Vi ska arbeta med Medeltiden (historia) och kristendomen (religion). Vi ska l&auml;ra oss om den tidsperiod som brukar kallas f&ouml;r Medeltiden, hur man hade det i Sverige och i v&auml;rlden p&aring; den tiden och j&auml;mf&ouml;ra med hur vi har det idag. Samtidigt ska vi unders&ouml;ka religionen kristendom som v&auml;xer sig starkare under just Medeltiden.
&nbsp;
Detta g&ouml;r vi genom att, bland annat:
<ul>
<li>Lyssna p&aring; genomg&aring;ngar</li>
<li>L&auml;sa i boken</li>
<li>Arbeta med uppgifter</li>
<li>Titta p&aring; filmer</li>
</ul>
&nbsp;
Ni ska, bland annat, arbeta med:
<ul>
<li>Uppgifter digitalt och p&aring; l&ouml;sblad</li>
<li>G&ouml;ra en medeltidning</li>
</ul>
&nbsp;
Examination:
<ul>
<li>Ett skriftligt prov (digitalt, p&aring; datorn)</li>
<li>Ett muntligt prov "Poddavsnitt"</li>
</ul>

Historia

Religionskunskap

 använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, 

 kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, 

 reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och 

 använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. 

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.

Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.

 I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. 

Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.

Medeltiden och kristendomens framväxt

Matriser i planeringen

Uppgifter