempelvis Jordanes när han blandar samman goter och geter (en helt annan stam) och kallar sin bok ”Getica”.

Här är en länk till diskussionsuppgiften, som är en gruppuppgift. Jobba i era basgrupper och kom ihåg att skriva i er redovisning vilka som ingår i basgruppen.