Matematik 1c NA21a

I denna kurs ingår följande centralt innehåll: - Aritmetik, algebra och funktioner - Trigonometri och vektorer- Sannolikhet och statistik - Problemlösning, verktyg och tillämpningar

Detta är en övergripande planering för hela kursen. Innehållet definieras av Skolverkets kursplan för Matematik 1c och finns längre ner på denna sida.

Länk till detaljerad planering

Så sker betygssättningen

Under kursen kommer det att ingå delprov som antingen gäller ett eller flera kapitel. För Matematik 1c kommer delprov och ett halvkursprov att genomföras. Kursen avslutas med ett nationellt prov eller bedömningsstödsprov.

Att klara alla delprov på ett tillfredsställande sätt leder oftast till ett godkänt betyg, men det är ingen garanti för att kursbetyget kommer att vara minst E. Detta för att kursbetyget grundas på helheten i elevens kunnande.

•  …När läraren sätter betyg sammanfattar hon eller han sina bedöm­ningar till ett betyg. Läraren tittar på både delarna och helheten i elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven, vilket är en förutsättning för att sätta rättvisande och likvärdiga betyg…
  
  
• …nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygss­ättningen.  Resultat på ett nationellt prov har därför större betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvär­dering av elevens kunskaper vid betygssättningen...

 Citat ifrån: Skolverkets allmänna råd - Betyg och betygssättning

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Hantering av formler och algebraiska uttryck, inklusive att faktorisera och multiplicera uttryck.
  
• Begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd. Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala metoder för att skapa funktionsgrafer.
  
• Metoder för att bestämma funktionsvärden. Digitala och grafiska metoder för att lösa ekvationer av typen f(x) = a.
  
• Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner. Räta linjens ekvation. Metoder för att bestämma linjära funktioner.
  
• Metoder för att lösa linjära ekvationer.
  
• Begreppen sinus, cosinus och tangens. Begreppet invers funktion i samband med arcusfunktioner. Metoder för att beräkna sträckor och vinklar i koordinatsystem och i rätvinkliga trianglar.
  
• Begreppet vektor. Representationer av vektorer i koordinatsystem och skrivna i koordinatform. Metoder för beräkningar med vektorer, inklusive addition, subtraktion, beräkning av absolutbelopp och multiplikation med skalär.
  
• Begreppen oberoende och beroende händelse samt komplementhändelse. Metoder för att beräkna sannolikheter i flera steg, inklusive exempel från spel, risk- och säkerhetsbedömningar.
  
• Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och inom vetenskap, inklusive signifikans, korrelation, kausalitet, urvalsmetoder och felkällor.
  
• Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering.
  
• Användning av digitala verktyg för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning.
  
• Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella samband.
  
• Begreppen intervall och linjär olikhet. Metoder för att lösa linjära olikheter.
• Begreppet potensfunktion.
  
• Exempel på hur programmering kan användas som verktyg vid problemlösning, databearbetning eller tillämpning av numeriska metoder.
  
• Motivering och hantering av räkneregler för potenser. Metoder för att lösa potensekvationer.
  
• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
  
• Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner, inklusive skillnader och likheter med linjära funktioner.
• Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
  
• Begreppet förändringsfaktor och beräkning av förändringar i flera steg.
  
• Problemlösning som omfattar begrepp och metoder i kursen, med särskild utgångspunkt i karaktärsämnen, privatekonomi och samhällsliv.
  

Kriterier

• Eleven beskriver grundläggande begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med tillfredsställande säkerhet.
• Eleven hanterar grundläggande procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med tillfredsställande säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
• Eleven löser enkla problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.
• Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i enkla uppgifter.
• Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med god säkerhet.
• Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
• Eleven löser relativt komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.
• Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i relativt komplexa uppgifter.
  
• Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med mycket god säkerhet.
• Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med mycket god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
• Eleven löser komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.
• Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i komplexa uppgifter.
• Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett till stor del tydligt och korrekt sätt.
• Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett tydligt och korrekt sätt.
• Eleven för delvis underbyggda matematiska resonemang och följer enkla matematiska resonemang.
• Eleven för relativt väl underbyggda matematiska resonemang och följer relativt avancerade matematiska resonemang.
• Eleven för väl underbyggda matematiska resonemang och följer avancerade matematiska resonemang.