Kemi 2: Helkursplanering MALL_BER

Kursen Kemi 2 bygger vidare på kunskaper eleven fått i Kemi 1 som bland annat behandlade oorganiska ämnen, periodiska systemets uppbyggnad, kemisk bindning, kemiska beräkningar, syror och baser och redoxkemi. Det innehåll och de kunskapskrav som ingår i kursen Kemi 2 finns i ämnesplanen för Kemi 2 på Skolverkets webbsida och anges nedan.

Innehåll

Kursbeskrivning/områdesbeskrivning

Kemi 2- kursen på Berzeliusskolan syftar till att fördjupa din förmåga att förstå din omvärld med hjälp av kemiska begrepp, modeller och arbetsmetoder. I kursen kommer du utveckla din förståelse för ämnen och materia och varför den reagerar som den gör. 

• Hur reagerar människokroppen på miljögifter? 

• Hur analyseras okända substanser i blod?

• Varför sjunker pH i världshaven?

• Vilka läkemedel fungerar och varför?

Det är exempel på  några av de utmaningar som vi försöker besvara. Kursen varvar kemisk teori med spännande och verklighetsanknutna experiment. Du kommer utveckla din naturvetenskapliga begreppsförmåga såväl som din förmåga att tolka, lösa och analysera problem.

Arbetssätt i kursen

Denna kurs kommer att innehålla varierade arbetsformer med både teori och praktiska laborationer. Kursen är schemalagd med 2-3 teorilektioner per vecka och varannan vecka har vi laboration, 80 minuter per halvklass. I ämnet kemi är det experimentella och undersökande arbetssättet mycket viktigt och laborationerna blir då viktiga moment som underlättar förståelsen av de teoretiska avsnitten.

Läraren kommunicerar och genomför Kemi 2-kursen med hjälp av Google Classroom. Där placeras mycket av det material som läraren använder under kursens genomförande som till exempel detaljerade planeringar, presentationer, övningsuppgifter, checklistor och laborationshandledningar. På Berzeliusskolan används Kemiboken 2 (Borén, H. m fl., 2020) som kursbok. Den innehåller bland annat förtydligande texter, sammanfattningar, exempel, ordlistor och uppgifter med tillhörande facit. 

Bedömning i kursen

Under kursen använder läraren flera olika verktyg för bedömning. Mindre läxförhör och självtest, inlämningar av labbrapporter, diskussioner, presentationer och delprov är viktiga för att skapa och följa elevens progression i lärandet. Här ger läraren feedback och stödjande kommentarer för elevens fortsatta utveckling. När eleverna får titta igenom sina utförda examinationer, exempelvis prov eller labbrapporter, har läraren en genomgång och ger exempel på olika kunskapsnivåer (betygsnivåer) och eleverna kommer alltså under kursens gång att lära sig förstå kunskapskraven i Kemi 2. Vidare har vi också ett halvskursprov i januari  som syftar till att göra en första helhetsbedömning. Kemi 2-kursen avslutas med ett större examinerande helkursprov med både en teoretisk del och praktisk del. Även laborativa moment i kursen bedöms, eleven ska exempelvis kunna laborera på ett säkert sätt samt kunna använda den aktuella utrustningen på ett tillfredsställande sätt. 

Betygssättning

I kursen kommer det som beskrivits ovan att ingå delprov som antingen gäller ett eller flera kapitel samt ett större halvkursprov. Kursen avslutas med ett kursprov. Att klara alla delprov på ett tillfredsställande sätt leder oftast till ett godkänt kursbetyg, men det är ingen garanti för att kursbetyget kommer att vara minst E. Detta för att kursbetyget vilar mycket på helheten i elevens kunnande. Denna helhet prövas i kursprovet i slutet på kursen.

•  …När läraren sätter betyg sammanfattar hon eller han sina bedöm­ningar till ett betyg. Läraren tittar på både delarna och helheten i elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven, vilket är en förutsättning för att sätta rättvisande och likvärdiga betyg…

• …nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygs­sättningen.  Resultat på ett nationellt prov har därför större betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvär­dering av elevens kunskaper vid betygssättningen...

Citat ifrån: Skolverkets allmänna råd - Betyg och betygssättning

Stöd 

För elever med behov av extra hjälp i kursen finns stödlektioner inlagda i schemat varannan vecka. 

 

Sammanställning av kursinnehåll i Kemi 2

Reaktionshastighet och kemisk jämvikt

Reaktionshastighet, till exempel katalysatorers och koncentrationers inverkan på hur fort kemiska reaktioner sker. Faktorer som påverkar jämviktslägen och jämviktskonstanter. Beräkningar på och resonemang om jämviktssystem i olika miljöer, till exempel jämviktssystem i världshaven, i människokroppen och inom industriella processer.

Organisk kemi

Olika organiska ämnesklasser, deras egenskaper, struktur och reaktivitet. Reaktionsmekanismer, inklusive kvalitativa resonemang om, hur och varför reaktioner sker och om energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Biokemi

Det genetiska informationsflödet, inklusive huvuddragen i de biokemiska processerna replikation, transkription och translation. Huvuddragen i människans ämnesomsättning på molekylär nivå. Proteiners struktur och funktion, med speciellt fokus på enzymer.

Analytisk kemi

Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel masspektrometri och spektrofotometri. Resonemang om provtagning, detektionsnivå, riktighet och precision samt systematiska och slumpmässiga felkällor.

Kemins karaktär och arbetssätt

Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighetsområden och hur de kan utvecklas, generaliseras eller ersättas av andra modeller och teorier över tid. Avgränsning och studier av problem och frågor med hjälp av kemiska resonemang. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Planering och genomförande av experimentella undersökningar och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Frågor om etik och hållbar utveckling kopplade till kemins olika arbetssätt och verksamhetsområden.

Övergripande tidsplan och större examinationer

Under kemi 2-kursen arbetar vi kontinuerligt med det naturvetenskapliga arbetssättet. Vi tränar på planering, genomförande och utvärdering av kemiska experiment, vi tränar på problemlösning, och kemisk analys. Utöver detta jobbar vi med mer specifika kemiska kunskapsområden under perioder under läsåret enligt tabellen nedan

Period/datum	Centralt innehåll/område
augusti - september	Kemins karaktär och arbetssätt och reaktionshastighet.
september - oktober	Kemisk jämvikt
november - december	Organisk kemi
v. 3	HALVKURSPROV
januari - maj	Analytisk kemi och biokemi
v. 23	KURSPROV (gemensamt för hela skolan)

Detaljplanering finns tillgänglig via denna länk: <infoga länk till Google-dokument/Google-kalkylark>

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om kemins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
• Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
• Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning.
• Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle.
• Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

Kriterier

• Eleven redogör utförligt och nyanserat för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring kemiska förlopp och företeelser. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur kemins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med nyanserade omdömen.
• Eleven redogör utförligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och företeelser. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur kemins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.
• Eleven redogör översiktligt för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder från vart och ett av kursens olika områden. Eleven använder dessa med viss säkerhet för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera kemiska förlopp och företeelser. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur kemins modeller och teorier utvecklas. Eleven värderar också modellers och teoriers giltighet och begränsningar med enkla omdömen.
• Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med säkerhet komplexa egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar.
• Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet egna frågor. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.
• Eleven analyserar och söker svar på enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven relevanta hypoteser och formulerar med viss säkerhet enkla egna frågor. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare experiment och observationer på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven kemikalier och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.
• Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.
• Eleven diskuterar utförligt frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
• Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör kemins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
• Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
• När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.